Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eitelberger von Edelberg, Rudolf - Eitel-Friedrich - Eitner, Robert - Ejakulation - Ej blot til lyst - Ejder - Ejektor - Ejer Bavnehöj - Ejub - Ejubider (Ajjubider), ätt - Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Eitel-Friedrich—Ek
462
nik des Mittelalters und der Renaissance»
(18 bd, 1871—82). G-gN.
Eitel-Friedrich [ai’tel-fri’dri^], tysk prins
(f. 1883 7/7), andre son till exkejsar Vilhelm II.
Blev 1911 ståthållare i Pommern och under
världskriget generalmajor; nu privatman.
Eitner [äFtnør], Robert, tysk
musikhistoriker (1832—1905). Stiftade 1868 Gesellschaft
für Musikforschung. Utgav den betydelsefulla
musiktidskriften Monatshefte für
Musikge-schichte (1869—1904), vilken bl. a. innehöll en
mängd uppsatser av E. Hans främsta verk äro
»Quellenlexikon» (10 bd, 1900—04) och
»Biblio-graphie der gedruckten Musiksammelwerke
des 16. und 17. Jahrhunderts» (1877). T. N.
Ejakulatiön (av lat. ejaculäri, kasta ut),
stötvis skeende utsprutning.
Ej blot til lyst, da., »ej .blott till nöje»,
inskrift över scenöppningen på kungl. teatern
i Köpenhamn (föreslagen av teaterdirektör
Jacobi 1774).
Ejder, Somatèria moUVssima, är
Nordeuropas och polarländernas värdefullaste dykand.
E. påträffas överallt runt n. Europas kuster. I
Sverige är den allmännast i Bohuslän, tack
vare långvarig fredning, samt i delar av
östkustens skärgård. Hos hanen i vårdräkt (g
u-d i n g e n) är färgen övervägande vit med
anstrykning av rosa på bröstet. Buk, gump och
stjärt äro svarta, huvudet ovan svart, baktill
ljusgrönt. Sommardräkten är svart el.
mörkbrun med ett brett, vitt band över vingarnas
täckfjädrar. Denna dräkt bäres endast en
kort tid i juli. Honan (å d a n) är ljusbrun
med täta, brunsvarta fläckar och ett par vita
band över vingarna, och liknande dräkt bäres
av ungfåglarna. E. är en äkta havsfågel men
kan dock anträffas häckande rätt långt in i
skärgården. Redet är en enkel grop, gärna i
skydd av en enbuske el. dyl. och ofta beläget
jämförelsevis långt upp på land. Honan lägger
4—6 grågröna ägg, vilka ruvas av henne
ensam. Äggen omgivas av en krans dun, som
honan plockat från sitt bröst. Detta dun
utgör det värdefulla »äkta ejderdunet», som
skattas, när äggen äro halvruvade, varpå e.
förser sitt bo med nytt dun, som tages först
då ungarna lämnat boet. Under ruvningstiden
draga hanarna till havs el. ut i det yttersta
havsbandet, där de samlas i stora flockar och
genomgå sin ruggning. Ungarna äro dunklädda
och livliga; de kunna genast efter
kläck-ningen följa modern i vattnet. I sept. el. okt.
flytta östkustens ejdrar söderut och återvända
i april, västkustens däremot övervintra. E.
lever av musslor, kräftdjur, fiskrom m. m.,
som den upphämtar genom dykning, ofta från
förvånande stora djup (40 m). I Norge och i
polartrakterna, där de goda
häckningsplat-serna äro färre, häckar e. i stora kolonier,
»dunvær», där skattningen av bona på dun
kan bli mycket lönande. Även i Sverige
spelar insamlingen av dun en viss roll. Äggen
ätas på många orter av befolkningen. E:s
kött är tranigt men ätes dock, särskilt om
våren, då fåglarna göras till föremål för en
på många håll ytterst hänsynslös jakt för
vettar under sträcket. Genom stekning i
öppen gryta kan f. ö. transmaken fås att
fullständigt försvinna. — E. är fridlyst vid
Sveriges västkust från Kullens spets till norska
gränsen 15 febr.—1 nov.; i Östersjön med
Bottniska viken samt Öresund till Kullens
spets äro hona och årsungar fridlysta 20 april
—1 sept., gudingar endast 21 april—20 maj.
Genom särskilda kung, är e. i vissa
skärgårdstrakter fridlyst hela året (jfr
Domänstyrelsens kung. 2 juli 1926). — Se vidstående
färgplansch. T. P.
Eje’ktor, pumpanordning, vars verkan
grundar sig på den sugning, som uppstår, då en
ångstråle utströmmar genom ett munstycke.
Se vidare Pump. G. H-r.
Ejer Bavnehöj, Danmarks högsta punkt,
172 m ö. h., belägen i s. ö. Nörrejylland, 7 km
s. v. om Skanderborg, Aarhus amt. E. höjer
sig över ett småbergigt skogsparti med
vidsträckt utsikt.
Ejüb, förstad i n. v. till Konstantinopel.
Ejublder, rättare Ajjubider, härskarätt,
som 1171—1250 regerade i Egypten (se d. o.,
sp. 389). Ätten har sitt namn efter Saladins
fader, Ajjub (Ejub).
Ek, Que’rcus, släkte av fam. Fagaceae bland
hängeväxterna, kännetecknat genom
glesa, slaka hanhängen och genom att
frukterna, ollonen, sitta ensamma i en med
små fjäll beklädd fruktskål. Omkr. 200 arter,
huvudsaki. i Europa, v. Asien och Nordamerika.
Släktet uppträdde sannolikt redan under
krit-tiden och var rikt representerat under
tertiärtiden; flera av de arter, som då växte i
Europa, stå nära dem, som nu finnas i
Nordamerika.
I Sverige finnas 2 arter, sommarek (Q.
robur el. pedunculata), med långskaftade, glesa
fruktställningar och på undersidan glatta
blad, och vinterek (Q. sessiliflora), med
oskaftade fruktställningar och på undersidan
fint stjärnhåriga blad. Den senare är vanl.
ett mindre träd, vars vissnade blad ofta
kvar-sitta in på vintern, och växer på stenbunden,
mer el. mindre ofruktbar mark ganska
sällsynt upp till Dalsland och Östergötland.
Sommareken, som går ända upp till Gästrikland
och s. Dalarna, är Skandinaviens största träd
och kan nå en höjd av över 30 m och ända till
20 m i stamomkrets. Om ekens
invandrings-historia se S v e r i g e, växtvärld. Stammen är
vanl. knotig och vresig med tjock, sprickig
bark, grenarna nästan rakt utstående och
krokiga, kronan vid och gles. Eken växer
långsamt och kan nå en mycket hög ålder,
ej sällan 400—500 år, enligt vissa uppgifter
betydligt mera. Bäst trivs sommareken på
torr mark med god jordmån. Veden, som är
mycket hård och särdeles väl motstår röta,
spelade förr en stor roll som
skeppsbyggnads-virke och är fortfarande högt skattad som
material till båtar och möbler. Får den ligga
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>