Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ecuador, República del - Historia - Ed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Ed
284
skaffades, och slaveriet upphävdes. 1858
fingo indianerna medborgarrätt. Flores’ måg
professor Gabriel Garcia M oreno
(president 1861—65) arbetade för E:s
materiella uppblomstring men överlämnade
undervisningen åt de andliga och slöt med påven
ett för kyrkan förmånligt konkordat. Detta
jämte hans sympatier för franskt
protektorat över E. gjorde honom misshaglig, och
han måste avgå. Under efterträdaren, G
e-rönimo Carrion (1865—67), slöt E.
förbund med Chile och Peru, vilka förde krig
mot Spanien. Aug. 1868 hemsöktes landet av
en svår jordbävning. Följ, år återfick Moreno
makten, blev 1870 president och sökte förvandla
E. till en teokratisk republik. Han mördades
1875, och därmed förlorade de klerikala sin
dominerande ställning. De radikalas ledare,
general Ignacio Ve in t em i 11 a, grep
1876 makten, lät ändra författningen,
upphävde konkordatet men störtades 1883.
Under dr Antonio Flores’ (1888—92)
presidentskap åtnjöt landet en tids välbehövligt
lugn, men under hans efterträdare, L u i s
C o r d e r o, stördes lugnet ånyo, och
presidenten avlägsnades. Efter ett långvarigt
inbördeskrig blev general Eloy Alfaro först
diktator (1895), sedan president (1897—1901),
men regeringen stördes av uppror, underblåsta
av prästerskapet. Under Leonid as P 1
a-zas presidenttid 1901—05 infördes
civiläktenskap och rätt till skilsmässa; 1904 ställdes
kyrkan under statens kontroll, och alla religioner
likställdes. Under Alfaros andra
presidentperiod (1906—11) rådde relativt lugn,
efterträtt av en ny orostid, som delvis fortsatte
under Plazas andra period (1912—16). Under
världskriget höll sig E. neutralt men avbröt,
»med hänsyn till den amerikanska
solidariteten», hösten 1917 de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland. Genom en militärkupp juli
1925 störtades dåv. presidenten, Gonzalo
Cör-dova, och en provisorisk regering har genom
åtskilliga reformer sökt råda bot på landets
ekonomiska och administrativa svårigheter.
Litt.: Gonzålez Suärez, »Historia general
de la repüblica del E.» (hittills 7 bd och atlas,
1890—1922); A. Stübel, »Die Vulkanberge von
E.» (1897); T. Wolf, »Geografia y geologia
del E.» (1912); C. R. Enock, »E.» (1914); R.
Karsten, »Bland indianer i E :s urskogar» (2
dir, Helsingfors 1920—21). A. A-t.
Ed, en under religiös form uttalad
försäkran om tillförlitligheten av ett av den
svärjande avgivet yttrande. Ed avlägges enl.
svensk lag i regel »vid Gud och hans heliga
evangelium» men av mosaisk trosbekännare
»vid Gud och hans heliga lag». I fråga om
bekännare av lära, som ej tillstädjer edgång,
förordnas särskilt av konungen huru förfaras
skall. Ed avser dels att förstärka en
utfästelse om framtida uppfyllande av vissa
medborgerliga el. ämbetsplikter (t. ex.
tro-och huldhetsed, tjänsteed, domared), dels att
i rättegång bekräfta sanningen av en uppgift.
När domaren skall bilda sig en övertygelse
om de fakta, av vilka målets utgång beror,
är han främst hänvisad till utsagor av i
rättegången hörda personer. Ed förekommer här
under två former: vittnesed och parts
e d. För upprätthållande av eds helgd är det
nödvändigt att från dess avläggande utesluta
personer, vilka icke kunna antagas akta eden.
Av sådan anledning äro enl. Sveriges lag
menedare, personer, underkastade påföljd enl.
strafflagen kap. 2 § 19, och för sådant brott
tilltalade personer jäviga att vittna liksom
även »okristen» och den, som är av sådan
lära, att han har en »falsk och skadlig
mening» om edgång. Men på grund av den
svenska rättens legala bevisningsregler måste
man i en mängd andra fall utesluta personer
som »jäviga» från vittnesed. Vad parten själv
yttrar i saken måste i allm. anses mindre
tillförlitligt än andras utsagor. Endast när
hans utsago uppenbarligen icke är förestavad
av hänsyn till hans eget intresse kan den
tagas för god, t. o. m. utan beedigande. Men
där icke erkännande föreligger, är enl. svensk
rätt parts utsago av så tvivelaktigt värde,
att den i allm. icke ens genom att edfästas
kan anses som bevismedel. Kan parten ej på
annat sätt styrka fakta, för vilka han är
bevisskyldig, måste han förlora saken, även
om ett visst mått av bevis förebragts för
riktigheten av hans uppgifter; endast i sällsynta
fall tillåtes det honom att fylla beviset genom
egen ed (f y 11 n a d s e d). Men när part till
en viss grad styrkt sina uppgifter, har det
synts otillfredsställande att utan vidare giva
honom orätt och motparten rätt. I detta läge
anvisar därför lagen den utvägen, att det
kan åläggas den icke bevisskyldige att med
ed bekräfta sitt nekande; han skall »värja
sig» med ed (v ä r j e m å 1 s e d). Eden är då
icke ett medel att åstadkomma bevis utan ett
medel att tvinga part att avstå från ett
nekande, som misstänkes vara obehörigt. Brister
han åt eden, anses han ha medgivit, att så
är förhållandet. Där faran för mened är
påtaglig, måste domaren, av omtanke om edens
helgd, avstå från att ålägga edgång. Sådan
får ej användas i grövre brottmål.
Värjemålsedens användning har mer och
mer gått tillbaka. Genom lagen 14 juni 1917
om barn utom äktenskap infördes den
ordningen, att i mål om fastställande av
faderskap och underhållningsskyldighet i fråga om
dylikt barn domstolen kan, om det
förekommer anledning därtill, att svaranden haft
samlag med modern å tid, då barnet kan ha
avlats, förelägga antingen modern att med
ed bekräfta el. svaranden att med ed förneka,
att sådant samlag ägt rum. Föreläggandet
skall givas den, åt vilken med hänsyn till
samtliga omständigheter i målet eden finnes
kunna med största trygghet anförtros. Parts
ed i dylika mål är synnerligen vanlig. — Den
bjudna eden, som avlägges i tvistemål,
då ena parten erbjuder den andra, att, om
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
