Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dån el. Då - Dåne liksom åskan, bröder - Dåning - Dåre, Dårhus - Dårrepe - Dåvö - d. ä. - Däck - Däckel - Däcker - Däckning - Däcksbalk, Däcksbeklädnad - Däcksklys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Dåne liksom åskan, bröder—Däcksklys
204
med ljusgul krona och violett
underläppsmitt-flik, och p i p d å n (G. tetrahit), med
purpurröd krona, äro allmänna ogräs, som på lätt
jord kunna genom sin frodiga växt förkväva
säden, företrädesvis vårsäden. G. M-e.
Dåne liksom åskan, bröder, början av en
ofta sjungen studentsång i J. Jolins
skådespel »Barnhusbarnen» (1849), till melodi av
tysken J. H. Stunz.
Dåning, se Svimning.
Dåre, Dårhus, se Hospital och S i
n-nessjukdom.
Dårrepe, se L o 1 i u m.
Dåvö, egendom i Munktorps socken,
Västmanland, 11 km ö. s. ö. om Köping, nära
Mälaren; 282 har, därav 105 åker. Tax.-värde
114,900 kr. (1925). Ägare F. Forsberg. D. lär
ha sitt namn efter Västmanlands apostel, S:t
David, och var under medeltiden kungsgård.
Magnus Ladulås gav det 1276 åt sin
drottning, Hedvig, i morgongåva.
d. ä., förk. för den äldre.
Däck. 1. Horisontellt plan, som sträcker
sig från ett fartygs ena sida till den andra;
dess ändamål är att jämte bordläggningen
begränsa fartygskroppen samt, vid fartyg med
mer än ett d., i horisontell led uppdela
densamma i olika, ofta vattentäta, avdelningar.
D. utgör såväl långskepps- som
tvärskepps-förstärkning av fartyget och tjänar dessutom
att uppbära i fartyget förekommande inred-
Bild 5. Trunkdäckat fartyg.
Bild 6. Whalebackdäckat fartyg.
Bild 7. Flushdäckat fartyg.
I bilderna 1—7 betecknar A huvuddäck, B
awning-däck, C shelterdäck, D well, E öppning, F turret,
G trunk, H whalebackdäck, L poop, M balk, N
mid-skeppsöverbyggnad, P pann- eller maskinkapp.
ning, ombordtagen last eller bestyckning m. m.
Ett d. består av tvärskeppsgående däcksbalkar,
fästa vid fartygsspanten, samt av
däcksbeklädnaden (det egentliga d.). D. och däcksbalkarna
uppbäras oftast av däcksstöttor, anbringade
där så erfordras. — På träfartyg består d. av
däcksplankor av trä, inlagda i gångar rakt för
och akter, och på järnfartyg av järnplåtar,
lagda i långskepps gående stråk. Ax. L.
örlogsfartyg ha flera däck; det understa
benämnes trossdäck, vilket utom vid
stävarna brukar sammanfalla med pansardäcket,
där sådant förekommer; där ovanför komma
batteridäck och övre däck, på vilka
bestyckningen i huvudsak är uppställd, samt
än högre upp båt- el. överbyggnads
däck. På större örlogsfartyg kunna även
finnas plattformsdäck och
mellan-d ä c k. Övre d. delas i backen (förliga
delen), gångborden (mellersta delen
bordvarts) och h a 1 v d ä c k (aktersta delen). Ö-g.
Handelsfartyg. På fartyg med två
fullständiga d. kallas de vanl. uppifrån räknat: övre
d. och huvuddäck eller mellandäck, på
tre-däckade fartyg: övre d., huvuddäck och nedre
d. samt på fyrdäckade fartyg: övre d.,
huvuddäck, nedre d. och understa d. eller
trossbottendäck. Vid vissa andra fartygstyper, vilka
uppkallats efter byggnadssättet hos det översta
d., har detta d. fått olika namn, såsom a
w-n i n g(s)d ä c k (soldäck), shadedäck
(skugg-däck) och shelterdäck (skyddsdäck),
vilka avse det ovan övre d. belägna d. vid
awningsdäckade, shadedäckade och
shelter-däckade fartyg, under det att vid spardäckade
fartyg övre d. fått namnet spardäck. Vid
flushdäckade fartyg åter kallas övre d. f 1 u s h
däck eller slätt d. På fartyg med övre d:s
akterliga del förhöjd ovan den förliga delen
kallas den förhöjda delen av d. h a 1 v d ä c k,
och på turret- och trunkfartyg kallas det på
ömse sidor om turreten eller trunken lagda
däcket hamndäck. Vidare förekomma,
oberoende av fartygstypen, benämningarna
båtdäck för uppställning av livbåtar,
promenaddäck för passagerare,
överbyggnads däck (backdäck, poopdäck)
ovan en överbyggnad (back, poop) samt vid
skeppsmätning mätningsdäck. Jfr
Fartygstyper. Ax. L.
2. Betäckning, t. ex. på bro (brobana);
ytterring av gummi, som skyddar luftringen
på cykel- el. automobilhjul; yttertäckblad på
cigarr.
Däckel, beklädnad för att upptaga
tryckformens pressning i tryckningsögonblicket hos
digel- och snällpressar. Se Tryckpress.
Däcker, se Decker.
Däckning, ett kemiskt-tekniskt förfarande,
som avser att befria kristaller från
vidhängande moderlut genom tvättning med renare
vätskor än moderluten. Förekommer bl. a.
vid sockertillverkning (se d. o.). G. H-r.
Däcksbalk, Däcksbeklädnad, se D ä c k.
Däcksklys, se K 1 y s.
Bild 1. Awningsdäckat fartyg.
Bild 2. Shelterdäckat fartyg.
Bild 3. Welldäckat fartyg.
Bild 4. Turretdäckat fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
