Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Egypten (Klimat—Befolkning)
370
största delen av byggnadsmaterialet till
pyramiderna vid Gize; även den stora sfinxen
är uthuggen ur nummulitkalksten. Vid
Fa-jum har man gjort viktiga fynd av fossila
däggdjur, som bl. a. belyst elefant- och
siren-djurens utvecklingshistoria. Bland de
ter-restra oligocenbildningarna märkes den
»förstenade skogen» 15 km ö. om Kairo, en
bildning, där trädstammar av olika geologisk ålder
sammansvämmats och förkislats.
Kvartär-bildningarna äro dels marina kalkavlagringar
i strandområdena, dels Nilens delta. Nildalen
har terrasser på olika nivåer och
grusavlag-ringar med växlande mäktighet, vilka giva vid
handen, att under kvartärtiden torra perioder
växlat med mer regnrika s. k. pluvialperioder,
vilka parallelliserats med istiderna i
Nordeuropa. K. A. G.
Klimat. Större delen av E. har ett
utpräglat ökenklimat, endast obetydligt modifierat
genom Nilflodens inflytande. Vid Nilen
förekommer regn egentl. endast i deltaområdet,
där Alexandria har en årlig nederbörd av 220
mm, som nästan uteslutande faller under nov.
—mars, medan sommarmånaderna äro så gott
som regnlösa. Redan i Kairo är nederbörden
försvinnande liten (32 mm om året), och i
övre E. betraktas t. o. m. ett *moln som ett
sällsynt fenomen. Däremot falla i de östra
bergstrakterna mot Röda havet om vintern
enstaka häftiga åskregn, som kunna giva
upphov till lokala översvämningar. — I
Alexandria är aug. den varmaste månaden med
medeltemperaturen +26,o° C, jan. den kallaste,
medeltemp. +14,1° C. I Kairo är juli varmast
med medeltemp. +28,6° C, jan. kallast,
medeltemp. +12,3° C. Den mindre årsamplituden i
Alexandria beror på Medelhavets inverkan.
Assuan har medeltemp. +33,o° C under både
juni och juli, medan jan. även här är kallast
med medeltemp. +15,1° C. Typiska för
ökenklimatet äro de stora temperaturväxlingarna.
Utanför Kairo sjunker temp. stundom under
fryspunkten men kan å andra sidan stiga till
+47° C. — Den förhärskande vindriktningen
är nordlig. Under våren och försommaren
blåser ofta »chamsin», en från s. el. s. v.
kommande het och torr ökenvind. Dimma och dagg
förekomma ej sällan under vintern. E. P.
Som klimatisk kurort och rekreationsort
spelar E. en betydande roll. Under vintern,
nov.—mars, besökes landet därför av talrika
sjuklingar (bröstsjuka, reumatiskt sjuka o. s.
v.), som i dess milda och torra klimat och
rena luft söka hälsa. Utom de bekanta
kurorterna Mena house (vid pyramiderna),
Helio-polis och Helwan utanför Kairo är det
särskilt övre E., som erbjuder de bästa
rekrea-tionsplatserna (Luksor, Assuan m. fl.). O.Sjn.
Växtvärld. Rikligare växtlighet finnes
endast i oaserna samt i Nilens dalgång och
deltat. N. delen av E. hör floristiskt till
medelhavsområdet, och kustremsan har en rik
flora av mediterrana örter och halvbuskar.
Landets huvuddel hör till nordafrikanska
ökenområdet och har den för detta
utmärkande floran. Många mediterrana arter ingå
i ökenfloran, och åtskilliga av dem nå långt
åt s. En del tropiskt afrikanska arter gå
långt norrut, t. ex. Acacia tortilis och
dumpalmen (se d. o.), vilken når till trakten av
Luksor. Nildalen och deltat ha på grund av
den intensiva odlingen numera till största
delen förlorat sin ursprungliga vegetation.
I bevattningskanaler och andra
vattensamlingar växa vit och blå egyptisk lotus
(Nym-phaea lotus och coerulea). Papyrusväxten
förekommer numera endast sällan. De flesta träd
äro planterade. Förutom den rikligt
förekommande dadelpalmen och andra fruktträd
märkes främst sykomoren (Ficus sycomorus). K. A.
Djurvärld. Större delen av E. tillhör
pale-arktiska regionen (medelhavssubregionen), och
blott i sydligaste delen får faunan vissa
etiopiska inslag (jfr Djurgeografi).
Nilens bägge märkligaste djur, flodhästen och
nilkrokodilen, funnos förr ända ned till deltat,
den förra ännu omkr. 1600, den senare ännu
under 1700-talet. Nu är flodhästen sedan
länge utrotad i E.; enstaka krokodiler finnas
kanske ännu längst i s. Bland E:s däggdjur
märkas strimmig hyena, schakal (allmän),
egyptisk räv och ikneumon (»faraoråttan», i
n. E:s vassar); för öknen utmärkande äro
ökenräv (fennek), springråttor och
dorkas-gasell. Särskilt framträdande i fågelvärlden är
parasitgladan, som förekommer överallt i
städer och byar; om vintern talrika europeiska
flyttfåglar. Den heliga ibisen är nu en stor
sällsynthet; den lilla vita kohägern utpekas
ofta för turister som »ibis». Egyptiska
glasögonormen och den i öknen förekommande
hornormen äro giftiga. I Nilens fiskfauna
dominera malfiskar. Bland E:s insekter
märkes den för de gamla egypterna heliga
pillerbaggen (se d. o.), vars avbildningar, särskilt i
skuren sten, kallas skarabéer (se d. o.). T. O.
Befolkning. Det gamla E. beräknas ha haft
7—8 mill. inv. Omkr. år 1800 hade
befolkningen nedgått till 21/2 mill., var 4^2 mill.
1846 och 123/4 mill. 1917. Folkökningen var
starkast på 1880- och 1890-talet med nära
21/2 % årligen. Vissa trakter äro oerhört tätt
befolkade med 500—700 inv. per kvkm över
större områden. Huvudmassan av befolkningen
utgöres av ättlingar till de gamla egypterna,
ehuru uppblandade med de olika folkelement,
som från s. och ö. trängt in i landet men
snart till större delen absorberats av
urbefolkningen. De renaste egypterna äro k o
p-terna (omkr. 850,000 pers., mest bosatta i
mellersta E:s städer; kristna).
Lantbefolkningen, f e 11 ah e r n a, mer uppblandad med
erövrarna, är det talrikaste folkelementet;
vidare märkas nomadiserande araber i oaserna
och ökenområdet (omkr. 600,000), främlingar
från Levanten och Europa (omkr. 200,000;
greker, syrer, judar, armenier, italienare,
engelsmän och fransmän m. fl.) ävensom
nu-bier och negrer (tills. 250,000).
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
