Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dråp - Dräkt - Egypten - Grekisk dräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Dräkt
14
het), med straff av lägst 50 kr. böter, högst
2 års straffarbete. Flera slag av dödande
undantagas i strafflagen till särskild
behandling; icke blott mord utan även s. k. b a r n
a-m o r d, dödande i duell m. m. samt åtskilliga
fall, då dödandet äger rum under begående
av en från någon annan synpunkt svårartad
förbrytelse, ss. uppror, våldtäkt, mordbrand,
rån, vållande av järnvägsolycka m. m. A. H. M.
Dräkt. Människan har ej anlagt kläder på
grund av blygsamhet utan av andra skäl.
Skamkänslan har utvecklat sig först sedan
man blivit van att bära vissa plagg. I varma
länder saknas klädedräkt alldeles hos många
folk. I kalla regioner har människan
naturligtvis genom dräkt sökt skydda sig mot
kölden (eskimåer, nordasiater). Även i trakter,
som ha ett rått klimat, gå dock infödingarna
stundom ganska oskyddade (eldsländarna).
Som skydd mot taggar, insekter el. dyl. ha
anbragts vissa plagg, ss. sandaler, benskydd
o. dyl. Andra tjänstgöra som skydd mot regn
eller mot fiendens vapen. Pansarbeklädnader
av olika slag ha stor utbredning bland
naturfolken. Viktigt är enligt de primitivas
uppfattning också att hölja sig för att bättre
motstå demoners anfall, varför hos eljest
oklädda folk vid vissa kritiska tillfällen
(dödsfall, pubertetens inträde) de närmast utsatta
personerna väl insvepas och skylas. Dräkten
övergår ofta småningom till smyckande höljen.
Som den äldsta d. torde den enkla manteln
av djurhud få betraktas. Denna bäres över
skuldrorna el. kring höfterna och förekommer
alltjämt, t. ex. hos många afrikanska stammar,
australier och folk i s. Sydamerika. Också
högre stående folk kläda sig i skinn, där detta
är nödvändigt på grund av klimatet, som hos
arktiska folk, el. där djurhudar äro det bästa
till hands varande materialet, som hos
pampas- och prärieindianer. Vanliga material för
tillverkning av klädesplagg äro hos andra folk
gräs- el. bastflätning, barktyg och vävnader
av bomull eller ull. Den i Sydamerika vitt
spridda ponchon är ett vanligt tygstycke med
hål i mitten, genom vilket huvudet trädes, så
att plagget faller ned omkring kroppen.
Regnkappor av gräs el. blad användas av vissa
melanesier och papua, av palmblad i Mexiko
och Afrika. Verkligt praktfulla voro
fjädermantlarna från Hawaii. Liknande känner man
också från andra folk. Ländkläden — ofta
rikt ornerade — och olika slag av
blygdbe-täckningar av växlande material och typ äro
vanliga i tropiska länder.
I fråga om fotbeklädnad är sandalen, av
skinn, trä, blad el. gummi, vidast utbredd,
men skor el. stövlar av skinn förekomma
också, t. ex. på prärierna och pampas. Huvudet
skyddas ofta av en hatt el. mössa av flätverk,
bast, blad, vävnad el., när den är avsedd att
tjäna som hjälm, av andra motståndskraftiga
material. Det band, fäst om pannan, i vilket
man hos många folk fäster bördorna, när man
bär, har ofta övergått till ren prydnad,
pann
band el. diadem, som prydes med fjädrar el.
dyl. ögonskärmar till skydd mot solen
förekomma hos flera naturfolk, liksom ett slags
snöbrillor hos eskimåerna. Den fullständigaste
* klädnaden finner man helt naturligt hos de
arktiska folken. Särskilt eskimåernas utmärker
sig för sin ändamålsenlighet. Många
nordamerikanska indianstammar hade också
fullständig beklädnad (livplagg och benkläder) av skinn.
Folk i de heta regionerna bära skylande
dräkt vid festliga tillfällen, vid vissa
ceremonier av statlig el. religiös innebörd eller i
krig. De masker och dräkter, som användas
vid rituella danser, hölja ofta bäraren helt och
hållet. I övrigt har dräkten i tropikerna ofta
karaktär av utsmyckning. G. B-r.
Hos kulturfolken kunna de viktigaste
klädesplaggen, liksom hos naturfolken,
återföras till ett begränsat antal typer: skörtet
eller manteln, ett tygstycke av avlång
form, vilket på ett eller annat sätt lindas kring
kroppen, ponchon (se sp. 13), skjortan
och rocken, den förra sluten, den senare
öppen framtill. Med undantag för
huvudbonader, fotbeklädnad och några på högre
civilisationsstadier uppträdande småplagg
kommer därtill ytterligare endast en typ,
nämligen byxorna, som i likhet med skjortan
och rocken troligen utvecklats ur skörtet.
I Egypten buro männen i regel endast ett
höftkläde (bild 13), kvinnorna ett rörformigt
plagg, som räckte från bröstet till smalbenen.
Den senare formen, som uppkommit genom
att man sammansydde de mötande kanterna
på ett kring kroppen vecklat skört, är
urtypen för skjortan. Förnäma personer, män
och kvinnor, buro jämte eller i st. f. dessa
plagg ett större skört, en mantel, som lindades
två eller flera varv kring kroppen och även
täckte axlar, bröst och rygg (bild 15). Stundom,
särskilt i senare tid, bars också en snäv eller
vid skjorta. Materialet för dessa plagg var
linne eller bomull. Sandaler förekommo,
likaså huvudbonader, de senare hos förnäma
personer utstyrda med olikartade diadem och
värdighetstecken (bild 15). Assyrer och
baby-lonier buro en snäv skjorta, ofta med gördel;
skörtet kvarlevde hos dem som en smal
mantel av tungt, praktfullt tyg, vilken bars av
de förnäma lindad flera varv kring kroppen.
Också där utbildades huvudbonaden som
värdighetstecken. Skjortliknande plagg av
bomull eller linne voro f. ö. i allmänt bruk i
Främre Asien, särskilt i Syrien. De forna
perserna buro snäva långbyxor och däröver ett
skjortformat plagg; liknande dräkter
nyttjades av andra folk i Främre Asien.
Den grekiska d:s urform var för båda könen
ett skört, ett avlångt tygstycke, som från
vänster lades om kroppen och sammanhölls av
en knut, ett spänne, en nål eller några stygn
på högra axeln eller på vänstra axeln och
under högra armen. I klassisk tid förekom detta
ålderdomliga plagg som mansdräkt hos
lantbefolkningen under namnet chlaina eller chlamys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
