Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egnahemsrörelsen - Ego - Egocentrisk - Egodelningsrätt - Egoism - Egoist - Egopenningar - Egoskifte - Egoskillnad - Egostyckning - Egotvist - Egrenermaskin - Egressy, Gábor - Egripo - Eguílaz, Luis de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Ego—Eguilaz
366
anvisade årsbeloppen ha under senare år
växlat mellan högst 21 mill. kr. och f. n. 18 mill.
kr., varav högst 5,5 mill. kr. få användas som
lån till bostadslägenheter. Fr. o. m. 1923
anvisas särskilda medel för att åt
egnahems-låntagare i vissa fall bereda odlings- och
byggnadsbidrag av ända till 1,500 kr.
per låntagare och ökade bidrag till
hushållningssällskapen för bedrivande av j o r d f ö
r-medlingsverksamhet (se
Jordförmedling). För tiden 1905—24 ha genom
låneförmedlarna utlämnats tillsammans
156,177,555 kr. i 38,387 egnahemslån.
Låne-förmedlarnas skuld till Statskontoret utgjorde
31 dec. 1924 114,995,516,88 kr. Även
kommuner kunna fr. o. m. 1920 vara låneförmedlare.
I samma mån som skapandet av
självständiga jordbrukslägenheter tilldragit sig ökat
intresse, har även frågan om
jordanskaffning fått allt större betydelse i samband
med egnahemSlångivningen. På grundval av
1907 års riksdagsbeslut bildades 1908 j o r
d-förmedlin g sfonden (se
Jordförmedling), och av 1911 års riksdag
beviljades f. ggn bidrag till
jordförmedlings-byråer; sådant bidrag har därefter årl.
beviljats. Under de senaste åren har denna
jordanskaffningsfråga kommit att vid
utredningar och eljest alltmer sammankopplas med
den allmänna jordfrågan, d. v. s. med frågan
om jordbruks- och odlingsjordens bästa
fördelning och utnyttjande till folkets och
folkhushållningens tjänst.
Egnahemsrörelsen saknade från början eg.
central ledning, men 1920 upprättades
Jordbruksdepartementets egnahem
s-avdelning med en statens
egna-hemsinspektör som chef. På
avdelningen ankommer att förbereda de
egnahems-ärenden, som av K. m:t avgöras, att taga
initiativ på området m. m., att inspektera
och övervaka låneförmedlarnas verksamhet
och inom författningsbestämmelsernas ram
verka för densammas utveckling efter
enhetliga, sunda principer. Den lokala
ledningen av verksamheten har alltmer fått
sin tyngdpunkt hos hushållningssällskapen. I
ett flertal av dessa hade redan tidigt det
närmare handhavandet av långivningen
anför-trotts åt särskilda nämnder, men fr. o. m.
1920 ingår det bland de författningsenliga
villkoren, för att hushållningssällskap skall
kunna erhålla lån från egnahemslånefonden,
att hos sällskapet finns en särskild
egnahemsnämnd, bestående av personer,
utsedda av sällskapet el. dess
förvaltningsutskott, jämte en å statens vägnar utsedd
ledamot, vilken äger deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Det åligger denna nämnd
att handha hushållningssällskapets
egnahems-lånerörelse enl. av sällskapet meddelade
föreskrifter samt i allm. verka för
egnahems-väsendets utveckling inom sällskapets
område. Vidare skall inom varje kommun av
hushållningssällskapets område finnas anställt
ett av egnahemsnämnden utsett ombud (s o
c-kenombud, egnahemsombud) med
uppgift att biträda nämnden i dess
verksamhet samt tillhandagå lånesökande med råd
och upplysningar. Där så befinnes lämpligt,
kan ett ombud utses för högst tre kommuner.
Hos hushållningssällskapet skall därjämte
finnas anställd minst en med bidrag av
statsmedel avlönad jordbrukskonsulent med
åliggande att som egnahemskons
u-1 e n t biträda egnahemsnämnden.
Litt.: Betänkande i egnahemsfrågan,
avgivet den 14 okt. 1914 utav... sakkunnige;
K. m:ts prop. i frågan till 1919 och 1923 års
riksdagar; A. östergren, »Jordbruket och
egnahemsfrågan samt nybildningen av
mindre jordbruk» (1919), »Norrland och dess
kolonisation» (särtr. ur Social Tidskr. 1913); Adrian
Molin, »Jorden och folket» (1914). A. ö-n.
E’go, lat., jag. — Jfr Alter ego.
Egoce’ntrisk (av lat. e’go, jag, och ce’ntrum,
medelpunkt), som hänför allt till sitt eget
jag, som blott tänker på sig själv. —
Ego-c e’n t r i k e r, egocentrisk person. —
Egocentricitet, egenskapen att vara
egocentrisk.
Egodelningsrätt, se Skiftesmål.
EgoFsm (av lat. e’go), själviskhet,
egennytta; sinnes- el. viljeriktning, som
bestämmes av hänsyn till det egna jaget.
Egoi’st, självisk, egennyttig människa (som
alltid i första rummet ser sitt eget jag till
godo). — Adj.: E g o i’s t i s k.
Egopenningar, se Jordskyld.
Egoskifte, se Jorddelning och Skifte.
Egoskillnad, se Gränsmärken och
Rågång.
Egostyckning, se Hemmansklyvning.
Egotvist, se R å t v i s t.
Egrenèrmaskin (av fr. égrainer, borttaga
frön; eng. ginning machine el. gin), ett slags
tröskverk, som man nyttjar för att befria
ny-skördade bomullsflockar från frön och
kvar-sittande kapseldelar. Dessa föroreningar
utgöra omkr. 70 % av råbomullens vikt, varför
rensningen sker redan vid plantagerna. G. H-r.
Egressy [ä’grä.fi], G ä b o r, ungersk
skådespelare (1807—66). Från 1837 anställd vid
nationalteatern i Budapest, med undantag av
åren 1848—54, då han deltog i revolutionen
och sedan dömdes till femårig landsflykt.
Bland E:s roller märkas Hamlet, Othello,
Kung Lear, Karl och Franz Moor i
»Rövarbandet» samt Edmund Kean. E:s konst
präglades av uppfattningens djup och fantasiens
djärvhet samt bars av diktionens adel och
framställningens eld. Var
Shakespeareöversättare och teoretiker i sin konst. G. K-g.
Egrlpo, se E u r i p o s.
Eguilaz [ägiTap], Lu i s de, spansk
skåde-spelsförfattare (1830—74). Var mycket
uppburen för sina goda, underhållande, om ock
stundom något sentimentala, teaterstycken,
bl. a. »Verdades amargas» (1853) och »La
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
