Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrehaven, Jægersborg dyrehave - Düren - Dürer, Albrecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Düren—Dürer
190
V till jaktpark och är nu köpenhamnarnas
mest omtyckta utflyktsort, berömd för sina
stora bokar, sina präktiga hagtorusbuskar och
sina dovhjortar. Där ligga bl. a. Dy r eh a v
s-b a k k e n, ett folkligt sommarförlustelseställe,
Ulved alene, som begagnas till
vintersport, och det 1736 av Kristian VI
uppförda lustslottet Eremitagen. Vid
Ere-mitagen höllos 1870—1910 årligen
hästkapplöpningar. E. Ebg.*
Duren, stad i v. Tyskland, Rhenprovinsen,
28 km ö. om Aachen vid floden Rur (Roer);
37,286 inv. (1925). Viktig industriort,
tillverkning av kläde, metallvaror, socker,
papper och glas. Var under karolingerna
kungligt residens (pfalz) och flera gånger
mötesplats för riksförsamlingar.
Durer, Albrecht, den tyska
renässansens störste konstnär (1471 21/s—1528 */4), son
till en från Ungern till Nürnberg invandrad
guldsmed av tysk börd. D. lärde först faderns
yrke men kom sedan (1486—90) i lära hos
målaren Michael Wolgemut. Under en
fyraårig vandringstid besökte han därefter bl. a.
Colmar, dit hans beundran för Martin
Schon-gauer drog honom. Han fann icke mästaren
i livet men fick grundligt studera hans
efterlämnade arbeten. 1495 gjorde D., enligt vad ett
senare yttrande av honom antyder, ett besök i
Italien. I varje fall lärde han vid denna tid
känna Mantegnas konst, som utövade ett
starkt inflytande på hans följ, verksamhet.
Han stannade sedan i Nürnberg till 1505, då
han avreste till Venezia, där han mottog
avgörande lärdomar av Bellini och Tizian.
Därifrån gjorde han besök i flera andra
norditalienska städer och återvände hem 1507.
1520 reste D. till Köln och Antwerpen,
besökte också Mechelen och Bryssel samt
bevistade Karl V :s kejsarkröning i Aachen s. å.
Efter hemkomsten, sommaren 1521, stannade
han i Nürnberg till sin död.
D:s konst har sina grundläggande
förutsättningar i hans ovanliga förmåga att
översätta naturintrycken i teckningens form. Vad
han redan i den ålder, då han icke åtnjutit
annan undervisning än guldsmedslärlingens,
kunde åstadkomma av skarpögd teckningskonst
visa hans självporträtt vid tretton års ålder
(silverstiftsteckniug i Albertinamuseet i Wien)
och några andra blad. Som målare hade han
icke samma lysande begåvning; det är i
teckningar, träsnitt och kopparstick, som han
under hela sin verksamhetstid funnit de klaraste
och starkaste uttrycken.
Sin första berömmelse vann D. genom sina
träsnitt till Uppenbarelseboken, 15 folioblad
med på baksidan tryckt text, vilka utkommo
i bokform 1498 (se bild 1 på pl. och bild vid art.
Apokalyptisk). Ämnet slog särskilt an på
en orolig tid, då man ansåg tecken och under
varsla om världens undergång; med skakande
fantasi gav D. i detta verk form åt tusendens
tankar och känslor. Samtidigt utförde han
Bild 5. Albrecht Dürer. Självporträtt, daterat 1500,
troligen målat 1504. I Gamla pinakoteket i München.
även andra träsnitt, bl. a. några blad ur den
först 1510 avslutade »stora passionen».
Redan under sin första resa till Italien
(1495) hade D. gjort landskapsstudier. I
Nürnberg fortsatte han att måla små landskap,
mästerverk av skarp och detaljkär iakttagelse.
Samma analytiska metod kännetecknar hans
porträttmålningar från denna tid (porträttet
av Oswald Krell, 1499; i München; bild 2).
Genom D:s umgänge med den till Nürnberg
inflyttade italienske målaren Jacopo de’ Barbari
undergick hans målningsstil en viktig
utveckling. Möjl. kan man spåra ett genom Jacopo
förmedlat inflytande från veneziansk stil i
självporträttet i München med den sannolikt
falska dateringen 1500 (bild 5). D:s arbete
under perioden 1500—05 var emellertid
hu-vudsakl. inriktat på vidare utbildning av
kop-parstickstekniken samt på undersökningar av
människokroppens måttsförhållanden.
Resultatet av dessa strävanden sammanfattas i det
omsorgsfullt förberedda och mästerligt utförda
kopparsticket »Adam och Eva» (1504; bild 8).
Viktigast av samtidigt utförda målningar äro
»Paumgartneraltaret» i München (omkr. 1504;
bild 3) och »Konungarnas tillbedjan» i
Uffizi-galleriet i Florens (1504).
Den italienska resan 1505—07 gav upphov
till en genomgripande förnyelse i D:s konst,
kanske icke minst därför, att de friare
förhållanden, under vilka han levde i Venezia,
och den heder, som där kom honom till del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
