Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eidsvoll - Eiffeltornet - Eigtved, Nicolai - Eijck, Abraham van - Eijkman, Christiaan - Eikisdalen - Eilschov, Frederik Christian - Eilvese - Eimeo - Einarr Skúlason - Einarsson, Baldvin - Einarsson, Gissur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Eijck—Einarsson
450
rokoko; han var Danmarks främste arkitekt
på sin tid. Monogr. av O. v. Munthe af
Mor-genstierne (1924). H. W-n.
Eijck [äjk], Abraham van, affärsman
(1620—77). Var son till en till Göteborg
inkallad holländare, blev e. o. kommissarie i
Kommerskollegium 1665, kommersepresident i
Göteborg 1667 och adlades 1672 med namnet von
E i c h. E. inlade stora förtjänster om
Göteborgs ekonomiska utveckling. Han medverkade
vid anläggning av svavel-, vitriol- och
alun-bruk, grundade i Stockholm (1647) Sveriges
första sockerraffinaderi, inrättade en fyrbåk
vid Landsort och utomlands svenska
faktorikontor samt införde holländska handelssedvänjor.
Eijkman [fii’k-], Christiaan, holländsk
läkare (f. 1858), prof, i hygien i Utrecht sedan
1898. Som militärläkare i Nederl. Indien ledde
han forskningarna över beri-beri-sjukdomen
(se B er i-ber i) in på nya banor, i det att han
studerade den ur näringsfysiologisk synpunkt.
Genom att utfodra höns blott med skalat ris
lyckades E. hos dem framkalla en
beri-beri-liknande sjukdom, som han dock kunde stäcka
och bota genom att till det skalade riset sätta
riskli. Därmed gav han uppslaget till hela den
moderna vitaminforskningen. A. W-dt.
Eikisdalen [ä’jk-], en av Västnorges
vackraste och mest storslagna dalgångar,
Nord-möre, Möre fylke. Genomflytes av Aura, som
bildar Aurstaupenes 243 m höga fall samt det
24 kvkm stora Eikisdalsvand.
Eilschov [a’jlskåu], Frederik
Christian, dansk filosof (1725—50). Tog
magistergraden 1746. E. strävade att göra
filosofiska undersökningar populära bland
allmänheten, skrev därför mest på danska och
började skapa en dansk filosofisk terminologi.
E. tillhörde ej någon bestämd skola men
delade många av upplysningens åsikter; skrev
bl. a. om kvinnornas rätt och förmåga att
studera (»Forsög til en
fruentimmerphiloso-phie», 1749). C. R.*
Eilvese [aiTfèzø], ort i preuss. prov.
Hannover, 30 km n. v. om staden Hannover; 685
inv. (1919). Stor station för trådlös telegrafi
(sedan 1913).
Eime’o, se Sällskapsöarna.
Einarr Skülason, isländsk präst och skald
på 1100-talet, av Egill Skallagrimssons ätt.
Sin mesta tid vistades han i Norge. Mest
berömt av E:s drapor är »Geisli» (»Strålen»),
om Olof den helige, utg. av G. Cederschiöld
(1873) och av Th. Wisén i »Carmina norræna»
(1886—89).
Einarsson, B a 1 d v i n, isländsk författare
(1801—33). Var bondson, arbetade till 20 års
ålder på sin faders gård men studerade under
lediga stunder på egen hand och från 1825
vid Köpenhamns univ. Där tog han 1831 jur.
kand.-examen. E. utgav 1829 ff. årsskriften
Ärmann ä Alpingi för att väcka intresse för
ett återupprättande av det forna alltinget på
Thingvellir, främst för rådplägningar om
landets ekonomiska framåtskridande, folkupp-
Ord, som saknas under
Riksförsamlingssalen på Eidsvoll.
fostran och folkupplysning. E. började med
sin årsskrift det nationella och politiska
väckelsearbetet på Island. R. N-g.*
Einarsson, G i s s u r, Islands förste luterske
biskop (1515—48). Sändes av sin gynnare
biskop ögmundur Pälsson att studera i
Hamburg och blev där bekant med Luthers läror.
Återkommen till Island omkr. 1534, blev han
först, som misstänkt för kätteri, mycket
onådigt mottagen av ögmundur men återvann
snart dennes förtroende och kallades 1536 till
medhjälpare åt biskopen. Sedan E. 1539,
föreslagen av ögmundur, av Skalholts präster valts
Eiffeltornet.
E, torde sökas under Ä VI. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
