Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten - Religiösa förhållanden - Undervisning - Näringar - Handel och kommunikationer - Finanser - Mynt, mått och vikt - Armé och flotta - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Egypten (Religiösa förhållanden—Författning och förvaltning)
372
Religiösa förhållanden. Enligt 1917 års
cen-sus voro 11,66 mill. muhammedaner (till större
delen sunniter), 1,03 mill. kristna, varav 854,778
grekisk-katolska, 107,687 romersk-katolska
och 47,481 protestanter, samt 59,581 judar.
Kopterna, som utgöra majoriteten av de
grekisk-katolska, ha en patriark i Alexandria;
den grekiske patriarken av Alexandria
resi-derar i Kairo.
Undervisning. Den högre undervisningen
representeras av vissa av regeringen upprättade
högre specialskolor, ss. krigs- och
ingenjörs-skolor, medicinska läroverk m. fl. samt det
muhammedanska univ. vid el-Azhar i Kairo
(se d. o.). Allmänna läroverk av europeisk
typ finnas hl. a. i Kairo och Alexandria; även
kopterna och européerna ha sina egna högre
skolor. De muhammedanska lägre skolorna,
endast avsedda för gossar, undervisa blott i
religion, läsning, skrivning och räkning. Den
allmänna folkbildningen står lågt. Vid 1917
års folkräkning voro blott 748,794 män och
114,512 kvinnor »litterata», men stora
ansträngningar göras för att höja
allmänbildningen. I mars 1925 förenades ett antal högre
fackskolor i Kairo (se d. o.) till ett
universitet, vid vars organisation även svenska
krafter tagits i anspråk.
Näringar. Jordbruket är av ålder den
allt dominerande näringskällan för E. Av den
odlingsbara jorden, som 1925 uppgavs till
8,170,339 feddän (34,316 kvkm), voro 5,420,193
feddän (22,765 kvkm) uppodlade. Jorden
indelas i raiåkrar, som bevattnas genom Nilens
naturliga översvämning och gödas av dess
slam, vilket tillika håller kvar fuktigheten i
jorden, ända till april, och sjarakiåkrar, som
ha konstgjord bevattning genom olika slag av
vattenuppfordringsverk, vilka arbeta även
under lågvattensperioden. De förra giva en skörd
om året, de senare, som behöva gödslas, i regel
tre: vinterkultur (vete, korn m. m.),
sommarkultur (bomull, sockerrör, ris) samt
höstkultur (majs, durra). Särskilt bomullsodlings
-arealen har starkt vuxit under senare år och
utgör nu omkr. 1/3 av hela åkerarealen. Av
sädesslagen upptar majs största arealen,
därnäst vete. Tobaksodling är förbjuden. Utom
vin och sydfrukter odlas även dadlar (för
inhemsk förbrukning). Jorden tillhör till
stor del staten, konungafamiljen, stora bolag
och storgodsägare, vilka utarrendera jorden
till fellaherna, men även ett betydande
antal småbrukare finns numera; dessa bruka i
allm. jorden synnerligen primitivt, ung. som på
faraonernas tid. — Boskapsskötseln
spelar mindre roll och bedrives i större skala
blott av nomaderna i stäpp- och
ökentrakterna. Den tama buffeln hålles allmänt som
husdjur, särskilt i deltat. — Bergsbruket
omfattar mest brytning av manganmalmer
(150,000 ton 1924), fosfater (88,000 ton),
natronsalter och salpeter. Något bergolja
(163,000 ton 1924) vinnes ävensom marmor,
porfyr, byggnadssten och lera. De gamla
kop
par- och malmgruvorna synas vara uttömda.
— Industrien är i starkt framåtskridande
och omfattar bl. a. cigarrettfabriker (som
arbeta med införd råvara), bomulls- och
olje-fabriker, sockerbruk och
petroleumraffinaderier (i Suez).
Handel och kommunikationer. Handeln
är, särskilt efter bomullsodlingens starka
tillväxt och Suezkanalens tillkomst, synnerligen
livlig. 1925 var exporten 59,2 mill. egypt.
pund, importen 58,2 mill. Till övervägande del
sker handeln med England. Den viktigaste
exportvaran är råbomull (56,6 mill.), dessutom
exporteras cigarretter, socker, spannmål m. m.
— Sjöfarten går mest över Alexandria;
till dess hamn ankommo 1,881 handelsångare
om 4,2 mill. reg.-ton 1924. Trafiken i
Suez-kanalen (se d. o.) är genomgångstrafik. — Av
järnvägar funnos 1925 5,027 km, varav
3,656 km tillhörde staten. De viktigaste
banorna äro de från Kairo till Alexandria, Suez
och Syrien samt Assuan. Turisttrafiken har
stor betydelse för E:s ekonomi; hotellrörelsen
ligger till stor del i schweiziska händer.
Finanser. Budgeten för 1925—26 upptar
statens inkomster till 36,9 mill. egypt. pund
och utgifterna till 36,3 mill. Direkta skatter
(5,7 mill.), tullar och acciser (tills. 11 mill.) äro
jämte järnvägarnas avkastning (7 mill.) de
förnämsta inkomstkällorna. Statsskulden var
92 mill. pd st. april 1925.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är ett
egypt. pund = 100 piaster (nuv. kurs = 18,45
kr.). Det cirkulerande guldmyntet är mest
engelskt; sedlar utgivas av nationalbanken.
Metersystemet infördes 1875, men ännu
använder man en del äldre mått, såsom feddän
= 0,42 har samt kantar = 44,5 kg. O. Sjn.
Armé och flotta. Egyptiska armén står
alltjämt under brittisk kontroll, och de flesta
högre befälsposterna innehavas av brittiska
officerare, främst posten som överbefälhavare
(sir dar). Värnplikten är obligatorisk, men
endast omkr. 4 % av de värnpliktiga uttagas
till militärtjänst (för 5 år). Armén består av
2 kav.-skvadroner, 1 kamelkår, 4 batterier
artilleri, 11 inf.-bataljoner, 1 järn vägsbataljon
m. m. Arménumerären är omkr. 10,000 man.
— örlogsflotta i egentlig mening saknas;
staten förfogar över tull- och inspektionsfartyg
samt några små flodkanonbåtar (på Nilen).
Försvaret till sjöss, särskilt av Suezkanalen,
kan sägas påvila England och närmast dess
Medelhavsflotta, från vilken 2 kanonbåtar
äro stationerade (1926) i Röda havet. — I E.
finnes sedan 1882 en brittisk
ockupations-armé (11,414 man 1925). M. B-dt; ö-g.
Författning och förvaltning. E. är sedan
1922 självständigt konungarike. Författningen
promulgerades 20 april 1923, men förhållandet
till Storbritannien som Suezkanalens väktare
och utlänningarnas beskyddare har ännu ej
kunnat genom fri och ömsesidig
överenskommelse definitivt ordnas, vilket även gäller E:s
förhållande till Sudan. Enl. 1923 års författ-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
