Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptologi - Ehle, Herman - Ehlers, Edvard - Ehnemark, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Ehle—Ehnemark
416
H. Grapow, fransmännen G. Maspero och P.
Lacau, dansken H. O. Lange, engelsmännen
A. Gardiner, F. Griffith och N. de G. Davies,
schweizaren É. Naville, österrikaren H. Junker
samt amerikanen J. H. Breasted. Utmärkta
bidrag ha på detta område lämnats av den
framstående svenske lingvisten K. P i e h 1 (se
d. o.), som verkade i Uppsala på 1880- och
1890-talet, sedan 1893 som e. o. prof, i e. Tyvärr
bröts hans kraft tidigt av sjukdom. På det
demotiska språkområdet ha bl. a. K. Sethe,
W. Spiegelberg, F. Griffith och H. Sottas
arbetat, på det koptiska L. Stern, G.
Stein-dorff och W. E. Crum m. fl. Förträffliga
paleo-grafiska arbeten härröra från G. Möller och
W. Spiegelberg. Den egyptiska religionen har
behandlats av bl. a. R. Pietschmann, A.
Erman, G. Maspero, J. H. Breasted, IL O. Lange
och Ed. Meyer. På det historiska området ha
forskningar utförts av Ed. Meyer, J. H.
Breasted, K. Sethe, L. Borchardt m. fl. Den
forn-egyptiska topografien har efter Brugsch
egentligen blott behandlats av G. Steindorff. över
det egyptiska mått- och viktsystemet skrev
på sin tid R. Lepsius ett utmärkt arbete;
senare bidrag ha lämnats av F. Griffith. Det
egyptiska rättsväsendet har grundligast
undersökts av K. S e t h e och Josef Partsch.
På den egyptiska arkeologiens område har
alltsedan den av Bonaparte utsända
vetenskapliga expeditionen på 1790-talet bedrivits
en livlig verksamhet. Under 1800-talets första
hälft företogs en mängd amatörmässiga
utgrävningar, som visserligen bragte intressanta
fynd i dagen men även ledde till förstöring
av värdefullt forskningsmaterial. 1850—81
företog Kairomuseets grundläggare,
fransmannen A. Mariette, utgrävningar i stor
skala på en mängd orter; tyvärr lämnade
även de ur vetenskaplig synpunkt ganska
mycket övrigt att önska. Den vetenskapliga
arkeologiens grundläggare i Egypten är den
engelske ingenjören W. M. Flinders Petrie
(se d. o.), som sedan 1884 med största energi
och framgång bedrivit utgrävningar där, dels
för egen räkning, dels för ett par engelska
arkeologiska sällskap. Han införde inom den
egyptiska arkeologien den strängt
vetenskapliga metod, som de klassiska arkeologerna
utexperimenterat i Grekland. Alla fynd, även
de skenbart obetydligaste, tillvaratagas och
konserveras omedelbart, varjämte noggranna
protokoll föras under grävningarnas gång.
Till hans största framgångar höra
undersökningarna av de förhistoriska gravfälten vid
Ballas och Nagada 1894—95, som ledde till
upptäckten av den förut obekanta
förhistoriska kulturen i Egypten. Han har vidare
framgrävt de forntida ruinstäderna vid
Illa-hun och el-Amarna samt företagit upprepade
grävningar i gravfälten från l:a dynastien
vid Abydos etc. Med ändå mer fulländade
metoder ha under 1900-talet grävningar
utförts för Deutsche Orientgesellschaft under
ledning av L. Borchardt, på en gång
egyptolog och fackutbildad arkitekt. Bl. a.
ha dödstempelruinerna vid Abusir och
ruinstaden vid el-Amarna undersökts, varvid särskilt
i el-Amarna rika fynd av konstverk gjorts.
Amerikanska Boston-Harvardexpeditionen har
under G. A. Reisners ledning med stor
framgång arbetat i ruinfälten vid Gize samt
i Nubien. Under 1900-talets början bekostade
den amerikanske amatören Th. Davis en
serie undersökningar i Konungarnas dal, som
bl. å. ledde till upptäckten av Jujas och Tujus
oplundrade grav från 18 :e dynastien. I nov.
1922 upptäckte lord C a r n a r v o n (se d. o.)
och Howard Carter (se d. o.), som sedan
åratal arbetat i Tebetrakten, där farao
Tut-anch-Amons (se d. o.) grav, så vitt man vet
den enda egyptiska kungagrift, som nästan
fullständigt undgått gravplundrarnas
härjningar. Nämnas må även den på Ed. Meyers
initiativ utsända Fremdvölkerexpeditionen, som
fotograferade alla framställningar av
främmande folkslag på egyptiska minnesmärken.
Förutom publikationer av de ovan nämnda
expeditionerna må nämnas arbeten om
egyptisk konst av F r. v. B i s s i n g, H. Schäfer,
W. Spiegelberg, J. Capart, L. C u
r-t i u s och G. Maspero. Som chef för
egyptiska antikvitetsförvaltningen och föreståndare
för Kairomuseet befordrade den grundlärde och
mångsidige Maspero under en följd av år
energiskt och vidsynt den egyptiska arkeologiens
intressen i Egypten. Förträffliga
publikationer av förut kända gravar ha utgivits av A.
Gardiner, N. de G. Davies, A. Blackman m. fl.
Av europeiska institut för arkeologiska studier
i Egypten märkas Deutsches archeologisches
Institut och École frangaise d’archéologie.
Sammanfattande historiska arbeten, som
utnyttja forskningsresultaten från hela det
egyptologiska arbetsfältet, ha skrivits av Ed.
Meyer, Maspero, Breasted, H. R. Hall och E.
Peet. Ett kulturhistoriskt standardverk är
Ermans 1885 utkomna Ȁgypten und
ägyp-tisches Leben im Altertum», 1923 fört å jour
i en av H. Ranke utg. ny upplaga. P. L-n.
Ehle, Herman, se Nilsson-Ehle.
Ehlers, Edvard, dansk läkare (f. 1863),
ledare av Frederiks hospitals och
Rigshospi-talets dermatologiska klinik 1906—11 samt
överläkare vid Kommunehospitalets 4:e avd.
sedan 1911. Specialist på dermatologi och
syfili-dologi, har han lämnat intressanta bidrag till
syfilis’ äldre historia och statistik samt tagit
initiativ till ett Welanderhem i Köpenhamn.
E. har ägnat stort intresse åt spetälskan
(lepra), vars historia han har skildrat i »Ignis
sacer et St. Antonii» (1895) och »Danske St.
Jörgensgaarde i middelalderen» (1898). E.
uppsatte 1900 tidskr. Lepra och var dess
huvudredaktör till 1914. Han organiserade den
första leprakonferensen i Berlin 1897. A.W-dt.
Ehnemark, Carl Magnus, sjöofficer (1803
—78). Blev 1853 kommendörkapten samt var
1857—62 sjöminister och 1862—68
befälha-vande amiral i Karlskrona.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
