Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ecuador, República del - Klimat - Växt- och djurvärld - Befolkning - Religion och undervisningsväsen - Näringsliv - Kommunikationer - Handel, mått, mynt - Finanser - Författning och politisk indelning - Här och flotta - Flagga, vapen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Ecuador
282
upp blir klimatet sundare. På Kordillerans
högplatåer är temp. rätt låg. Quito har 12,4°
-—12,8° C medeltemp.; skillnaden mellan dag
och natt är stor, i årsmedeltal 10,5° C.
Nederbörden är 1,200 mm om året; mars—maj äro
regnrikast, juni—aug. regnfattigast.
Högfjällen ha kallare, mera stormigt och snörikt
klimat. På östsidan av Anderna falla stora
regnmassor, särskilt under mars—nov. Gula
febern höll sig länge kvar i Guayaquil men
är nu även utrotad där.
Växt- och djurvärld. Kusten har särskilt
vid Guayaquilbukten mangroveskog; övriga
torrare trakter kännetecknas av savanner med
akacior och kakteer. Kusten i n. samt
Andernas v. sluttning ha regnskog med
gummiväxter och palmer. Samma slags växtlighet
förefinnes ö. om högfjällen i Amasonområdets
tropiska urskog. Högre upp försvinner
regnskogen och ersättes av mera tempererade
former. I bäckenen är skogsmarken till stor del
uppodlad. På 3,400—3,700 m vidtager
pära-mon med alpint växtbestånd av gräs, örter
och dvärgträd; 1,000 m högre vidtager snöns
region. — Djurvärlden har på bergen andin
prägel och är i ö. dens. som i Amasonområdet.
Befolkning. Invånarna bestå till mer än
hälften av rena indianer. Resten är dels
biandfolk av indianer och vita (mestiser), dels
negrer, mulatter m. fl. De oblandade vita äro
fåtaliga men utgöra den härskande klassen,
under det att de indianska jordbrukarna ha
föga bättre ställning än livegna. Indianerna
i de tropiska skogsområdena i n. kustbältet
och ö. om Anderna äro »vilda» och täml.
oberoende. Höglandet och dess dalar rymma
omkr. 70 % av folkmängden. E:s språk är
en med indianska ord uppblandad spanska.
Religion och undervisningsväsen.
Religionsfrihet råder. Ciyjläktenskap är obligatoriskt.
Katolska kyrkan har en ärkebiskop och 6
biskopar. Bildningen står lågt.
Folkundervisningen är kostnadsfri och obligatorisk, men
skolornas antal är alltför ringa. Tre univ.
finnas: i Quito, Guayaquil och Cuenca.
Näringsliv. Jordbruket är landets nästan
enda näringskälla. Den stora
klimatskillnaden mellan olika delar av E. möjliggör
produktion av såväl tropiska som tempererade
växter. Kustlandet producerar kakao, kaffe,
bananer, ris, socker, bomull och tobak. På
höglandet odlas majs, vete, råg och potatis.
Päramoregionens gräsland är boskapsskötselns
region (får, hästar, kor samt lamadjur). Det
ö. låglandet producerar mest kautschuk.
Bergsbruket är av mindre vikt. Av metaller brytes
endast något guld, men även silver, koppar,
tenn, järn, kol och svavel finnas. De
värdefulla skogarna utnyttjas ej alls. Industrien
är ringa (textilfabriker, sockerbruk,
tillverkning av panamahattar).
Kommunikationerna äro klena. Landet har
blott en ordentlig landsväg från Quito söderut
över högslätten; f. ö. äro de smala stigarna
of arbara en stor del av året. Järnvägarna
hade 1923 en längd av 664 km. Den viktigaste
är linjen Guayaquil—Quito. På Rio Guayas
m. fl. gå ångbåtar; förbindelsen med utlandet
uppehälles av främmande ångbåtslinjer. Till
landets huvudhamn, Guayaquil, ankommo 1924
—25 488 ångare om 1,2 mill. ton.
Handeln är livlig. Utförseln uppgick 1924
till 3 mill. pd st., importen till 2,6 mill. pd st.
De förnämsta exportvarorna äro kakao (3/s),
elfenbensnötter och kaffe. E:s utrikeshandel
drives mest med U. S. A. och Storbritannien.
— Metersystemet är officiellt, ehuru många
gammalspanska mått ännu användas.
Guldmyntfot gäller. Myntenheten är c o n d o r
(= 1 eng. pd st.) = 10 sucres.
Finanser Statsinkomsterna (i 1925 års stat
3,6 mill. pd st.) bestå till 70 % av tullar.
Skulderna voro 117 mill. sucres 1924.
Författning och politisk indelning. Enl.
författningen av 1906 styres E. av en genom
direkta val på 4 år utsedd president, som
utnämner ämbetsmännen och har begränsad
vetorätt mot riksdagen, vilken består av en
senat och en deputeradekammare.
Senatorerna, valda för 4 år, äro 34 till antalet (2 för
varje provins), de deputerade, valda för 2 år,
äro 48. E. är delat i 17 provinser samt 1
territorium, Galapagosöarna. O. Sjn.
Här och flotta. Armén består (enl.
»Arma-ments yearbook», 1926) i fredstid av 15
inf.-bataljoner, 3 kav.-reg:ten, 3 art.-reg:ten, 3
ingenjörbataljoner samt luftstridskrafter. Den
allmänna värnplikten är lagstadgad
(tjänstetid från 20 :e till 45:e levnadsåret;
tjänstgöringsskyldighet i stående armén 1 år) men har
ännu ej fullständigt genomförts.
Flygväsendet har utvecklats under ledning av italienska
officerare. — Flottan är ytterst obetydlig: en
gammal jagare, ett transportfartyg och ett
minsvepningsfartyg. M. B-dt.
Flaggan har 3 horisontala fält; det översta
är gult och upptar övre hälften av flaggan,
det mellersta är blått, det nedersta rött; de
upptaga var sin fjärdedel. Jfr Flagga. —
Vapnet visar på en oval sköld en klippa i
havet, överspänd av en regnbåge, som belagts
med en gyllene sol och djurkretsens tecken;
i bakgrunden ett ångfartyg.
Historia. Det gamla indianriket Quito
införlivades 1460 med inkaväldet, vilket 1532—
33 erövrades av Pizarro. Under spanska tiden
tillhörde »presidentskapet Quito» till 1710
vicekungadömet Peru, därpå Santa Fé (Nya
Granada) men från 1722 åter Peru. Efter
upp-rorsförsök 1809—12 frigjorde sig E. 1820—22
från Spanien och ingick till 1830 i Colombia.
1830 blev E. en oberoende republik med
general José Juan Flores som president.
Landets historia som fri stat har uppfyllts
av revolutioner med författningsbyten samt
av kampen mellan liberala och klerikala;
stundom ha inbördeskrigen utvecklats till
tvister med grannstaterna. Under general
José Maria Urbinas diktatur (1851—
56) förjagades jesuiterna; adelstitlarna
av
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
