Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Düring, Johan Christoffer von - Düring, Otto Fredrik von - Dürkheim, Bad - Dürnstein - Dyrortsgrupperingar - Dürr, Wilhelm och Wilhelm - Dyrssen, släkt - Dyrssen, Gerhard - Dyrssen, Gustaf - Dyrssen, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Düring, O. F. v___Dyrssen
194
ska tronföljdskriget och blev 1714 svensk
överstelöjtnant. För sin tapperhet vid
Stral-sunds försvar blev han överste 1715. Som
chef för ett tyskt dragonreg:te deltog D. 1718
i Fredrikstens belägring och 1719 i försvaret
av Sveriges östkust. Han naturaliserades och
blev frih. s. å. D. blev chef för Norra skånska
kavallerireg:tet 1727, generalmajor 1730,
generallöjtnant 1740 och general 1743. Han
tillhörde först hattpartiet men ogillade
krigspolitiken och kämpade som mössa 1741 i sekreta
utskottet. Han vägrade mottaga överbefälet
i Finland 1742 och yrkade ivrigt på räfst med
hattarna. I tronföljdsfrågan var D. först för
hessisk succession, våren 1743 åter för danske
kronprinsen men ogillade böndernas i
samband med tronföljdsfrågan framträdande
anti-byråkratiska strävanden. Förgäves sökte D.
under en hemlig beskickning i Ryssland
hösten s. å. i den slutliga freden vinna några
medgivanden, som kunde tillfredsställa
Danmark. Vid riksdagen 1746—47 var han åter
framstående mössledare men drog sig efter
partinederlaget 1747 från förbindelserna med
ryske ministern. 1751 slöt sig D. till det nya
konungaparet och blev s. å. greve
(ointroducerad) och fältmarskalk. 1753 blev han
överståthållare. 1755—56 kämpade han med
hattarna mot konungamakten. D. slöt sin ätt.
Düring, Otto Fredrik von, krigare
(1694—1715), bror till J. C. von D. Var under
det antagna namnet Erik von Ungern jämte
G. F. von Rosen Karl XII:s följeslagare på
ilritten från Turkiet till Stralsund. Han blev
1715 överste och regementschef samt stupade
vid Stralsund.
Dü’rkheim [-halm], Bad D., stad i
Rhen-pfalz, Bayern, vid foten av Hardt; 7,228 inv.
(1925). Besökt bad- och brunnsort
(koksalt-källor); omgives av vinberg.
Dü’rnstein [-Jtåin], stad i Nedre Österrike,
vid Donau, 7 km ovanför Krems; 596 inv.
(1920). Ruiner av D:s borg, där Rikard
Lejonhjärta hölls fången 1192—93; den förstördes
av svenskarna under Torstenson 1645.
Dyrortsgrupperingar. Med d. menas
fördelningen av ett antal orter i grupper med
hänsyn till levnadskostnadernas höjd. Såväl i
Sverige som i andra länder ha de länge haft
praktisk användning förnämligast för
grade-ring av löner åt vissa grupper av
befattningshavare och arbetare efter prisförhållandena på
de olika orter, dit deras verksamhet är
förlagd. Särskilt efter världskriget ha de vunnit
vidsträckt tillämpning i Sverige både i
statens tjänst och i enskild företagsamhet samt
ha dessutom vid beskattningen lagts till grund
för avvägande av personliga skattefria
avdrag. — Utredningarna för officiella svenska
d. utföras enl. nu gällande, år 1919 antagna
bestämmelser av Socialstyrelsen efter K. m:ts
närmare föreskrifter. Prisstatistiskt material
infordras från kommunalmyndigheter i
samtliga städer, köpingar, municipalsamhällen och
landskommuner och särskilda uppgifter för de
orter inom kommunerna, där statens
befattningshavare äro placerade, o. s. v. Vid den
senaste, 1924—25 utförda grupperingen
erhöl-los uppgifter från sammanlagt inemot 6,000
orter. För varje ort uträknas ett
»ortsindex-tal» (se I n d e x), som står i relation till
medelkostnaden för samtliga orter,
»riksmedel-dyrheten», som sät.tes = 1,000. Indextalen
sammanföras därefter till grupper. — S k a
t-tegrupperingen fastställes av
Socialstyrelsen; den tillämpas i fråga om såväl
inkomst- och förmögenhetsskatten som
bevill-ningen och alla på denna beroende
skattefor-mer samt omfattar därför alla kommuner och
municipalsamhällen ävensom ett fåtal andra
tättbebyggda orter. Indelningen sker i 5
grupper (I billigaste, V dyraste grupp). Den skall
förnyas vart femte år. — Lönegrupp
eringen fastställes av K. m:t på förslag av
Socialstyrelsen; i denna upptagas alla undersökta
orter, fördelade på 7 grupper (A billigaste,
G dyraste grupp). Dess förnyande beror av
K. m:t. — D. ingå vidare i de flesta privata
kollektiva löneavtal, som omfatta ett flertal
orter, fördelade på mycket växlande antal
grupper. Dessa grupperingar påverkas starkt
av de officiella, men även andra faktorer än
prisernas höjd (arbetstillgång, ortens allmänna
löneläge o. s. v.) beaktas vanligen. H. H-n.
Dürr, tyska målare. Wilhelm D. (1815
—90) studerade i Wien och Rom, utförde
kyrkmålningar, porträtt och humoresker. —
Wilhelm D. (1857—1900), den föregåendes son,
studerade i München och väckte 1888 mycken
uppmärksamhet med sin i känslig
sagostäm-ning hållna »Madonna i det gröna».
Sjuklighet hämmade snart hans verksamhet. G-g N.
Dyrssen, svensk släkt, urspr. från
Dith-marschen, känd sedan 1500-talet. Godsägaren
Peder Johan Julius D. inflyttade 1840
från Holstein. Om hans söner Gerhard D.,
Gustaf D. och Wilhelm D. se nedan.
Dyrssen, Gerhard, sjömilitär och
ämbetsman (f. 1854 18/a); jfr släktöversikten. Blev
1873 officer vid flottan. 1890—93 var D.
statsrevisor och 1896—98 disponent för a.-b.
Bo-fors-Gullspång. Okt. 1898 kallades D. till
sjöminister i Boströms första ministär och
kvarstod även i ministären v. Otter till maj 1901,
då D. avgick på grund av anmärkning från
konstitutionsutskottet med anledning av ett
disciplinmål. Till kommendör hade D.
befordrats 1899; han blev, när han lämnade sin
statsrådspost, landshövding i Värmlands län
och kvarstod som sådan till 1921. (Ö-g.)
Dyrssen, Gustaf, sjöofficer (f. 1858 26/s),
bror till Gerhard D. Blev 1903 kommendör,
1905 varvschef i Stockholm, 1910
konterami-ral, befordrades 1917 till viceamiral, utövade
under en följd av år, till 1920, chefskapet över
Marinförvaltningen och var bl. a. ordförande
i den s. k. marinberedningen (1920—21). Han
tog avsked 1923 och har ej sällan framträtt
med inlägg i pressen i försvarsfrågan, (ö-g.)
Dyrssen, Wilhelm, amiral (f. 1858 26/3),
VI. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
