Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dryden, John - Dryfarming - Drygalski, Erich von - Dryobalanops - Dryoper - Dryophis - Dry-point - Dryselius, Erland Bengtsson (Erlandus Benedicti) - Dråback - Dråp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Dryfarming—Dråp
12
ekonomiska skäl tvangs han senare att åter
skriva för scenen. De företal, med vilka han ofta
inledde sina dramer, äro betydande och tillhöra
de första allvarliga kritiska försöken i
England. Under tiden hade D. vänt sig åt andra
områden. Förhållandena under Karl II eggade
honom till politiska satirer (»Absalom and
Achitophel», »The medal», »Mac Flecknoe»,
1681—82). 1685 gick han över till
katolicismen (»The bind and the panther», 1687, i
vilken den grymma anglikanska pantern
förföljer den mjölkvita hinden, som symboliserar
den katolska kyrkan). Denna omvändelse
sammanfaller nästan med Jakob II :s
uppstigande på tronen, och man förebrådde D.
härför. Efter 1688 års revolution förlorade
han emellertid 1689 sin ställning (aedan 1670)
som »poeta laureatus» och de 200 pd st., som
medföljde. Han bragtes därigenom i
ekonomiskt trångmål och nödgades i sin ålders
höst återupptaga sin verksamhet för teatern
samt översätta (Persius, Juvenalis, Virgilius,
1697). Dessa översättningar beteckna ett
bestämt framsteg i återgivandet av klassiska
författare på engelsk vers; de mottogos med stor
beundran och inbragte betydliga honorar.
Genom sin klara, välljudande prosa blev D. även
en banbrytare för den senare eng. prosastilen.
Sami. skr. utg. av W. Scott (1808), ny uppl.
av G. Saintsbury (18 bd, 1882—93). — Litt.:
G. Saintsbury, »J. D.» (1881; i serien
»Eng-lish men of letters»); kapitlet »D.» i
»Cambridge history of english literature»; M. van
Doren, »The poetry of J. D.» (1920); H. Jæger,
»D. og hans tid» (1925). S. B. L.
Dryfarming [dräi’fä’min], eng. (eg.
torr-brukning), en av prof. H. W. Campbell i
Nebraska uppfunnen metod för åkerjordens
brukning, avsedd att i högsta grad hushålla
med fuktigheten i jorden i områden med ringa
nederbörd. Man plöjer jorden djupt för att få
ett stort magasin, vari nederbörden kan
upptagas; därefter sammanpackar man alven
medelst en ringvält med smala ringar (eng. subsoil
packer, alvpackare) för att återställa jordens
kapillära vattenledningsförmåga, medan ytan
ständigt hålles lucker, för att avdunstningen
må inskränkas. På detta sätt har man i till
följd av regnfattigdom ofruktbara trakter i
Nordamerika, Sydafrika och Australien
lyckats åstadkomma sädesodling åtm. så, att
två års nederbörd räckt till en skörd
vartannat år. H. J. Dft.
Dryga’lski, E r i c h
von, tysk geograf och
forskningsresande (f.
1865). Blev 1888
assistent vid geodetiska
institutet i Berlin,
företog 1891—93 resor till
Grönland, blev 1899
e. o. prof, i geografi
i Berlin och är sedan
1906 prof, i geografi
vid Münchens univ.
1901—03 ledde han den tyska
sydpplsexpedi-tionen med fartyget »Gauss», vilken fann
Kej-sar Vilhelm II :s land. De vetenskapliga
resultaten av D:s resor äro samlade i
»Grönland-Expedition der Gesellschaft für Erdkunde zu
Berlin 1891—93» (2 bd, 1897) och »Diedeutsche
Südpolar-Expedition. .» (1903 ff.). D. har
skrivit reseskildringen »Zum Kontinent des
eisigen Südens» (1904). Bibliogr. i festskrift
till D:s 60-årsdag (1925). O. Sjn.
DryobaJanops, växtsläkte av fam.
Diptero-carpaceae, igenkänt på att samtliga 5
foderblad efter blomningen utväxa till stora,
jämnbreda fallskärmar, som göra tjänst för
fruktspridningen. 4 arter äro kända, samtliga på
Borneo och Sumatra växande resliga, ända
till 50 m höga träd med läderartade,
glänsande, glatta blad och vita, välluktande
blommor. Mest bekant är D. aromatica (D.
cam-phora) ; i sprickor och håligheter i stammen
samlar sig ett slags kamfer (se d. o.), b a r o
s-el. borneokamfer, som av kineserna och
av infödingarna på Borneo och Sumatra
nyttjas vid religiösa ceremonier. Veden är fast
cch hård samt utgör ett förträffligt
skepps-byggnadsvirke. G. M-e.
Dryöper (grek. dry’opes}, grekisk folkstam.
Bodde kring berget Oite i mellersta Grekland
men undanträngdes och skingrades. En del
bosatte sig i Asine i Argolis och senare i
Asine i Messenien. (M. Pn N-n.)
Dry’ophis, se Trädormar.
Dry-point [drai-påint], eng., beteckning för
torrnålsradering (se d. o.).
Drysèlius, Erland Bengtsson
(Erland u s Benedicti), präst och författare
(1641—1708). Studerade vid flera tyska univ.
samt f. ö. i Uppsala, blev fil. dr i Wittenberg
1673 efter en disputation om »Lineamenta
gloriæ Svecicæ», prästvigd 1675, hovpredikant
s. å. hos hessiska prinsessan Juliana, som då
residerade på Rävsnäs, kyrkoherde i Sorunda
(tillträdde 1678) och i Jönköping 1687 samt led.
av prästeståndet och stora kommissionen (se
d. o.). D. var en arbetsam och lärd man,
nitälskade för barnundervisningen och handledde
själv under sin Sorundatid den 24-årige
Kristofer Pålhammar (Polhem) i hans studier.
Han utgav bl. a. 172 predikningar och en
biblisk »Kort och enfaldig kyrckiohistoria»
(2 dir, 1704—1708). (A. G-w.)
Dråback, se Drawback.
Dråp i vidsträckt juridisk mening
föreligger, då någon rättsstridigt berövar en annan
människa livet. Om betydelsen härvid av
begreppet »människa» se F os ter f ö r dr i v
ning. Vanl. nyttjas ordet d. i mera
inskränkt mening för att beteckna sådant
dödande, som.icke utgör mord (se d. o.). Man
skiljer därvid mellan d. i uppsåt att döda,
med straffminimum av 6 års straffarbete, d.
i uppsåt att endast misshandla, med
straffminimum av 2 års straffarbete (straffet kan
vid båda slagen av d. nå upp till livstids
straffarbete), samt d. av vållande (oaktsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
