Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeisk kultur el. Prehellensk kultur - Bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Egeisk kultur
346
tid, som de berömda furstepalatsen i Knossos
(nära Herakleion, på nordkusten; bild 1—2) och
Faistos samt slutligen Hagia Triada (båda på
sydkusten) uppstå, vilka genom om- och
nybyggnad utvecklats till en storlek,
konstnärlighet och bekvämlighet, som äro
förbluffande. Palatsen, som hade obetydliga
för-svarsanordningar, bestodo av väldiga komplex
i flera våningar med inkomponerade megara
och grupperade kring en central
gårdsanläggning. I Knossos befinner sig i v. längan bakom
ett förrum tronsalen med sin ännu bevarade
tronstol och med målade fresker. Därbakom
sträcker sig en väldig länga förrådsrum med
kvarstående jättestora lerkärl (bild 1). ö. om
den stora gården sluttar själva terrängen,
varför man där anlagt ett utvecklat trappsystem.
Till bad- och toalettrum föra vatten- och
avloppsledningar. De alltjämt pågående
utgrävningarna blotta nya detaljer. Om export tala
de fynd av t. ex. kretensiska lerkärl man
gjort i Egypten och annorstädes. Till
mellan-minoiska kulturen hör den s. k.
Kamareskera-miken (bild 3). Vid den mellanminoiska tidens
slut och under den senrninoiska tiden når den
kretensiska konsten en naturalistisk
utveckling av hög rang (bild 4) — märkliga
fresko-målningar ha bevarat scener från livet på ön
—, vilken övergår i en ornamental stilisering
(palatsstii; bild 5). Talrika avbildningar
av dubbelyxor och tjurhorn symbolisera
dyrkade gudamakter.
Inskriftstavlor
(bild 8) visa
kännedom om en
skrivkonst, som bar
anknytning till den
egyptiska. Endast
talsystemet har
man hittills lyckats
tyda. Vid tiden
omkr. 1400 f. Kr.
gå, av anledning,
som man ej känner,
de kretensiska
palatsen under. —
Den
mellanhelladi-ska, resp,
mellan-kykladiska, kulturen visar vid en
jämförelse med den
mellanminoiska
höga utvecklingen så
stark olikhet och
underlägsenhet, att
man som
förklaring ifrågasatt en
invandring omkr.
2000 till det övriga
Grekland av indo-
europeiska stammar, som stått i skarp
motsättning till Kretas mycket omdiskuterade
men sannolikt ej indoeuropeiska befolkning.
Keramiken på mellanhelladiskt och
mellan-kykladiskt område kännetecknas av på
Ord, som saknas under
drej skiva förfärdigade småkärl av grått,
finslammat gods samt större kärl av grövre,
vitstruket gods med enkla geometriska
ornament i matt svart, längre fram med
mattmålning i olika färger ävensom ornament av
djurmotiv. Under senminoisk tid, omkr. 1600 f.
Kr., överfördes det kretensiska inflytandet
på nu nämnda kulturområde, särskilt
märkbart i Mykenais berömda schaktgravar. Den
efter sagda tid på fastlandet existerande
kulturen är dens. som Kretas men uppvisar dock
särdrag, som berättiga till benämningen m
y-kensk kultur *(= senhelladisk—kykladisk
tid). Den mykenska kulturen fortsätter även
Bild 13. Genomskärning av en kupolgrav i Mykenai.
efter Knossos’ fall. Utomordentligt rika äro
fynden från fastlandets klipp- och
kupolgravar (bild 13; jfr Kupolgrav).
Beundransvärda äro de med figurer
smyckade guld- och silverarbetena; ett av de
mest bekanta fynden utgöra guldbägarna från
Vafio (bild 10). På höga klippfästen ovanför
»lågstaden» bodde furstarna, försvarade
genom väldiga murar på ett effektivare sätt, än
de kretensiska varit på sina öppet belägna
borgar. Palatsen, som ombyggdes i flera
repriser, efterliknade mer och mer de
kretensiska borgarnas prakt, trots lokala särdrag
och förenklad grundplan. Tiryns’ borg och
Mykenais med sin berömda lejonport äro
de märkligaste (bild 7). Utgrävningarna av
Mykenai, den från trojanska kriget i de
home-riska sångerna besjungne konung
Agamem-nons residens, ha spelat en stor roll för
verifikationen av många av Homeros’ uppgifter.
Av stort intresse äro de svenska
utgrävningarna 1922—26 vid Asine och 1926 vid Dendra,
båda i Argolis. Om fynden i Asine se d. o.
Utomordentligt rika fynd har den 1926
utgrävda kupolgraven i Dendra givit. Den
inneslöt skeletten av tre, sannolikt
kungliga, personer och tillhör högmykensk tid.
Den mykenska kulturkretsen övertager även
Kretas roll av handelsmakt, och man finner
icke blott t. ex. mykensk keramik i Egypten
och Troja (sjätte staden) utan även utländska
föremål i grekisk jord (t. ex. egyptiska
skara-béer, hetitisk inskrift). Omkr. 1200 upplöses på
ett icke klarlagt sätt med järnålderns inbrott
hela denna kulturvärld, som varit av en så
genomgripande betydelse icke endast för stora
områden av Grekland och kringliggande nejder,
utan vars inflytelser man kan spåra ända
upp i norden, dit spiralornamentiken,
dräktdetaljer m. m. överförts (jfr Bronsåldern).
Det sista mykenska skedet kännetecknas
av en geometrisering av ornamentsmotiven,
E, torde sökas under Ä.
Bild 12. Den s.k. ormgudinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
