Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyspepsi - Dyspné - Dysprosium - Dyss - Düsseldorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Dyspné—Düsseldorf
198
tein, smälta), klinisk term, Som betecknar
svårighet vid el. rubbning i matsmältningen
och vanl. begagnas om funktionsstöringar i
ventrikel- el. magdigestionen. D. är således
ej namn på någon viss, avgränsad sjukdom
utan en sammanfattningsterm för symtom, de
s. k. dyspeptiska symtomen. Sådana äro t. ex.
minskad matlust, ömhet, smärta el. tyngd i
maggropen, värk efter förtärande av föda,
äckel, uppstötningar av väder el. sur vätska
samt kräkningar. Termen d. utgör således
icke någon anatomisk diagnos. Dylika s. k.
dyspeptiska symtom kunna förekomma såväl
vid magkatarr, akut el. kronisk, vid mag- och
tarmsår som även vid svårare lidanden, ss.
kräfta i magsäcken. Stundom tilläggas
latinska adjektiv för att precisera symtomen i viss
riktning; man talar om dyspepsla acüta,
chro’-nica, a’cida (akut, kronisk, sur d.). Dyspepsia
nervösa brukas stundom som namn på
funktionella rubbningar i ventrikeldigestionen utan
anatomiskt underlag, särskilt hos
allmän-neurasteniska (nervsvaga) individer I. H.
Dyspné (av grek, dys-, se d. o., och pnéin,
andas), se Andnöd.
Dysprösium, se Sällsynta
jordarts-metaller.
Dyss, se Dös.
Dü’sseldorf, stad i v. Tyskland,
Rhenprovin-sen, vid Rhen; 429,516 inv. (1925); ligger till
sin huvuddel på högra Rhenstranden vid
mynningen av den lilla Düsselån (mellan Wupper
och Ruhr) och är jämte Essen huvudorten
inom rhensk-westfaliska industridistriktet.
Tillväxten har gått med utomordentlig
hastighet. D. var ännu intill mitten av 1800-talet
en jämförelsevis liten provinsstad, känd
genom sin målarakademi och den där omkring
samlade konstnärskolonien (Düsseldorfskolan;
se d. o.), men blev därpå en viktig knutpunkt
inom det växande tyska och internationella
järnvägsnätet och uppsöktes särskilt från
1870-talet av storindustrien. Den gamla staden
begränsas inåt av stadsgraven,
parkanläggningar (Hofgarten) och vackra dammar samt
utgör till sin äldsta del (Altstadt) storstadens
affärscentrum kring Markt som huvudplats;
där intill rådhuset (1570—73; restaur. 1885);
slottet, vid Burgplatz, är (efter eldsvåda 1872)
bortröjt. Omkring den gamla staden breder
sig den moderna, spatiöst och vackert byggd
(»Kunst- und Gartenstadt»); en centralplats
är Graf-Adolf-Platz. Genom Rhenbron förenas
stadens huvuddel med stadsdelarna på vänstra
stranden. I s. v. ligga stora
hamnanläggningar. Fabriksområden utbreda sig längst i
ö. och s.; de n. delarna äro förbehållna
bostadskvarteren. Av märkliga äldre och nyare
byggnader må nämnas Lambertuskirche
(1200-och 1300-talet), konstakademien (1879—81),
Kunstpalast (utställningspalats), Kunsthalle
(Düsseldorfmålare), konstindustrimuseet samt
Wilhelm-Marx-Haus (14 våningar; börslokal).
Minnesrik byggnad är »Malkasten»
(konst-närshuset). — D:s huvudindustri är föräd-
ling av järn och stål. Järn från Ruhr och
framför allt skrotjärn bearbetas till
manufakturgods, maskiner och järnkonstruktioner.
Världsbekanta äro D:s rörtillverkningar och
maskiner, särskilt för gruv- och järnhantering
men även för kemisk industri, skeppsbyggeri
m. m. D. är även centrum för
yrkessamman-slutningarna inom järnindustrien:
Stahlwerks-verband (byggnad Stahlhof) m. fl., och för
stora koncerner (Phönix, Stumm). Av andra
industrier märkas kemisk industri (färger),
livsmedelsindustri, konstindustri och från
gamla tider vävnadsindustri. Handeln
omfattar järn, maskiner, trävaror, spannmål,
kemikalier, textilvaror m. m. Staden har
betydande skeppsfart. D :S högre
bildningsanstalter äro, utom konstakademien, bl. a.
akademien för praktisk medicin, högskola för
kommunalförvaltning, järnforskningsinstitut,
musikkonservatorium och konstindustriskola.
D. är huvudort i regeringsområdet D. (5,486
kvkm, 3,821,744 inv. 1925) och säte för
överdomstol. — D. omtalas 1159 och var 1348—
1609 huvudort och residensstad för
grevskapet, sedan hertigdömet, Berg (se d. o.); även
de senare i Berg regerande furstarna av
grenen Pfalz-Neuburg, från 1685 kurfurstar av
Pfalz, residerade i D. till 1716. Kurfursten
Karl Teodor upprättade konstakademien 1767.
Till Preussen kom D. 1815. A. B-n.
DÜSSELDORr
Skala l;5OOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
