Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelstjärnor - Dubbelstudsare - Dubbeltariff - Dubbelt bokhålleri - Dubbeltje - Dubbeltrast - Dubbeltryck - Dubbeltunga - Dubbeltverkande maskin - Dubbelörn - Dubbla blommor el. Fyllda blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Dubbelstudsare—Dubbla blommor
52
på fyra dagar en bana omkring systemets
gemensamma tyngdpunkt. Emellertid har denna
tyngdpunkt själv i sin ordning en rörelse, som
synes antyda, att ännu en tredje kropp hör
till systemet, omkring vilken Polstjärnan med
sin ledsagare långsamt rör sig i en bana, vars
period skattas till omkr. 20 år. S. A-f.
Dubbelstudsare, se Jaktgevär.
Dubbeltariff, tulltaxetyp med två tullsatser
för ett större el. mindre antal av i tariffen
intagna varuslag. Av tariffens båda kolumner
är den med de högre tullsatserna från början
fastställd. Så är även vid tillämpning av
maximi- och minimisystemet fallet med den
lägre kolumnens tullsatser, medan dessa vid
konventionaltariffsystemet bildas först
småningom, i den mån tarifftraktater avslutas
med främmande makter. De lägre tullsatserna
gälla i regel gentemot länder, med vilka
handelsavtal ingåtts, de högre gentemot andra
stater. Maximi- och minimitariffer förekomma
i bl. a. Frankrike, Spanien, Kanada och
Australien. I de båda sistnämnda länderna går
dock minimitariffen på grund av åt
Storbritannien beviljad företrädesbehandling under
namnet mellantariff.
Konventionaltariffsystemet har upptagits av bl. a. Tyskland. — I
vissa stater, däribland Norge, förekommer ett
tredje dubbeltariffsystem. Enl. detta
tillämpas den lägre tariffen i första hand, medan
den högre kan sättas i kraft mot stater, som
behandla det ifrågavarande landets handel
mindre gynnsamt än andra nationers.
Sistnämnda system utgör en övergångstyp till
systemet med enkeltariff och kamptullar.
Se Handelstraktat och Tulltariff.
Litt.: R. van der Borght, »Handel und
Handelspolitik» (1907). K. H. A.
Dubbelt bokhålleri, se Dubbel bokföring.
Du’bbeltje, »dubbelstycke», holländskt
silvermynt = 1/io gulden = 10 cent.
Dubbeltrast, se Trastsläktet.
Dubbeltryck, chiaroscurotryck (se C h i
a-r o s c u r o).
Dubbeltunga, spelmaner vid
biåsinstrument, bestående i att vissa stavelser (t. ex.
ti-ki, di-ki) inblåsas i instrumentet för att
göra det möjligt för tungan att i snabba
stackatosatser distinkt avskilja tonerna från
varandra. D. betecknar även anblåsrören på
oboeinstrument (»påslående tunga»). T. N.
Dubbeltverkande maskin, kolvmaskin (ss.
ångmaskin, förbränningsmotor, kolvpump m.
fl. fram- och återgående maskiner), i vilken
kraften verkar i kolvens båda
rörelseriktningar. G. H-r.
Dubbelörn, heraldisk figur, se örn.
Dubbla blommor el. Fyllda blommor
(flores pleni), ett slags missbildning, som
består i att antalet kronblad (el. i
blomkorgar antalet tunglika kantblommor) starkt
ökats. Vanl. uppstå de på så sätt, att
anlag, som normalt skulle ge upphov till
stån-daie eller pistiller, i stället utbildas till
kronblad. Om samtliga könsdelar ombildats,
Dubbel nejlika.
har blomman givetvis förlorat sin betydelse
för fortplantningen. Har blott en del
missbildats, kunna
frukter och
frön alstras,
och ofta visar
sig då
missbildningen
ärftlig. I
ståndare finner
man stundom,
att blott ena
hälften
förändrats och
att således en
knapphalva är
normalt byggd.
Ej sällan händer det, att antalet kronblad i en
dubbel blomma blir större än summan av
kronblad, ståndare och fruktblad i den normalt
utbildade, beroende på att även antalet anlag på
något sätt ökats. D. uppträda oftast hos odlade
prydnadsväxter och skattas för sin vackra
form och sitt yppiga utseende vanligen högre
än de »enkla». Rosor, pioner, vallmo, löv-
Dubbel ros.
kojor och nejlikor äro allmänt kända
exempel. Hos odlade Datura- och Campanula-a,rter
m. fl. uppstå fyllda blommor genom att en
el. flera kronbladskransar (genom
»fördubbling») inskjutas mellan den normalt
förekommande och ståndarna, hos Primula-tir ter
genom att foderbladen antaga formen av
kronblad. Hos de korgblommiga växterna
(t. ex. dahlia och krysantemum) äger ingen
Dubbel krysantemum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
