Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrssen, Wilhelm - Dyrtidstillägg - Dyrön - Dys- - Dysartri - Dysenteri el. Rödsot - Dysestesi - Dysfagi - Dysiebro - Dyskrasi - Dyskromatopsi - Dysmenorré - Dyson, sir Frank Watson - Dyspepsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Dyrtidstillägg—Dyspepsi
196
tvillingbror till Gustaf D. Blev officer vid
flottan 1877. Till konteramiral utnämndes D.
1904 och förde 1905 befälet över den till rikets
västkust före
unions-upplösningen sammandragna kustflottan.
1906 utnämndes D. till
sjqminister i Arvid
Lindmans ministär.
Såväl den under
Bal-kankriget (1912—13)
sammandragna
kust-flottan som den under
världskriget till skydd
för rikets neutralitet
rustade kustflottan
stodo (1914—16) under
D:s befäl. Han blev v. amiral 1911 och
utnämndes vid sitt avskedstagande 1923 till
amiral. (ö-g.)
Dyrtidstillägg, en på grund av
levnadskostnadernas stegring beviljad förhöjning av den
för löntagare i allmän och enskild tjänst
fastställda avlöningen. D. utgick till en del
statstjänstemän fr. o. m. 1874, tills nya lönestater
fastställdes. 1901—10 års riksdagar beviljade
d. till lägre avlönade tjänstemän efter olika
grunder under olika år. 1908—10 kallades d.
extra lönetillägg. D. upphörde i
sammanhang med löneregleringars genomförande.
Under och efter världskriget har även d.
utgått. Vid 1916 års riksdag benämndes det
krigstidshjälp och tilldelades lägre
tjänstemän, som voro familjeförsörjare, 1917
beviljades därjämte krigstidstillägg
till tjänstemän i allm. Höjningar av
beloppen vidtogos av 1918 års riksdagar. En del
av krigstidstillägget, 365 kr., kallades
grundplåt. 1919 års riksdag beviljade
ej krigstidshjälp, och krigstidstillägget fick
benämning dyrtidstillägg. Det utgick
i glidande skala i förhållande till ett av K.
m:t fastställt grundtal. D. har även beviljats
av 1920—26 års riksdagar, från 1 juli 1923
enl. enahanda grunder. D. har även utgått till
pensionärer. Jfr A. E. M. Ericsson, »Om
löneförhållandena för civila tjänstemän i den
svenska statsförvaltningen» (i Nordisk
administrativt Tidsskrift, 1923). Ldht.
Dyrön, se Stora D y r ö n.
Dys-, grekiskt prefix, som i svenskan
motsvaras av miss-, van- el. o- och utmärker brist,
fel, svårighet, obehag o. dyl.
Dysartrl (av grek, dys-, se d. o., och a’rthron,
led), svårighet för artikulerat uttal
(oförmågan kallas a n a r t r i); stamning.
Dysenteri (av grek, dys-, se d. o., och
e’nte-ron, tarm) el. Rödsot, gemensam
beteckning för olika tarmsjukdomar med samma
huvudsymtom: blodiga, slemmiga,
smärtsamma avföringar. D. kan dels förorsakas av vissa
sinsemellan närbesläktade bakterier (b a c i
1-1 ä r d.), dels (tropisk d.) av en amöba (se
Amöbor), Entamoeba histolytica (el.
tetra-genaj. Se vidare Rödsot.
Dysestesl (av grek, dys-, se d. o., och
ai’sthe-sis, förnimmelse, känsla), rubbning i
hudkänsligheten.
Dysfagl (av grek, dys-, se d. o., och fagei’n,
äta), svårighet att svälja, ett symtom, som
framför allt uppkommer av sjukdomar, som
framkalla en förträngning av den väg födan
har att passera, innan den kommer ned i
magsäcken, ss. inflammationer, tumörer och
ärrbildningar efter nedsväljning av frätande
ämnen, ss. syror el. lut. I andra fall beror d. på
kramp i el. förlamning av de vid sväljningen
verksamma musklerna o. s. v. D:s vådor äro
helt olika alltefter sjukdomens art. Beror den
t. ex. på en övergående inflammatorisk
process, kan den försvinna med denna; beror den
åter på höggradig och obotlig förträngning av
matstrupen, kan den leda till döden genom
svält. P. W.*
Dysiebro, medeltida namn på en bro över
Dysieån, nu Saxån, nära Dösjöbro station, V.
Karleby socken, Skåne. Valdemar I slog vid
D. 1181 de upproriska skånska bönderna.
Dyskrasl (grek. dyskrasi’a, dålig blandning),
namn på ett sjukligt tillstånd på grund av
missförhållande i blodets sammansättning. D.
spelade förr en mycket stor roll, i det att
man antog vissa vid talrika sjukdomar
påträffade förändringar i blodbeskaffenheten
som sjukdomens orsak, medan de numera
uppfattas som ett symtom av lidandet. Av
blodets beståndsdelar fann man särskilt
»slemmet» (motsvarande fibrinet) i ökad mängd vid
sjukdomar (späckhud, crusta inf lammat or ia).
Uppfattningen, att d. var det primära i
sjukdomen, medförde, att åderlåtning (se d. o.)
erhöll en utomordentlig utbredning som medel
att bortskaffa det sjuka. Jfr R. Fåhræus,
»Blodet i läkekonstens historia» (1924). Ljd.
Dyskromatopsl, se Färgblindhet.
Dysmenorré (av grek, dys-, se d. o., men?
månad, och rheln, flyta), smärtsam och
oregelbunden menstruation.
Dyson [dåisn], sir Frank Watson,
engelsk astronom (f. 1868); chefsassistent vid
ob-servatoriet i Greenwich 1894, prof, och chef
för observatoriet i Edinburgh 1907,
»astronomer royal of England» och direktor för
observatoriet i Greenwich sedan 1910. Förutom
åt omfattande organisatorisk verksamhet har
D. ägnat sig åt undersökningar inom såväl’
den teoretiska som den praktiska astronomien
och astrofysiken. Som »astronomer royal» har
han utgivit Greenwichobservatoriets
publikationer. Bland D:s arbeten må nämnas
undersökning av de i Carringtons katalog upptagna
stjärnornas fördelning i rymden och av
strömrörelsen hos stjärnor med stora egenrörelser,
organisation av fotografiskt trigonometriska
parallaxarbeten för stjärnor mellan +80°
deklination och norra himmelspolen samt
undersökning av ljusets avböjning vid passage förbi ett
gravitationscentrum (Einsteineffekt) vid den
totala solförmörkelsen 1919. S. A-f.
Dyspepsi (av grek, dys-, se d. o., och pe’p-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
