Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Döden i bildande konst - Döderhult - Döderhultaren - Döderhultsvik - Dödfrakt el. Fautefrakt - Dödfödsel - Dödförklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Döderhult—Dödförklaring
218
de tre döda såsom de levandes varnande
vänner; i andra varianter av legenden jagas de
tre levande av lik eller benrangel.
Om dödsdansen se d. o. — Andra
makabra motiv förekomma ofta under medeltidens
två sista århundraden. Man ser
benrangelsman-nen vänta nedanför det snurrande lyckohjulet
(se d. o.), på vars ring de levande lyftas och
falla; han sågar av livsträdet, i vars krona
människan sitter (så i målningar i flera svenska
kyrkor), eller besegrar henne i schack (målning
i Täby kyrka i Uppland med inskrift: »Jak
spelar tik mat»); man ser Döden på otaliga sätt
gripa och förgöra människorna. Som ett
förebud om reformationstidevarvets reaktion mot
senmedeltidens dödsskräck kan man betrakta
Dürers kopparstick »Riddaren, döden och
djävulen» (1513; se bild 6 vid art. Dürer), som
vittnar om en trogen Kristi stridsmans allvarliga
och orädda lugn inför de förgörande makterna.
Litt.: Wessely, »Dödens och djefvulens
gestalter i den bildande konsten» (sv.
bearbetning av C. Eichhorn, 1877); K. Künstle, »Die
Legende der drei Lebenden och der drei Toten»
(1908); P. Johansen, »Dödens billede» (1917);
uppsats av H. Cornell i Dikt och studie
1922. H. W-n.
Döderhult, socken i ö. Småland, n. delen av
Stranda härad, Kalmar län, vid Kalmarsund
(kring Oskarshamns stad); 276,94 kvkm, 4,986
inv. (1926). I sydligaste delen vid
Kalmarsund Påskallaviks köping (275 inv.). D. har
Virboån till gräns i n., Emmåns mynning i s.
N. och n. v. delarna fyllas av utlöpare från
inre höglandet, på gränsen till Kristdala
socken i n. v. ligger sjön St. Bråen (67 m ö. h.).
I Kalmarsund öarna Furö och Jungfrun (se
d. o.), i s. skärgården Runnö. 3,004 har
åker, 22,246 har skogs- och hagmark. Nära
Påskallavik Emsfors pappersbruk och
Våne-viks stenhuggeri. Med det urspr. från D.
avsöndrade Oskarshamn (Döderhultsvik) ha
stora områden införlivats även 1912 och 1919.
I v. intill staden D:s kyrka och kyrkby.
Pastorat i Växjö stift, Stranda kontrakt.
Döderhultaren, populär benämning på
bild-snidaren A. R. Petersson (se d. o.).
Döderhultsvik, se Oskarshamn.
Dödfrakt el. F a u t e f r a k t, frakt på icke
försänt gods, vilken befraktaren är pliktig
erlägga eller ställa säkerhet för till
bort-fraktaren, då den förre underlåtit att avlämna
hela den avtalade lasten. Befraktaren är då
pliktig att lämna ersättning eller ställa
säkerhet för utgifter, som kunna uppstå genom
hans underlåtenhet att avlämna hela lasten.
Se sjölagen § 126. K. H. A.
Dödfödsel kan orsakas antingen av
sjukdomar hos modern eller fostret (t. ex.
syfilis), av onormalt läge av fostret i ägget
eller i samband med förlossningen (t. ex.
navelsträngen snodd om halsen eller framfallen)
eller av fördröjd förlossning med eller utan i
samband därmed företagna ingrepp
(hydro-cephalus, tång). E. L-g.
Uppgifterna om dödfödslarnas antal äro i
många länder otillfredsställande, i en del på
grund av ofullständig registrering, i en del
andra åter på grund av att bland dödfödda
ofta inräknas även barn, som avlidit
omedelbart efter födelsen. De svenska siffrorna äro
att anse som korrekta och numera även de
norska och danska m. fl. I flera länder sker
ingen registrering av d. I det germanska
Europa torde de dödfödda f. n. utgöra ej fullt
30 av varje tusental födda. I det romanska
Europa ligga siffrorna avsevärt högre. Från
Östeuropa uppgivas vida lägre tal; men de äro
säkerligen ofullständiga. I Sverige äger man
kännedom om d:s antal alltsedan 1750-talet.
Promilletalet var då 25 (av samtliga födda).
Frekvensen d. ökades i regel ända till
1860-talet (33 pro mille av de födda) för att
därefter avsevärt nedgå. Numera (1921—25)
ligger promilletalet (24) något under motsv. för
1750-talet. I Norge och Danmark äro
siffrorna i våra dagar något lägre. Frekvensen
av dödfödda är alltid betydligt högre bland
de barn, som födas utom, än bländ dem, som
födas inom äktenskapet. I Sverige äro f. n.
omkr. 22 dödfödda bland 1,000 inom
äktenskap födda barn men omkr. 30 bland de
utomäktenskapliga. Tidigare var skillnaden
mellan de inom och utom äktenskap födda
mycket större (på 1830-talet resp. 27 och 60).
På landsbygden äro numera omkr. 24 barn
av 1,000 dödfödda, i städerna 25; i äldre tider
var skillnaden till städernas nackdel vida
större (på 1830-talet landsbygden 28 och
städerna 42). Promilletalen för de olika
landsdelarna visa numera mycket små variationer
men voro i äldre tider avsevärt större. Av
1,000 barn av mankön äro i Sverige omkr.
25 dödfödda men av 1,000 av kvinnkön endast
omkr. 21. Mankönets överdödlighet bland de
nyfödda är en internationell företeelse och
kvarstår, ehuru mindre utpräglat, i regel hela
den tidigare barnaåldern igenom. Av 1,000
ensamfödda i Sverige födas omkr. 21 utan
liv, av 1,000 tvillingar omkr. 70 och av 1,000
trillingar och fyrlingar omkr. 100. H. G-n.
Dödförklaring, ett av domstol meddelat
beslut, att en bortkommen person skall anses
död, till följd varav andra personer få
övertaga hans förmögenhet, såsom vore han
verkligen död. Enl. svensk lag (k. f. 27 nov. 1854)
måste före ansökan om d. regelrätt ha
förflutit minst 20 år, sedan den bortkomne
veterligen var i livet, men allenast 5, om han
därvid var i livsfara eller redan uppnått 85
år. Upptages ansökan, låter domstolen genom
kungörelse tre gånger i Post- och Inrikes
Tidningar (»efterlysning») anmana den
bortkomne att giva sig till känna. Ett år efter
tredje kungörelsen må ansökan fullföljas,
varvid, om förhållandena äro oförändrade,
domstolen giver det äskade beslutet. Om
sedermera den dödförklarade befinnes vara i livet
eller ha avlidit på annan tidpunkt än den
antagna, förlorar d. utan vidare sin verkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
