Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptiska språket och skriften - Egyptisk glasögonorm - Egyptisk konst - Arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Egyptisk glasögonorm—Egyptisk konst
408
skriften. Tyvärr avskräckte det ovänliga
mottagande skriften erhöll, särskilt från de
Sacys sida, Åkerblad från att fortsätta de så
framgångsrikt började tolkningsförsöken.
Senare framträdde den engelske läkaren Thomas
Young (1773—1829), dock utan att lämna
något avgörande bidrag till frågans
definitiva lösning.
Segern hembars slutligen av den unge
fransmannen Jean Frangois Champollion (se d. o.),
vilken därmed utförde en av de största
intellektuella bragder mänsklighetens
historia känner. Efter grundliga förberedande
språkstudier sysslade han först länge med
hieratiska och demotiska texter för att
slutligen gripa sig an med Rosettestenens
hiero-glyfiska inskription. Med stöd av den
grekiska texten lyckades han ganska snart inom
en av de ovala namnringarna upptäcka
konung Ptolemaios’ namn. Genom analys av
detta fick Champollion följ. 7 bokstäver:
Ptolemaios
l=p, 2=t, 3=0, 4=1, 5=m, 6=i, 7 = s.
På en från ön Philae härrörande obelisk
med grekisk och egyptisk text förekom
namnet Kleopatra. Genom analys av detta namn
fick Champollion bekräftelse på de ur
Ptolemaios vunna bokstäverna 1, o och p och vann
därjämte 4 nya, k, r, e och a, samt ett nytt
tecken för t, alltså inalles följ, bokstäver:
Kleopatra
l=k, 2=1, 3=e, 4 = o, 5=p, 6 = a, 7=t(d), 8=r,
9 = a, 10 och 11 = avslutande bestämningar i
kvinnliga egennamn.
Genom analys av andra namn, ss.
Alexander, Berenike, Tiberius m. fl., bekräftades och
ökades de vunna resultaten till ett helt
hiero-glyfiskt alfabet. Att de vokaltecken han trodde
sig ha funnit av egypterna brukades i denna
egenskap blott vid transkriptioner av
främmande ord, upptäckte han aldrig. Lyckligtvis
hindrade detta misstag icke tolkningen av
rent egyptiska texter. Då de namn, ur vilka
det ovannämnda alfabetet vunnits, samtliga
voro av grekiskt ursprung, uppstod frågan om
det var tillämpligt även på rent egyptiska
namn och texter. Detta visade sig snart vara
fallet, och därmed hade Champollion vunnit
sitt mål, hieroglyfskriftens tolkning. Det
slutgiltiga beviset därför lämnade det s. k.
Kanopusdekretet, en ny trespråkig inskrift,
som den tyske egyptologen Richard Lepsius
1866 påträffade bland staden Tanis’ ruiner i
Nildeltat.
Litt.: A. Erman, »Die Märchen des
Papyrus Westcar» (1891); K. Sethe, »Das
ägyp-tische Verbum» (3 bd, 1899—4902) och
»Urkunden des ägyptischen Altertums» (I, 1903,
IV, 1906); A. Erman, Ȯgyptische
Chrestoma-thie» (1904); G. Steindorff, »Koptische
Grammatik» (1904); H. Junker, »Grammatik der
Denderatexte» (1906); H. Hartleben,
»Champollion» (2 bd, 1906); A. H. Gardiner och F.
Vogel-sang, »Literarische Texte des Mittleren
Rei-ches» (2 bd, 1908—09); G. Möller,
»Hiera-tische Paläographie» (3 bd, 1909) och
»Hiera-tische Lesestücke» (3 bd, 1909—10); A. Erman,
»Ägyptische Grammatik» (1911); Margaret A.
Murray, »Elementary egyptian grammar»
(1920); A. Erman och H. Grapow, Ȁgyptisches
Handwörterbuch» (1921); H. Sottas och E.
Drioton, »Introduction ä 1’étude des
hierogly-phes» (1922); A. Erman, »Die Hieroglyfen»
(1923); K. Sethe, »Ägyptische Lesestücke:
Texte des Mittleren Reiches» (1924); W.
Spie-gelberg, »Demotische Grammatik» (1925); G.
Roeder, »Ägyptisch» (1926). P. L-n.
Egyptisk glasögonorm, se A s p i s.
Egyptisk konst. Arkitektur. De egyptiska
boningshusen voro i alla tider uppförda av
soltorkat tegel och trä. Även de äldsta
bevarade monumentalbyggnaderna, fästningar
och kungagravar från 1 :a och 2:a dynastierna,
äro uppförda av soltorkat tegel. Det första
kända byggnadsverket av huggen sten är
farao Zosers gravkomplex, en
trappstegsma-staba med tillhörande kulttempel från 3:e
dynastien (bild 2). Ur trappstegsmastaban
utvecklades inom kort pyramiden därigenom,
att grundplanen förvandlades från
rektangulär till kvadratisk, varefter trappstegen
doldes under en slät stenmantel. De största
pyramiderna äro de vid Gize nära Kairo, vilka
tillhört faraonerna Cheops, Chefren och
My-kerinos (omkr. 2900—
2750 f Kr.; bild 3; jfr
Egypten, bild 21).
Kungagravar i
pyramidform äro kända från
Gamla och Mellersta
riket i Egypten och från
sista årtusendet f. Kr.
i Etiopien. Till
pyramiderna hörde ståtliga
dödstempel, bestående
av en entrébyggnad pä
sluttningen mot dalen,
en lång, övertäckt gång
samt det egentliga
kult-templet uppe på
ökenplatån framför
pyramidens ö. fasad. I
döds-templen vid Abusir från
5:e dynastien funnos
redan de äktegyptiska
kolonntyperna med palm-,
lotus- och
papyruskapi-täl (bild 19; jfr
Egypten, bild 23, 24). Temp-
®® ® ® ® ®
® ® ® ® ® ®
® $ ®
Bild 1. Plan av ett
egyptiskt tempel.
Chons-templet i Karnak.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
