Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningens centralkommitté - Drottningholm - Drottninghuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Drottningholm—Drottninghuset
1274
karbidlampor till ett värde av omkr. 100,000
kr. till fattiga, kokkittlar till ett värde av 60,000
kr. till kommuner för igångsättande av
bespisning av skolbarn samt ett stort antal
spädbarns- och moderskapsutrustningar till de
fattigaste kommunerna i Norrbotten och
lämnade avsevärda understöd till efterlevande
efter dem, som avlidit i spanska sjukan o. s. v.
Dessutom ha tillhopa flera hundra tusen
kr. vid olika tillfällen anslagits för
tillverkning genom nödlidande av persedlar, som
sedermera utdelats till hjälpbehövande,
särskilt barn. Norrbottens läns arbetsstugor
och befolkningen i Norrbottens finnbygder
ha erhållit stora understöd. Verksamheten
fortsättes alltjämt och omfattar f. n. särskilt
hjälpverksamhet till förmån för dem, som
första gången möta nöden. Dessutom har åt
kommittén uppdragits att omhänderhava
utdelningen av det allmännas understöd till
nödlidande Rysslandssvenskar. Kommitténs
sekr. har varit bankdirektör H. Lettström.
Drottningholm, kungligt lustslott, vackert
beläget på Lovön i Mälaren, omkr. 10 km
v. om Stockholm. Ställets gamla namn var
Torvesund; det omtalas som kungsgård 1559.
Sitt nuvarande namn fick det av Johan III,
som där lät uppföra ett stenhus. Det
innehades sedan av drottning Maria Eleonora
m. fl. och inköptes 1661 från M. G. De la
Gardie och hans gemål av änkedrottning
Hedvig Eleonora. Sedan den gamla
byggnaden brunnit s. å., uppfördes det nya slottet
(grundat 1662) efter ritningar av Nikodemus
Tessin d. ä. Det blev den ståtligaste och
mest representativa av de under karolinska
tidevarvet utförda slottsbyggnaderna i
Sverige. Stilen är fransk barock, likväl med en
del traditionellt svenska drag och med
takresning i svängda konturer efter föredöme av
Riddarhuset. Många konstnärer, de flesta
utlänningar, medverkade vid slottets inredning
och utsmyckning. Slottet fullbordades av
Nikodemus Tessin d. y., som även anlade
terrasserna och »den franska parken».
Gravyrerna i Sueciaverket ge en god föreställning
om det tessinska D., dess läge och närmaste
omgivningar. 1744 skänktes slottet av
Fredrik I till den nyförmälda kronprinsessan
Lovisa Ulrika. Hon lät påbygga dess båda
flyglar med en våning (ritningarna av C.
Hårleman) och inredde sina rum i tidens
moderna stil (huvudsaki. av J. Rehn, biblioteket
och angränsande rum i övergångsstil mellan
rokoko och Ludvig XVI:s stil). Slottets mest
betydande interiörer — det ståtliga
trapphuset, gallerierna, drottningens
praktsängkammare — stå allt fortfarande som
imponerande prov på Tessinstil. En fristående
byggnad inneslöt en teater; sedan denna brunnit
1762, uppfördes det nuv. teaterhuset med sin
av Adelcrantz ritade smakfulla salong. Vid
denna tid anlades den s. k. engelska
trädgården, som likväl aldrig genomfördes i hela
sitt avsedda omfång. I parken tillkom 1763
Kina slott (likaledes av Adelcrantz) med sina
paviljonger och sin pikanta tidstypiska
inredning i rokoko och kineseri (dekorationen delvis
av Rehn — ett mindre »kinesiskt hus» fanns
förut på samma plats). D:s slott med sina
dyrbara konstskatter, mynt- och
naturalie-samling m. m. inköptes 1777 av Gustav III
för statens räkning. Samlingarna liksom det
av Lovisa Ulrika bildade biblioteket ha sedan
flyttats därifrån, men på slottet finnas
fortfarande ett ganska rikhaltigt
målningsgalleri och dyrbara gobelänger. Lovisa Ulrika
och Gustav III vistades ofta med sina hov
på D., likaså i senare tid Oskar I, som
iståndsatte det då ganska förfallna slottet.
Detta nyttjas alltjämt någon del av året till
uppehållsort för kungl. familjen. En
genomgående reparation ägde rum 1907—11, då
även slottsrummen pietetsfullt restaurerades.
1922 återställdes teatern, där dekorationer
och maskineri befunnits i överraskande gott
skick — det hela utgör ett enastående prov
på en teater från 1700-talet. Ett värdefullt
teaterhistoriskt museum är nu ordnat i
byggnaden. Bland bildverk i parken är en del
krigsbyte från Prag, annat (Herkulesfontänen)
från Frederiksborg på Själland. — Se bilder
på vidstående plansch. — Litt.: J. Bottiger,
»Hedvig Eleonoras D.» (1889 och 1897), samt
bildverket »D.» (interiörer av slottet i dess
nuv. skick; 1916). G-g N.
Drottninghuset, en av Karl XI :s gemål,
Ulrika Eleonora, omhuldad och efter henne
uppkallad välgörenhetsinrättning, belägen
Jo-hannesgatan 16 i Stockholm, urspr. ett
stadens fattighus, sedermera avsedd för
»ålderstigna, sjukliga och i torftighet stadda änkor
och döttrar efter civile och militäre
ämbets-och tjänstemän, präster, borgare och sådana
hovbetjänte, vilka icke burit livré». Även
person, som är med de nämnda i jämbördig
samhällsställning, kan numera vinna inträde.
Pensionärernas antal är f. n. 43. De åtnjuta
husrum med värme och lyse, skötsel,
läkarvård och medikamenter samt middagsmål.
För att trygga stiftelsens ekonomi
ifrågasattes i början av 1920-talet, att den värde-
Drottninghuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
