Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ecklesiastikåret - Ecklesiastisk - Eckmann, Otto - Eckmühl - Eckstein, Carl Gustaf - Eckstein, Ernst - Éclat - Écluse - Ecnomus - École - École des beaux-arts, École nationale et spéciale des beaux-arts - École des chartes, École nationale des chartes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Ecklesiastisk—École des chartes
276
1 maj ena året till 30 april det följ. Se
F a r d a g.
Ecklesia’stisk, kyrklig, prästerlig.
E’ckmann, Otto, tysk konstnär (1865—
1902). F. i Hamburg, studerade där, i
Nürnberg och i München, började som
landskapsmålare, gjorde sig känd genom stiliserade
kompositioner (»Tre svanor», »Livets åldrar»),
ägnade sig snart åt för livets praktiska behov
tillämpad konst och blev en av banbrytarna
i Tyskland för modernism på dess olika
områden. Högst mångsidig, komponerade han
bokutstyrslar, illustrationer, tryckstilar (den efter
honom uppkallade »Eckmannsschrift» vann stor
spridning), affischer, tapeter, lampor, kronor,
möbler, hela rum, metallarbeten, allt med rik
fantasi, odlad smak och konsekvens. Sin
stilisering stödde han huvudsaki. på naturstudium
men även på studium av japanska träsnitt och
målningar 1897 utgav han en samling
teckningar, »Neue Formen». Han blev s. å. lärare
vid Kunstgewerbeschule i Berlin. G-g N.
E’ckmühl [-myl], by i Bayern, se D a v o u t
och E g g m ü h 1.
Eckstein, Carl Gustaf, historiemålare
och etsare, »kungl. ornamentmålare» (1766—
1838); elev av E. Martin och L. Masreliez,
1801 lärare i Konstakademiens elevskola, 1802
led. av akad. E:s målningar äro svaga. I
ungdomen etsade och färgläde han några motiv
från Stockholm. H. W-n.
E’ckstein [-Jtain], Ernst, tysk författare
(1845—1900). Skrev muntra skolhistorier
(»Besöket i skolfängelset»; övers. 1900) och epos
(»Schach der Königin», 1870, m. fl.) samt
många arkeologisk-historiska romaner, som
blevo populära; i sv. övers, finnas »Claudierna»
(1884), »Prusias» (s. å.), »Afrodite» (1885),
»Jorinda» (1888) m. fl. R-n B.
Éclat [ekla’], fr., glans, uppseende, prakt.
Écluse [ekly’z], pass mellan Jura och
Alperna i fr. dep. Ain. Genomflytes av Rhöne;
genom É. går järnvägen Lyon—Genève. É.
försvarades förr av Fort de 1’Écluse, på
sluttningen av Grand Crédo (el. Crèt d’Eau).
E cnomus (grek. E’knomos), fordom namn
på berget Poggio di San Angelo på Siciliens
s. kust. Där besegrade 311 f. Kr. kartagerna
Agathokles, och där vann 256 f. Kr. romerska
flottan seger över den kartagiska i en strid,
vari omkr. 700 skepp och 300,000 man
uppgivas ha deltagit (se R e g u 1 u s). (H. Sgn.)
École [ekå’1], fr., skola, läroanstalt. Jfr
även Frankrike, undervisningsväsen. —
É. des b e a u x - a r t s, se sp. 276. — É. des
chartes, se sp. 276. — É. des h a u t e s
é t u d e s s o c i a 1 e s [-dä åtz ety’d såsiaT],
högskola för socialvetenskap i Paris, grundad
1900, meddelar även undervisning i
journalistik, musik och skön konst. — É. du L o u v r e
[-dy lö’vr], en 1882 grundad, i Louvre, Paris,
befintlig läroanstalt, som med treårig kurs
utbildar museimän och arkeologer. — É.
f r a n g ai s e d’a rchéologie [-fräsa’z [-dar-keålå^i’],-] {+dar-
keålå^i’],+} se E g y p t o 1 o g i. — É. f r a n-
gaise de Rome [fräsa’z do rå’m], franskt
arkeologiskt-historiskt institut i Rom,
grundat 1873. — É. libre des Sciences
po-litiques [-li’bre dä siä’s påliti’k], en 1871
grundad högskola i Paris, med tvåårig kurs
i sociala och politiska vetenskaper för
ämbetsmän och diplomater m. fl. — É. n a t i
o-nale des ponts et chaussées
[-na-siåna’1 dä pä e Jåse’], en 1747 grundad
teknisk högskola i Paris för utbildning av
väg-och vattenbyggnadsingenjörer. — É.
normale [-nårma’l], ung. motsv. seminarium,
där eleverna vanligen bo inom skolan. —
É. normale primaire [-prima’r],
folk-skollärar- och folkskollärarinneseminarium,
vanl. ett av vartdera slaget i varje dep.,
treårig kurs; om É. normale
superi-eure se nedan. — É. polytechnique
[-pålitäkni’k], en 1794 grundad teknisk skola
i Paris, som med en tvåårig kurs förbereder
till inträde vid vissa militära kårer, tekniska
högskolor m. m. — É. p r a t i q u e des
hautes étu des [-prati’k dä åtz ety’d],
högskola vid Sorbonne i Paris, grundad 1868,
där den akademiska undervisningen
kompletteras genom praktiska övningar. Den består
av fem sektioner: en för matematik, en för
fysik och kemi, en för andra naturvetenskaper
och fysiologi, en för filologi och historiska
vetenskaper samt en för religionsvetenskap. —
É. primaire [-prima’r], franskt namn
för folkskola.
Fasaden till École des beaux-arts.
École des beaux-arts [ekå’1 dä båz-ä’r],
officiellt École nationale et s p é c
i-ale des beaux-arts, konsthögskola i
Paris vid Rue Bonaparte på v. Seinestranden,
urspr. grundad 1648, omorganiserad 1793. Den
omfattar avdelningar för målning,
bildhuggar-och byggnadskonst, har därjämte förberedande
kurser samt ateljéer för de studerande.
Inträ-desålder 15—30 år; avgiftsfria kurser; omkr.
2,000 elever.
École des chartes [ekå’1 dä ,fa’rt], officiellt
École nationale des chartes, 1821
grundlagt institut i Paris, som utbildar
arkivtjänstemän; kursen varar 31/2 år.
Insti
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
