Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Easton - Easton, Cornelius - East Orange - East Riding - East river - East Saint Louis - Eastwick, Edward - Eau - Eau de Cologne - Eau-de-vie - Eaux-Bonnes - Eaux-Chaudes - Ebal (Djebel Eslamije) - Ébauche - Ebbe, Axel Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Easton, C.—Ebbe
248
ningen är rik på järn, kol, kalk m. m.
Silke- och textil-, järn- och maskinindustri.
Easton [Esten], Cornelius, holländsk
astronom och meteorolog (f. 1864). Har utfört
flera stellarstatistiska undersökningar,
särskilt rörande stjärnornas fördelning i
Vintergatan, och studerat Vintergatans läge på den
skenbara himmelssfären samt dess ljusstyrka
i olika delar. E. anser, att Vintergatan och
spiralnebulosorna äro stjärnsamlingar av
samma slag och storleksordning. Se
Spiralne-b u 1 o s o r och Vintergatan. S. A-f.
East Orange [i’st å’rin(d)$], villastad i New
Jersey, U. S. A., mellan Newark och Orange,
20 km v. om New York; 50,710 inv. (1920).
East Riding [i’st råi’din], se Yorkshire.
East river [I’st ri’ve], sund inom staden New
York, skiljer Long island (med Brooklyn)
från Manhattan och Bronx samt vidgar sig
åt ö. till Long island sound; omkr. 24 km
långt. Farleden har gjorts 300 m bred och
nära 8 m djup, över E. ha slagits fyra
kolossala gatubroar och en järnvägsbro. Under E.
går en tunnel. Jfr Brooklyn och New
York.
East Saint Louis [I’st sélnt lö’i(s)], stad i
Illinois, industriförstad till det på Mississippis
motsatta strand liggande Saint Louis; 68,883
inv. (1922). Från E. utgå över 20 järnvägar.
Eastwick [1’stcoik], Edward, engelsk
orientalist (1814—83). Kom tidigt i Ostindiska
kompaniets tjänst till Indien, där han med
utomordentlig lätthet förvärvade kännedom
om en mängd inhemska språk. Efter
hemkomsten (1845) var E. lärare i hindustani vid
East India college i Haileybury och 1859
understatssekreterare i departementet för
Indien samt tjänstgjorde 1860—63 vid eng.
beskickningen i Teheran. Bland hans skrifter
märkas »Hindustani grammar» (1847; 2:a
uppl. 1858), editioner, övers, och kommentarer
av indiska och persiska verk. J. Cb-r.
Eau [å], fr. (av lat. a’qua), vatten;
förekommer i en mängd internationellt använda
franska benämningar på olika vattenklara
lösningar och beredningar av kemisk,
farma-ceutisk och kosmetisk art. — E. de C
o-1 o g n e, se Eau de Cologne. — E. de
Javelle [å de $aväT], blekvätska,
innehållande kaliumhypoklorit. — E. de
Portugal [å de pårtyga’1], parfym och
hårvatten, innehållande bl. a. citron- eller
apelsin-olja. — E. dequinine [åde kini’n],
hår-vatten med kina. — E. - de-vie, se E au
-de-vie. — E.-forte [å-få’rt] (lat. aqua
fortis), skedvatten (salpetersyra); även med
frätande syror utförd etsning. G. H-r.
Eau de Cologne [å de kålå’nj], kölnervatten,
en lösning i omkr. 85 % sprit av vissa
flyktiga, välluktande oljor (främst citron- och
apelsinolja i lika delar, vidare i betydligt
mindre mängd neroli-, bergamott- och
rosmarinolja); måste först lagras en viss tid. Detta
luktvatten torde ha uppfunnits i början av
1700-talet av den i Köln bosatte italienaren
Johann Maria Farina (1685—1766).
Omkr. 1750 kom det i allmännare bruk och
utträngde det dittills mest använda eau de
la reine de Hongrie [å de la rä’n de
ägri’], »ungerska drottningens luktvatten»,
som innehöll rosenolja, mera rosmarinolja och
en smula pepparmyntolja men eljest hade ung.
samma sammansättning. E. fabriceras
alltjämt främst i Köln, i regel under namnet
Farina eller med märket 4711.
Eau-de-vie [å-de-vi’] (lat. aqua vitae),
»livs-vatten», brännvin; i Frankrike gemensam
benämning på alla slags destillerade
spritdrycker, oavsett råvaran; i Sverige, sedan
Vin-och spritcentralens tillkomst, benämning på
varje konjaksliknande dryck (även förskuren
med svensk sprit), som icke är ren cognac i
franska lagstiftningens bemärkelse, d. v. s.
oblandat vindestillat från Charentedistrikten.
Se Charente och Konjak. G. H-r.
Eaux-Bonnes [å-bån], brunns- och badort i
fr. dep. Basses-Pyrénées, 748 m ö. b., i
Ossau-dalen; 485 inv. (1921). Varma källor (32°—
13° C), som hålla svavel och klornatrium.
Brunnskur mot svalg-, strup- och näskatarrer.
Eaux-Chaudes [å-Jåd], badort i fr. dep.
Basses-Pyrénées, i Ossaudalen, 675 m ö. b., vid
Pic du Midi d’Ossau (2,885 m ö. h.).
Svavel-baltiga källor (36°—10° C) till bad och
drick-ning mot katarrer i andningsorganen,
leuma-tism och underlivslidanden.
Ebal, nu Djebèl E s 1 a m i j e. ett 938 m
högt, kalt berg i Palestina (Samarien), mitt
emot Garizim, n. om den dal, där det gamla
Sikem (nu Nabulus) låg. E. betecknas i G. T.
som förbannelsens, Garizim som välsignelsens
berg (5 Mos. 11: 29). På E:s topp finnas
några ruiner (egendomliga stenmurar). Vid E:s
s. ö. fot byn Askar, som trol. motsvarar det i
Joh. 4: 5 omtalade Sikar (se d. o.). E. S-e.*
Ébaucbe [ebå’/], fr., utkast, skiss. —
Ebau-cbéra, skissera.
Ebbe, Axel Emil, skulptör (f. 1868 2’/s).
Student 1888, studerade skulptur i
Köpenhamn (under S. Sinding), Berlin, Wien,
London och Paris. Har utfört talrika statyer och
grupper (bl. a. »Atlas’ dotter», 1892,
»Solrosen», 1893, »Martyrium humanum», 1895,
»Lättare än luften», utställd 1914) samt
reliefer. E:s arbeten äro ofta koncipierade i
anslutning till någon symbolisk tanke, ej
sällan med ett drag av bisarreri. »Solrosen» är
rest i brons i Kungsparken i Malmö, statyn
»Irrbloss» i Trälleborg, reliefen »Mannen,
som bryter sig ut ur klippan», en symbol av
viljekraft och styrka, på Universitetsplatsen
i Lund och ett monument över invalider från
världskriget, vilka avlidit under transporterna
genom Sverige, på deras gravplats i
Trälleborg (1926). E. har utgivit två originella
diktsamlingar, »Rijm å rodevelske» (1913) och
»Heterogenesis» (1922), med motiv ur traktens
folktro och folkliv samt virtuos behandling
av skånskt bygdemål. (H. W-n.)
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
