Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten - Det forntida Egyptens historia - Den förhistoriska tiden - De bägge första dynastierna - Gamla riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Egypten (Fornreligion och det forntida E:s historia)
380
Bild 20. Konung Chefren (Chafra). Dioritstaty. I
museet i Kairo.
som senare skapade den historiska, näml, den
hamitiska, som i mycket gammal tid tycks
ha bebott hela n. ö. Afrika. Att rasen skulle
varit fullkomligt »ren» är därmed icke sagt.
Tvärtom kan det betraktas som säkert, att i
förhistorisk tid, liksom senare, invandrare från
Syrien sökt sig ned till det bördiga E. Att
uppblandning med negerblod ägt rum är för
de äldre perioderna fullkomligt uteslutet.
De bägge första dynastierna. Omkr. 3400 f.
Kr. erövrade en kung över Söderns rike vid
namn N a r m e r, vilken tydligen är identisk
med Mqnethos M e n e s, Nordriket. För att
befästa segern anlade han på gränsen mellan
de bägge rikena en fästning; orten erhöll
senare namnet Memfis. Föreningen mellan de
två rikena var i början en ren personalunion.
Officiellt voro De bägge länderna
städse självständiga rikshalvor. Residenset
förlädes till This; från denna ort ha de
bägge första dynastierna erhållit benämningen
de thinitiska. De flesta kungagravarna ligga
vid Abydos. — Förbindelserna med de
feni-ciska hamnstäderna voro redan vid periodens
början i full gång; från Libanon hämtades
cedervirke till det trädfattiga E. Landet stod
nu på övergången till sin kopparålder, som
på grund av svårigheterna att skaffa tenn
först omkr. 2000 f. Kr. avlöstes av en
bronsålder. Det inhemska järnet kunde med
forn
tida metoder icke härdas till stål, och
järnåldern började därför först på 1200-talet, då
egypterna lärde känna det hetitiska stålet
från Mindre Asien. Som de inhemska
koppar-fyndigheterna voro ytterst obetydliga,
utsändes expeditioner till koppargruvorna på
Sinai-halvön; där funna inskrifter förhärliga dåtida
egyptiska segrar över traktens beduiner.
Kunskapen om perioden är ringa, emedan blott
få minnesmärken finnas bevarade. Sannolikt
funnos redan de flesta av de
samhällsinstitutioner man senare kan iakttaga.
Gamla riket. Vid Gamla rikets början
flyttades residenset till Memfis, och i samband
därmed befästes riksenheten definitivt.
Antalet bevarade minnesmärken är större och
tillåter ett närmare studium av
samhällsförhållandena. E. var tydligen redan då en högt
utvecklad kulturstat, styrd av en enväldig
monark, vilken vid periodens början
betraktades som en inkarnation av riksguden Horus,
från 5:e dynastien däremot som köttslig son
till solguden Ra. Faraos närmaste man var
nu liksom i alla tider vesiren, som under sig
hade ett antal höga riksämbetsmän samt en
oöverskådlig skara lägre tjänstemän.
Provinserna styrdes av guvernörer, som voro kungl.
förtroendemän. Något jordägande adelsstånd
existerade ej. Större delen av E:s jord ägdes
av farao, som utdelade därav åt templen samt
åt de högre ämbetsmännen. Ämbetsmännen,
som utgjorde rikets högsta stånd, voro ännu för
sin karriär beroende av faraos gunst och egen
förtjänst; någon ärftlig rätt till ämbeten fanns
ännu ej. Ej heller fanns ännu någon hierarki,
översteprästerna voro visserligen fast
anställda, men dessa befattningar innehades vid
de stora templen i regel av kungl. prinsar.
Flertalet prästtjänster sköttes av skiftesvis
fungerande lekmän. Även ett särskilt
kri-garstånd saknades. Vid krigstillfällen hjälpte
man sig fram med nubiska hjälptrupper samt
ett allmänt uppbåd av den jordbrukande
befolkningen under ämbetsmännens befäl. —
Rättsväsendet var tydligen högt utvecklat. I
spetsen för detta stod vesiren, som i alla tider
även var högste domare. Flera rättsinstanser
funnos. — Kvinnans ställning var då liksom
senare långt friare än i grannländerna. Hon
kunde ärva även fast egendom och
förvaltade själv sina ägodelar också som gift. Vid
översteprästens sida stod i flertalet tempel
en översteprästinna, och talrika
prästinnebe-fattningar omtalas; under vissa
omständigheter tycks en kvinna även ha kunnat inneha
i regel för män reserverade prästerliga
befattningar. Med dessa undantag tog kvinnan
ingen del i det offentliga livet. — Ett ordnat
skolväsen fanns redan, med skolor för de
blivande ämbetsmännen vid hovet och sannolikt
också vid de stora templen. — Under den
mäktiga 4:e dynastien uppnådde Gamla riket
sin högsta blomstring. Gruvdriften på Sinai
utvecklades högst betydligt.
Handelsexpeditioner till Libanontrakten omnämnas i tex-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
