Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duktil - Dulcian, Dolcian - Dulcigno - Dulcin, Sukrol - Dulcinea - Dulcit, Melampyrit - Dulgadråp - Dulong, Pierre Louis - Dulongs och Petits lag - Duluth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Duktil—Duluth
90
Duktil (fr. ductile), sträckbar, uttänjbar (t.
ex. om metaller).
Dulciän, D o 1 c i ä n (it. dolcia’no, av lat.
du’lcis, mild). 1. Ett fagotten närstående
instrument från 1500-talet. I sv. litt. betecknar
namnet på 1700-talet en vanlig fagott (så t. ex.
hos Bellman). — 2. En 8- el.
16-fotstungstäm-ma i orgeln. T. N.
Dulcigno [doltffnjå], serb. Ulcinj, stad i
Montenegro, Jugoslavien, vid Adriatiska
havet; 3,074 inv. (1921). Var tidigare Skutaris
hamnstad, tillföll Montenegro 1880. Endast
öppen redd. Jfr Montenegro, historia.
Dulcln, S u k r ö 1, ett konstgjort sötämne,
fenetolkarbamid, NH2 . CO . NH . C8H4 . OC2Hg,
fås genom upphettning av urinämne och
saltsyrad fenetedin. D. bildar kristaller,
svårlös-liga i kallt vatten, lättlösliga i varmt, smpt
173° C, 200 ggr sötare än rörsocker. E-tN-n.
Dulcinea [sp. öolpinä’a], sp., »tjuserska»;
efter Don Quijotes dyrkade dam, bondpigan;
liktydigt med käresta, älskarinna (föraktfullt).
Dulclt (av lat. du’lcis, söt), Melampy r it,
en med mannit isomer sexatomig alkohol,
C6 Ha Oø, vars motsvarande första aldehyd är
sockerarten galaktos. Den förekommer i
manna från Madagaskar, i Melampyrum-,
Rhinan-thus- och Evony mus-arter, bildar färglösa, i
vatten täml. svårlösliga prismor. Av
salpetersyra oxideras den till slemsyra. D. kan
genom inverkan av natriumamalgam framställas
av galaktos. P. T. C.*
Dulgadråp (fsv. dulgadrap, duladrap),
beteckning i Sveriges äldre lagar för dråp, vars
gärningsman ej upptäcktes; senare även dets.
som böterna för ett sådant dråp. Om d.
stadgade lagarna, dels att, om lik med sår eller
andra spår av våldsam behandling (ærrat ok
undat) påträffades ute på marken, det ålåge
häradet eller skeppslaget eller (enl. några lagar)
i vissa fall byn eller de närmaste byarna att
inom natt och år »finna» banemannen eller
i annat fall erlägga böterna, vilka i olika
lagar hade olika belopp (i Västgötalagen 9
marker, i båda landslagarna 40 marker), dels
att, om liket anträffades inom låst hus, dess
ägare skulle betala böterna, därest
banemannen ej upptäcktes. Enl. såväl östgötalagen
som Magnus Erikssons landslag och sannolikt
enl. Upplandslagen gingo av böterna 2/a till
konungen och 1/3 till den dräptes arvinge,
men enl. Kristofers landslag gingo hälften till
konungen och hälften till arvingen.
Sistnämnda fördelning stadgas även i 1734 års lag, där
i missgärningsbalkens 27 kap. (som upphävdes
1861) ordet d. ännu förekom väsentligen i sin
gamla betydelse. (K. G. Wn.)
Dulong [dylå’], Pierre Louis, fransk
kemist och fysiker (1785—1838). Från början
läkare, övergick D. till kemien och upptäckte
1811 det explosiva klorkvävet, vars
undersökning kostade honom ena ögat och två
fingrar. 1819 framlade han tills, m. T. A.
Petit (se d. o.) den viktiga upptäckten, att
ett flertal grundämnen hade samma atom-
värme (se d. o.); detta förhållande, i generali ■
serad form känt som D:s och Petits
lag, gav med ens en fast utgångspunkt för
talrika atomvikters
bestämmande och visade,
att flera av Berzelius
uppställda måste
halveras. Även i fysik
utförde D. viktiga
arbeten: om kroppars
värmeutvidgning (tills, m.
Petit), om mättad
vattenångas tryck m. m.
D. blev 1820 prof, i
fysik vid École
polytech-nique, 1830 skolans
direktör och 1832 efter
Cuvier en av fr. vet.-akad:s ständiga
sekreterare. Led. av sv. Vet.-akad. 1830. S. A-s.*
Dulongs och Petits lag [dylå’s- patl’s-], se
Dulong.
Malmångare under lastning i Duluth.
Duluth [djölö’p], stad i Minnesota, U. S. A.,
vid västra ändan av Lake Superior och
gränsen mot Wisconsin; 98,917 inv. (1920). D.
skiljes från grannstaden Superior (se d. o.)
i Wisconsin av S:t Louis rivers
mynningsvik, som bildar en vidsträckt, för båda
städerna gemensam hamn, skyddad av de smala
landtungorna Minnesota point och Wisconsin
point. Hamnen är den näst New York mest
trafikerade i U. S. A.; härifrån utskeppas
väldiga mängder järnmalm (från Mesabi
range), vete och timmer, som hitforslas på ett
stort antal järnvägslinjer (Great northern,
Northern pacific m. fl.). Malmfartygen
medföra som återfrakt från Eriehamnarna
stenkol till staterna i v. Masugnar och
järnverk, kvarnar, slakterier och sågverk;
arbetarantalet var 1919 10,472, tillv.-värdet 75,3
mill. doll. Av befolkningen 1920 voro 30,118
i utlandet födda vita, därav 7,455 i Sverige,
4,823 i Norge och 3,210 i Finland.
Svenskarna ha egna församlingar och tidningar.
— D. anlades 1853 och tillväxte hastigt på
1880- och 1890-talet, i samband med den
snabba ekonomiska uppblomstringen i
Minnesota, Nord- och Syd-Dakota (3,480 inv. 1880,
52,969 inv. 1900).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
