Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbla blommor el. Fyllda blommor - Dubblager - Dubblé - Dubblera - Dubblering - Dbublett - Dubbning - Dubier - Dublin (grevskap) - Dublin (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Dubblager—Dublin
54
ombildning av könsdelarna rum, utan dubbla
blommor bildas genom att de normalt
rör-formiga diskblommorna få tunglikt bräm i
likhet med kantblommorna och även till
färgen bli lika dessa; hos snöbollsbusken
(Vibur-num) och hortensian (Hydrangea) ersättas
de små könliga blommorna av stora könlösa.
— I vissa fall äro de dubbla blommorna
gall-hildningar (se d. o.). G. M-e.
Dubblager, se A x e 11 a g e r, sp. 630.
Dubble (fr. doublé). 1. Träff med båda
skotten ur en dubbelbössa omedelbart efter
varandra; dubbelträff med samma skott. —
2. Detsamma som pläterat gods, bestående av
hleck av mindre dyrbar metall med
beläggning av en dyrbarare, t. ex. gulddubblé
(guld på mässing). Se vidare Pläter.
Dubblera (fr. doubler), fördubbla; göra en
dubble; besätta en roll dubbelt, alternera med
någon i en roll; om fartyg: passera en udde;
i spinnerier: sammanföra flera vaddar el.
kard- och sträckband för att utjämna
materialet och parallellisera fibrerna före
vrid-ningen (jfr Bomullsindustri, sp. 771);
vid vävning: parallellt sammanföra två eller
flera trådar utan att sno eller tvinna dem
(liktydigt med dubbelspola, dubbelhaspla). —
Subst.: Dubblering.
Dubblering, se Dubblera.
Dubble’tt (fr. doublet), något, som finns i
två delar (el. flera) lika exemplar (särskilt
om föiemål i samling); kopia; bostad,
bestående av två rum, som höra ihop.
Dubbning, riddarslag. Under medeltiden
förlänades riddarvärdighet åt en person
genom att han ifördes vapenrustning (fnfr.
ado(u)ber, av germ. stam dubb-, slå; sv.
dubba), varvid han erhöll urspr. ett slag
med handen mot nacken, sedermera ett slag
av flata svärdsklingan på skuldran el. halsen
(fr. accolade; jfr A c k o 1 a d och Riddare).
Vid d. i riddarordnar beröres vänstra axeln
tre gånger med en svärdsklinga. Enl. »Stadgar
för kungl. serafimerorden, etc.» av 24 nov.
1902 få ordenstecken anläggas utan d., utom
av riddare med svärdsordens stora kors
(utdelas blott i fält), som dubbas »helst under
bar himmel och framför fronten» av konungen
el. också av prins el. närvarande högste
befälhavaren efter särskilt kungl. förordnande.
Dübier, plur. (av lat. du’bium, tvivel),
tvivel. — D u b i 6 s, tvivelaktig.
Dublin [da’blin], grevskap i Irländska
fristaten vid ö. kusten, omkr. Dublin bay och
floden Liffey; 884 kvkm, 172,394 inv. (1911),
staden Dublin ej inberäknad. Är i s. kuperat
(Wicklow mountains); n. om Dublin bay den
utskjutande halvön Howth. Vid kusten flera
besökta bad- och rekreationsorter, i s.
Blackrock och Kingstown, i n. Howth och
Ma-lahide. Huvudstad Dublin.
Dublin [da’blin], off. irl. namn Baile Atha
Cliath, huvudstad i Irländska fristaten, på
Irlands ö. kust vid Dublin bay och mynningen
av floden Liffey; 304,802 inv. (1911),
beräk
nad folkmängd 438,000 (med förstäder) 1925.
D. är fristatens viktigaste handels- och
sjöstad samt säte för dess högsta
statsmyndigheter och förnämsta kulturinstitutioner.
Läget är centret mitt på ö. kusten, där en bred
sänka öppnar sig till det inre n. om Wicklow
mountains. Här sammanlöpa av ålder
huvudvägarna från s. och v. Irland; genom sänkan gå
även Irlands viktigaste kanaler, Royal canal
och Grand canal, samt järnvägarna mot s. och
v. Det egentliga D. ligger på båda sidorna om
Liffey, mellan Royal canal i n. och Grand
canal i s.; utanför ligga vidsträckta, delvis
inkorporerade förstäder. Gatorna äro i allm.
trånga och krokiga; varje gata har i regel
olika namn för olika delar. Privathusen äro
till stor del oansenliga; i de v. stadsdelarna
bo de fattigare samhällsklasserna; i ö. ligga
de flesta offentliga byggnaderna och den
burgna befolkningens hem. över Liffey leda
10 gatubroar; de viktigaste äro O’Connell
bridge, Grattan bridge och King’s bridge.
Från n. ändan av O’Connell bridge
(O’Con-nells staty) leder 0’ConneIl street (Sackville
Street), de n. stadsdelarnas huvudgata, kantad
av ruiner (sedan upproren 1916 och 1922) av
bl. a. posthuset och flera hotell. Vid
korsningen med Earl street, centrum för D:s
spårvägs-linjer, reser sig Nelson’s pillar, en 40 m hög
kolonn, krönt av Nelsons staty. Bland
offentliga byggnader n. om floden märkas Four
courts (till 1922 säte för högsta domstolen)
och tullhuset (Custom house), båda nu i
ruiner, katolska katedralen (Metropolitan roman
catholic church, i dorisk stil, uppf. 1815—25),
S:t George’s church, S:t Michan’s church (uppf.
på 1600-talet, där en kyrka från vikingatiden
legat). Centralpunkten för de södra
stadsdelarna är College green s. om O’Connell
bridge. Här ligger Trinity college, fristatens
förnämsta universitet (86 lärare, 1,351 stud.
1923), grundlagt 1591 under Elisabet, med ett
stort bibliotek. Mitt emot ligger Irlands
bank, urspr. parlamentshus, uppfört 1729-—39.
Västerut reser sig slottet (The castle),
fordom ståthållarens residens, f. n. säte för
fristatens högsta domstol; dess äldsta
kvarstående del (Bermingham tower) härstammar
från 1200-talet. Intill slottet ligger rådhuset
(City hall). Från College green leder Grafton
street, D :s livligaste affärsgata, mot s. till
S:t Stephen’s green, stadens förnämsta park.
Mellan denna och College park finnas flera
viktiga offentliga byggnader: Leinster house,
där fristatens nationalförsamling
sammanträder, nationalmuseet (irländska fornsaker,
kyrkoreliker, mynt m. m.), Government buildings
(säte för ministerierna), National gallery,
Royal Irish academy, Mansion house m. fl.
S. om S:t Stephen’s green ligger University
college (54 lärare, 1,280 stud. 1923), en
avd. av National university of Ireland. De
förnämsta kyrkorna i s. stadsdelarna äro
Christ churchkatedralen (nuv. byggnad
grundlagd 1172, senare flera ggr tillbyggd);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
