Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten - Författning och förvaltning - Rättskipning - Flagga - Fornreligion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Egypten (Rättskipning—Fornreligion och det forntida E:s historia)
374
ning är E. en suverän, ärftligt monarkisk stat
med parlamentarisk styrelseform; tronen är
efter förstfödslorätt ärftlig inom Muhammed
Alis ätt (närmare bestämmelser i ett kungl.
reskript av 13 april 1922). Folksuveränitet
och allmän jämlikhet i politiska rättigheter
stadgas liksom även religionsfrihet och
obligatorisk folkundervisning. Konungen delar
lagstiftningsrätten med en folkrepresentation,
bestående av en senat och en
deputeradekammare, samt beskattningsrätten med
deputeradekammaren. Han har vetorätt i
lagstiftningsfrågor och rätt att upplösa
deputeradekammaren, inför vilken ministrarna, som skola
vara egypter och ej få tillhöra den regerande
dynastien, äro ansvariga. Till anfallskrig
krä-ves parlamentets samtycke. Konungen
utnämner 2/5 av senatens medl.; övriga 3/5 väljas
genom allmän rösträtt för 10 år (1 senator för
180,000 inv.); hälften förnyas vart femte år.
Deputeradekammarens led. väljas genom
allmän rösträtt för 5 år (1 deputerad för 60,000
inv.). Båda kamrarnas led. åtnjuta arvode.
Utan parlamentets samtycke få statslån ej
upptagas eller monopol upprättas. Äldre
finansiella statsförpliktelser till utlandet kunna
ej av regering och parlament ensidigt ändras.
Utlänningars fördragsrättigheter i E. ligga
utom författningens räckvidd. Författningen
gäller blott E. men gör ett allmänt förbehåll
för dess rättigheter i Sudan. V. S-g.
E. indelas i övre och Nedre E., det förra
med 8, det senare med 6 mudirier (län);
oberoende härav stå städerna Kairo, Alexandria,
Damiette, Suez och kanalområdet under
särskilda guvernörer.
Rättskipning. Det inhemska
domstolsväsendet innefattar dels fredsdomstolar för smärre
mål, dels kollegiala, centrala domstolar och
en appellationsdomstol i Kairo, dels
assisdom-stolar för grövre brottmål samt religiösa
domstolar. Enl. kapitulationerna äro vissa
staters undersåtar undantagna från de inhemska
domstolarnas kompetens. Blandade domstolar
för att döma i civilmål mellan infödda och
utlänningar eller mellan utlänningar av olika
nationalitet samt i vissa brottmål över
utlänningar inrättades 1876. Om dessa se I
n-ternationella domstolar.
Flaggan är grön och har i mitten en vit
halvmåne, omslutande tre vita stjärnor.
Litt.: Banse, »Ägypten» (1909); H.
Ali-el-Rifai, »La question agraire en Égypte» (1919);
Blanckenhorn, »Ägypten» (i »Handbuch der
regionalen Geologie», 1921); Martin, »Egypt
old and new» (1922); W. Ibrahim, »La
nou-velle constitution de 1’Égypte» (1924). O.Sjn.
Fornreligion och det forntida E:s historia.
Fornreligion. De stora dragen av
egyptiska religionens historia kunna följas från
1 :a dynastien (omkr. 3400 f. Kr.) till
kristendomens slutliga seger, alltså under en
tidrymd av närmare 4,000 år. Dessförinnan
måste dock en lång utveckling ha ägt rum,
om vilken man i brist på skriftliga
minnes
märken intet vet. I äldre förhistorisk tid
fanns säkerligen ingen enhetlig religion. Vart
och ett av de små furstendömen, i vilka
landet då var uppdelat, torde ha haft sina egna
gudomligheter. I viss mån bevarade den
egyptiska religionen i alla tider prägeln av denna
ursprungliga splittring. De stora, över hela
landet erkända gudarna förenades aldrig till
en enhetlig olymp som i Grekland, ehuru
ansatser i denna riktning förekommo. Så
ordnades i Heliopolis och andra stora kultcentra
de förnämsta gudarna till enneader med
växlande sammansättning, vilka dock förblevo
abstrakta teol. konstruktioner. De förnämsta
gudomligheterna i samma nejd förenades ofta
till gudafamiljer (fader, moder och son).
Medlemmarna av dessa s. k.’ t r i ad e r hade i
regel ingen inre samhörighet; någon
religionsfilosofisk innebörd hade triaderna icke.
Vid den historiska tidens början var den
förnämste guden den i falkgestalt dyrkade
solguden H o r u s av Nechen (Hierakonpolis)
i Övre E. Han sammansmälte tidigt med
lokalguden i Edfu, vilken dyrkades i form av
en bevingad solskiva. Som falk eller solskiva
svävar Horus på relieferna över faraos huvud.
Den förnämsta gudinnan var H a t h o r; urspr.
dyrkad i gestalten av en ko, avbildades
hon dock oftast som en kvinna, krönt med
solskivan mellan två kohorn. Hon var eg.
en himmelsgudinna men dyrkades framför allt
som kärlekens och glädjens gudinna. Som
Övre E:s skyddsgudinna ansågs gamen N e c
h-bet i el-Kab; Nedre E:s skyddspatronessa
var ormgudinnan U a z i t (Uto) i Buto. I
Memfis var den förnämste guden den
männi-skogestaltade P t a h, konstnärernas
skyddspatron. Enl. den lokala teol. skolan var Ptah
den högste skaparguden, som medelst hjärtat
och tungan, d. v. s. tanken och ordet, danat
hela världen. Hans gemål var den
lejonhöv-dade kngsgudinnan Sechmet. I Memfis
dyrkades falkguden S o k a r, en urgammal
dödsgud, samt tjuren Apis, den främste
representanten för de heliga djur, som sedan
urminnes tider åtnjöto kult i E. En
urgammal krigsgud för övre E., som senare blev
dödsgud, var schakalen U p u a t,
Vägöppna-ren. I den stora handelsstaden Koptos
dyrkades den människogestaltade
fruktbarhets-guden Min, som även var karavanernas
skyddsherre. I Schmun (Hermopolis) dyrkades
vishets- och månguden T h o t, oftast avbildad
som en man med ibishuvud eller som babian.
Han ansågs ha uppfunnit skrivkonsten och
var skrivarnas skyddspatron. Hans gemål var
solgudens dotter M a a t, rättvisans gudinna.
I Fajumtrakten tillbad man krokodilguden
S o b k och i det sydligaste E. den
vädurhöv-dade skaparguden C h n u m, som på sin
kruk-makarskiva danade de ofödda människorna av
jordens lera.
I solstaden On (Heliopolis) dyrkades sedan
uråldrig tid den människogestaltade
himla-konungen A t u m och den falkhövdade H a-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
