Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbellår eller Dubbelländ - Dubbelländ - Dubbelmikroskop - Dubbelmittel - Dubbel myntfot - Dubbelpedalharpa - Dubbel plikt - Dubbelplåtar - Dubbelpost - Dubbelpropellerfartyg - Dubbelreva - Dubbelsalt - Dubbelseende - Dubbelslag - Dubbelspat - Dubbelspår - Dubbelstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Dubbelländ—Dubbelstjärnor
50
avelsdjur och därför snart obrukbara. Felet
går lätt i arv, och man har funnit, att tjurar
och kor med endast den ringaste antydan till
d. lätt producera på ovannämnda sätt
missbildade kalvar, varför de bruka uteslutas vid
premieringar. E. T. N.
Dubbelländ, se Dubbellår.
Dubbelmikroskop, se Mikroskop.
Dubbelmittel, en stilsort, se Stil.
Dubbel myntfot, se B i m e t a 11 is m och
Myntfot.
Dubbelpedalharpa, se Harpa.
Dubbel plikt. Enl. T. O. § 4, mom. 7
um-gälles utgivarens av »dagblad och periodiska
skrifter» brott mot T. O. »dubbelt i alla de
fall, där med penningar pliktas». Enl. praxis
förvandlas sådana dubbla böter efter sitt
enkla belopp, när tillgång till deras gäldande
saknas och alltså icke »pliktas med penningar».
Se Chr. Naumann, »Sveriges
statsförfatt-ningsrätt», 4: 408. Jfr
Tryckfrihetsförordningen. -1m-
Dubbelplåtar, graverade eller etsade plåtar,
avsedda för chiaroscurotryck (se C h i a r
o-scuro). — Dubbelblock,
träsnittsstoc-kar, avsedda för chiaroscurotryck.
Dubbelpost, en post av två man. Jfr
Fältvakt och Post.
Dubbelpropellerfartyg, se Propeller.
Dubbelreva, intaga andra revet,
dubbelrevet, i ett segel. — Dubbelrevat segel,
segel, vari två rev äro intagna. —
Dubbelre-vad märssegelskult j e, se Kultje. R. N.*
Dubbelsalt, se Salt.
Dubbelseende, se D i p 1 o p i.
Dubbelslag (it. gruppe’tto, fr. doublé),
ornamental figur i musiken; tecknas och
anger, att jämte den betecknade tonen den
närmast ovanför och nedanför liggande tonen
skola medtagas.
Dubbelspat, genomskinlig kalkspat (se d. o.).
Dubbelspår anordnas vid järn- och
spårvägar för trafik av den omfattning, att den
icke lämpligen eller med tillbörlig säkerhet
kan skötas på ett enda spår. Trafikförmågan
ökas ofantligt genom d., enär tågmötena då
icke behöva ske på särskilda därför
anordnade mötesplatser. Tågriktningen är olika i
olika länder; i Sverige gå vid anordning med
d. tågen till vänster om varandra. — De mera
betydande dubbelspåriga järnvägssträckorna i
Sverige äro f. n. (1926) Stockholm—Uppsala,
Stockholm—Järna, Äby—Mjölby, Aneby—
Sävsjö, Malmö—Hässleholm,
Hallsberg—Örebro, Vretstorp—Laxå och Göteborg—Alingsås av
statens järnvägar samt av enskilda banor
sträckorna Tomteboda—Spånga och
Djursholms-Danderyd—Stockholm östra. G. H-r;F. P.
Dubbelstjärnor, två stjärnor, belägna så
nära varandra, att de först med hjälp av
starkare astronomiska kikare visa sig ej vara en
enda. Ett sådant grannskap är antingen
skenbart och uppkommer därav, att de båda
stjärnorna befinna sig på nästan samma synlinje
(optiska d.), el. ock verkligt, d. v. s. att
de utgöra ett stjärnsystem, där den mindre
kroppen el. drabanten beskriver en bana
kring den större el. huvudstjärnan, el. rättare
sagt att båda röra sig kring sin gemensamma
tyngdpunkt (fysiska d.). D. av det
sistnämnda slaget följas åt vid den s. k.
egenrörelsen (se d. o.) och kunna därigenom skiljas
från de optiska. Dessutom kan i fråga om
fysiska d. omloppsrörelse iakttagas. De
fysiska d. äro till antalet ojämförligt flera än
de optiska. Vanligen äro stjärnorna inom
samma dubbelstjärnsystem av samma färg,
men hos omkr. en femtedel av antalet äro
komponenterna olikfärgade. Till stor del äro
dessa färgskillnader dock endast skenbara och
beroende på kontrastverkningar. Ur
drabantens skenbara avstånd från huvudstjärnan
kan dess verkliga avstånd bestämmas, om
man känner stjärnparets parallax.
Omloppstiden, som är bestämd för ett hundratal d.,
växlar mellan 5,7 och 1000 år. Ur
omloppstid och inbördes avstånd kan man
beräkna stjärnparets massa. Bland bekanta d.
må nämnas S i r i u s, vars drabant
uppdagades i teleskopet först sedan man på grund av
egendomligheter i Sirius’ egenrörelse kommit
till det antagandet, att en sådan borde finnas
— de olika kropparna i ett dubbelstjärnsystem
inverka nämligen genom sin massa störande
på varandras egenrörelse. Även i fråga om
Procyon i Lilla hundens stjärnbild
upptäcktes drabanten, sedan man teoretiskt påvisat
dess förekomst. Inalles känner man f. n. omkr.
15,000 d. Några bland dessa stjärnsystem (s.k.
multipla stjärnsystem) bestå av tre
el. ännu flera stjärnor, t. ex. det bekanta
trapetset i Orionnebulosan. De direkt
iakttagbara d. kallas för visuella d.
Ett annat slag av d. äro
despektrosko-piska, vilka röja sig som d. genom
egendomligheter i spektret. En grupp av dessa
sammanfaller med vissa av de s. k.
Algolstjär-norna (se Föränderliga stjärnor),
uppkallade efter Algol i stjärnbilden Perseus.
Dessas ljusstyrka växlar på ett för varje
stjärna regelbundet sätt, och man har funnit
detta bero därpå, att de utgöras av en
ljus-starkare och en ljussvagare stjärna, vilkas
banplan gå genom jorden, varigenom
minskning av systemets sammanlagda ljusstyrka
(förmörkelse) uppkommer vid resp, passager.
Även när det gemensamma banplanet ligger
snett mot synlinjen till jorden, så att
förmörkelse ej uppstår, kan ett dubbelstjärnsystem
genom sin rörelse röja sig genom förskjutning
av spektrallinjerna el. genom dubbla spektra,
vilket enl. Dopplers princip förklaras ur
stjärnans sammansatta natur. Hittills ha över
1,000 spektroskopiska d. upptäckts. Det första
kända ex. på visuella d. är Mizar i Stora
björnens stjärnbild. Dess ena komponent är
också den först upptäckta spektroskopiska d.
Ett intressant ex. på ett spektroskopiskt
dubbelstjärnsystem är Polstjärnan, vars
komponent är osynlig. Denna stjärna beskriver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
