Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottninghuset - Drottningskär - Drottning Sofias förening till understöd av härens och flottans sjukvård - Drottning Sofias stiftelse - Drottning Sophias skyddshem (Hemmet för frigivna kvinnor i Stockholm) - Drottning Viktorias vilohem - Drottsete - Drouet, 1. Hubert - Drouet, 2. François Hubert (le fils) - Drouet, Jean Baptiste - Drouet, Louis François Philippe - Drouet d’Erlon, Jean Baptiste - Drouyn de Lhuys, Édouard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Drottningskär—Drouyn de Lhuys
1276
fulla fastigheten vid Johannesgatan skulle
säljas och anstalten flyttas till annan plats.
För att förekomma detta och bevara den nuv.,
kulturhistoriskt värdefulla anstaltsbyggnaden
fick stiftelsen, som sedan lång tid tillbaka
åtnjuter statsanslag (sedan 1841 5,000 kr. årl.),
fr. o. m. 1925 ett årsanslag av 6,000 kr. från
Stockholms stad; sällskapet S:t Erik lämnade
en gåva om 10,000 kr., och intresserade
personer insamlade 75,000 kr., den s. k.
Drottninghusfonden, som förvaltas av Stockholms
fattigvårdsnämnd och vars avkastning till
*/io åtnjutes av stiftelsen (1/io kapitaliseras).
D. undergick därpå en fullständig inre
omgestaltning, varigenom större trevnad beretts
pensionärerna. Fastigheten värderas nu i
räkenskaperna till omkr. 250,000 kr. Vid 1925
års utgång utgjorde kapitalfonden 343,000 kr.
och donationsfonder 260,000 kr. — Enl.
reglemente (av 11 maj 1883) handhavas stiftelsens
angelägenheter av en av K. m:t utsedd
direktion (ordf, och fem led.). A. Bm.
Drottningskär. 1. Gammalt fäste i
Karlskrona skärgård på Aspö, v. om huvudinloppet
till Karlskrona, ursprungligen avsett som
huvudförsvarsanläggning vid detta inlopp.
Omfattar kasemattbyggnad och bastionerat
utanverk, uppfördes efter 1680 enligt
grundläggande förslag av E. Dahlbergh. Bibehålies
numera endast som förrådslokal. ö-g.
2. Fiskläge och skärgårdssamhälle på Aspö
invid D. 1, Aspö socken; 600 inv. (1921).
Drottning Sofias förening till
understödjande av härens och flottans sjukvård,
bildad 1890, sammanslogs 1915 med Svenska
föreningen Röda korset till Svenska Röda
korset (se Röda korset).
Drottning Sofias stiftelse bildades 1901,
huvudsakligen genom en donation på 30,000 kr.
av Aug. Röhss, med syfte att anskaffa egen
lokal m.m. åt Skolhemmet för blinda
dövstumma. Detta grundades 1886 i
Skara av fru Elisabet Anrep-Nordin och flyttades
1892 till Vänersborg. Det mottog till en
början blott blinda dövstumma men utvidgade
snart sin verksamhet till blinda sinnesslöa,
vare sig dessa voro dövstumma eller ej. 1905
öppnades en överbyggnad på skolan, ett
ar-betshem för gamla elever, och 1906 en
asylavdelning. Donationen anlitades sedan i sin
helhet till uppförande i Vänersborg av en
skolbyggnad för anstalten, vilken togs i bruk
1908. Verksamheten övertogs 1922 av staten,
då dess vårdanstalt i Lund för blinda med
komplicerat lyte öppnades (se B 1 i n d
anstalter, sp. 507). Byggnaden i Vänersborg
överlämnades då till statsverket och
inrymmer nu en uppfostringsanstalt för sinnesslöa
vanartiga flickor.
Drottning Sophias skyddshem, urspr.
Hemmet för frigivna kvinnor i
Stockholm, grundlagt 1860 av dåv. hertiginnan av
Östergötland, sedermera drottning Sofia, har
till ändamål att för kristlig vård och
uppfostran mottaga dels i enlighet med stiftarinnans
urspr. syfte unga kvinnor, som blivit
straffade för brott men ingiva förhoppning om
förbättrad vandel, dels ock vanartade unga
flickor, vilka enligt beslut av
barnavårdsnämnd överlämnats till skyddshem. I regel
må ej intagas annan än den, som fyllt 15 år.
Den, som hängivit sig åt lösaktigt
levnadssätt som yrke, må icke intagas i hemmet.
Högst 18 elever intagas samtidigt.
Reglemente för hemmet har av K. m:t fastställts
9 april 1826. Skyddslingarna få religions- och
skolundervisning samt utbildning i kvinnliga
slöjder. Hemmet söker vid skyddslings
avgång bereda henne arbetsanställning och
utrustar henne med nödig beklädnad. Hemmet
är förlagt i egen fastighet i Stockholm (Maria
Högbergsgata n :r 59) med större trädgårdstomt.
Tillgångarna uppgå till omkr.100,000 kr. V. A-t.
Drottning Viktorias vilohem, se
Borgholm, sp. 861. Hemmet har 16 platser och
avser att bereda svenska kvinnor, som äro i
behov av rekreation, tillfälle till någon tids
vistelse där.
Drottsete (fnord. drottseti), se D r o t s.
Drouet [droä’], franska målare. 1. Hubert
D. (1699—1767), elev av de Troy, var en
ansedd och eftersökt målare av porträtt i
miniatyr. — 2. Frangois Hubert D. (1727
—75), son till H. D., kallad Drouet le fils,
blev huvudsakligen porträttmålare. Bland hans,
verk äro porträtt av Ludvig XV, Marie
Antoi-nette, framställd som Hebe, madame
Pompa-dour, madame du Barry som Flora och som
sångmö, greven av Artois med sin lilla syster,
som rider på en get, m. fl. tidstypiska bilder.
Flera finnas i Louvre, Versailles, Chantilly
och franska privatsamlingar. G-gN.
Drouet [droä’], Jean Baptist e, fransk
revolutionsman (1763—1824). Vid
konunga-parets flykt, juni 1791, kände D., som då var
postmästare i Sainte-Menehould, igen
flyktingarna och skyndade före dem till
Varen-nes, där de häktades. D. var led. av
konventet, senare av de femhundras råd samt
under Napoleons styrelse underprefekt i
Sainte-Menehould. — Litt.: G. Lenötre, »Le drame
de Varennes» (1905).
Drouet [droä’], Louis Frangois
Philip p e, fransk flöjtvirtuos (1792—1873). Var
en tid drottning Hortenses av Holland
musikaliske sekr. och upptecknade hennes melodier
bl. a. till »Partant pour la Syrie». På sina,
konsertresor besökte han Stockholm 1821. D.
var sin tids ypperste flöjtvirtuos. T. N..
Drouet d’Erion [droä’ därla’], Jean
Bap-t i s t e, greve, fransk militär (1765—1844)..
Blev 1803 divisionsgeneral och 1807 greve samt
anförde 1815 i Belgien en armékår, med vilken
han 16 juni tågade fram och tillbaka mellan
Quatre-Bras och Ligny utan att ingripa på.
någotdera stället. Efter julirevolutionen var
han 1834—35 generalguvernör i Algeriet ock.
blev 1843 marskalk.
Drouyn de Lhuys [droä’ da lui(s)], É d o
u-a r d, fransk statsman (1805—81). Inträdde^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
