Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dürer, Albrecht - Dyrgrip - Dyrhus - Düring, Johan Christoffer von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dyrgrip—Düring, J. Chr. von
192
191
stärkte hans självförtroende. Intressanta
dokument från denna tid äro de bevarade brev,
som han skrev till Wilibald Pirkheimer i
Nürnberg. Det viktigaste av de arbeten, som
D. utförde i Venezia, är altartavlan
»Rosenkransfesten» (1506), som nu i mycket förstört
skick förvaras i klostret Strahov i Prag. Flera
förarbeten till denna målning äro bevarade,
likaså åtskilliga andra i Italien utförda tavlor,
bland vilka märkes en »Madonna» (i Berlins
museum). Starka intryck av italienskt måleri
visa sig i hans arbeten, särskilt under den
närmaste tiden (som i den lilla koloristiskt
verkningsfulla bilden av »Den korsfäste» i museet
i Dresden). Hans teckning vann i fyllighet;
färgen blev varmare och mera harmonisk. I
fråga om några 1507 daterade arbeten, främst
målningen »Adam och Eva» (i Pradomuseet
i Madrid), är det icke fullt klart om de
målats i Italien eller i hemlandet. De ovan
omnämnda landskapsstudierna, av vilka flera
behandla motiv från Alperna, hänföras av
somliga forskare till denna resa.
Återkommen till Nürnberg, kände sig D.
som målare. Under de närmaste åren utförde
han flera altartavlor: »De tiotusendes
martyrium» (1508; Wien), »Marias himmelsfärd
och kröning» (1509; berömd som D:s bästa
målning; förstörd vid slottsbranden i
München 1674) och slutligen »Den heliga
trefaldighetens tillbedjan» (1511; nu i Wien; bild 4),
den s. k. »Allerheiligenbild», vars
komposi-tionssätt påminner om den italienska
högrenässansen, främst om Rafael.
Därmed är de stora målningarnas period
avslutad. I ett brev 1509 klagar D. över den
ringa förtjänsten på de mödosamma och
tidsödande målningarna och berättar, att han
fördenskull vill ägna sig åt grafiken. Han
avslutade den »stora passionen» (1510; se ovan)
och sviten av bilder ur Marias liv (påbörjad
omkr. 1504; bild 9) samt utförde 1509—11 den
»lilla passionen». Dessa tre serier, alla träsnitt,
utgåvos 1511. De olika bladen i
»koppar-stickspassionen» äro daterade 1507—13. Året
1511 är särdeles rikt på enstaka träsnitt. 1513
och 1514 tillkommo D:s bästa kopparstick,
»Riddaren, döden och djävulen» (bild 6),
»Hie-ronymus» (avb. vid art. Bostad, bild 49)
och »Melancholia» (bild 7), de s. k.
mästar-sticken. — D. experimenterade även med andra
sätt att behandla kopparplåten;
»Hierony-mus» (1512) är en torrnålsradering, och några
etsningar utfördes 1515, 1516 och 1518 (en
avb. vid art. Artilleri, sp. 193—194).
Resultaten av dessa försök tillfredsställde ej
D.; han återvände till det rena
gravstickel-arbetet.
Tiden 1512—19 är till större delen utfylld
av arbeten för kejsar Maximilian, som ville
hugfästa sin berömmelse i
träsnittspublikatio-ner och ställde D. på hårda prov genom föga
bildmässiga uppgifter. 1515 utfördes den
jättelika »Äreporten», ett väldigt träsnitt, skuret
i 92 särskilda stockar, varav D. huvudsaki.
utförde den fantasirika ornamentiken.
Obetydligare är hans delaktighet i Maximilians
»Triumftåg». Däremot har han tecknat den
1515—22 utförda »Triumfvagnen». Slutligen
utgav han 1519 kejsarens porträtt, ett
ståtligt träsnitt. Det lyckligaste resultatet av
D:s förbindelse med Maximilian är de omkr.
1515 utförda randteckningarna till kejsarens
bönbok, i vilka han utbildade en graciös
kalli-grafisk dekorationsstil.
Resan till Nederländerna skärpte och
uppfriskade D :s blick samt förde honom i beröring
med nya människor och ny konst, som
inspirerade och eggade. Hans formgivning blev
friare och hans måleriska behandling
gedignare. Från själva resan äro hans skissbok
och talrika porträttskisser bevarade men
endast två utförda målningar, av vilka den ena
är Bernaert van Orleys porträtt (i museet i
Dresden). Efter hemkomsten utförde han
företrädesvis porträtt, varav åtskilliga
kopparstick, andra i målning, så bl. a. porträtten av
Hieronymus Holzschuher (bild 10) och Muffel
(i Berlin; båda 1526). Hans sista stora arbete
var »De fyra apostlarna», två tavlor i
pinako-teket i München (1526; bild 11—12), kraftigt
individualiserade karaktärsfigurer i
kroppsstorlek.
En angelägenhet, som utfyllde en stor del
av D:s senare år, var redaktionen av hans
skrifter: »Underweysung der Messung» (1525;
över tillämpad geometri och perspektivlära),
»Etliche Underricht zu Befestigung der Stett,
Schloss und Flecken» (1527) samt den först
efter hans död utg. »Vier Bücher von
mensch-licher Proportion». — I Nürnberg finnes D:s
hus ännu kvar, inrett till Dürermuseum.
D. utövade vidsträckt inflytande och hade
en mängd efterbildare, som sammanfattas
under benämningen Kleinmeister (se d. o.).
Den vidlyftiga litt. om D. är (intill 1903)
förtecknad av H. W. Singer, »Versuch einer
D.-Bibliographie» (1903). Nämnas må
mo-nogr. av M. Thausing (2:a uppl. 1884) och A.
Springer (1892); A. L. Romdahl, »A. D.»
(1917); H. Wölfflin, »Die Kunst A. D:s»
(4:e uppl. 1920); avbildningsverk: F.
Lipp-mann, »Zeichnungen von A. D.» (1883 ff.); V.
Scherer, »D., des Meisters Gemälde,
Kupfer-stiche und Holzschnitte» (3:e uppl. 1908; i
serien »Klassiker der Kunst»); kataloger över
de grafiska arbetena: A. Koehler, »A
chrono-logical catalogue» (1897; om kopparsticken);
C. Dodgson, »Catalogue of early german
wood-cuts ... in the British museum», I (1903; om
träsnitten); D :s brev och skr.: Lange och Fuhse,
»D:s schriftlicher Nachlass» (1893). H. W-n.
Dyrgrip (av fsv. grip, värdesak), dyrbarhet,
klenod.
Dyrhus, se Dös.
Düring, Johan Christoffer von,
greve, fältmarskalk (1695—1759). Tillhörde
en gammal tysk adelssläkt (jfr K. v. D.,
»Stammtafeln der Familie von D.», 1920), gick
i holsteinsk krigstjänst 1708, deltog i span-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
