Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekengren, Wilhelm August Ferdinand - Ekensberg - Ekensholm - Ekenstam, Carl Theodor af (jordbrukare, nykterhetsfrämjare) - Ekenstam, Carl Theodor af (jurist) - Ekenäs (Östergötlands län) - Ekenäs (Nylands län) - Eker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Ekensberg—Eker
476
Huvudbyggnaden på Ekenäs gods.
n a n d, diplomat (1861—1920). Tog 1895
kansliexamen i Uppsala, ingick 1896 på
konsuls-banan, var 1899—1900 och 1902—03 t. f.
vice-konsul i New York samt 1906—13
legationssekreterare i Washington (därunder längre
tider chargé d’affaires). Från mars 1912 var
han envoyé där till sin död. E:s stoft
hemfördes 1921 till Sverige på amerikanska
slagskeppet »New Hampshire».
Ekensberg, varv i Brännkyrka församl.,
Stockholm, vid Mälaren, mitt emot Stora
Essingen, anlagt 1873. Tillhör a.-b. E:s varv.
Aktiekap. 100,000 kr. Tillv.-värde omkr. 1
mill. kr. Sysselsätter normalt 150—200
arb. Fartygsnybyggnader,
fartygsreparatio-ner, plåtkonstruktioner.
Ekensholm, gods i Dunkers socken,
Södermanlands län, 6 km n. ö. om Malmköping;
1,400 har, därav 450 har åker. Tax.-värde
552,400 kr. (1925). Huvudbyggnaden av sten
uppfördes 1807—12 av frih. Knut Kurck.
Ekenstam, Carl Theodor af,
jordbrukare, nykterhetsfrämjare (1798—1879), son
till sjömilitären Nils Adolf Ekenman
(1747—1813), som 1793 blev överste och 1810
adlades med namnet
af Ekenstam. E.
blev 1818 löjtnant vid
flottans mekaniska
kår, tog avsked som
major 1830 och blev
s. å. disponent för
Gu-sums bruk. Han var
en bland
nykterhetsrörelsens pioniärer i
Sverige, nedlade 1831
sitt stora bränneri vid
Gusum och vände sig
i flera skrifter mot
gängse vanföreställningar om att
brännvinsbränning skulle vara ett livsvillkor för
lantbruket. Hans broschyr »Frågor och svar, rörande
starka dryckers missbruk» (1842; 2:a uppl.
1843) utdelades på statens bekostnad till alla
folkskolor och församlingar i riket. E. skrev
vidare bl. a. »Om åkerns gamla och nya göd-
ningssätt» (2:a uppl. 1875)
och »Blick på Sveriges
politiska forntid och
framtid» (1878).
Ekenstam, Carl
Theodor af, jurist (f. 1858 17/8),
sonson till
nykterhetsfräm-jaren C. Th. af E. Avlade
1883 hovrättsexamen i
Uppsala, blev 1896
häradshövding i Gotlands s.
domsaga och utbytte den 1913
mot Hammarkinds och
Skärkinds domsaga i
Östergötland. E. var 1908—
13 ordf, i Gotlands läns
landsting och i Visby
stadsfullmäktige, var 1899
—1915 led. (för Gotland) av
Första kammaren och har sedan 1921 varit
led. av Andra kammaren (för Östergötlands
län). Han är moderat högerman och har varit
mycket anlitad i utskottsarbete, bl. a. som
led. av konstitutionsutskottet 1905—07 och
1921, av lagutskottet 1908—15 och av första
lagutskottet sedan 1922.
Ekenäs, gods i örtomta socken,
Östergötlands län, 2 mil ö. om Linköping; 750 har,
därav 300 har åker. Tax.-värde 377,800 kr.
(1925). Huvudbyggnaden är av sten i tre
våningar med tre kvadratiska torn. Uppfördes
under senare hälften av 1500-talet och
restaurerades 1832. Tillhörde med ett kortare
avbrott ätten Banér från 1500-talet till 1880,
varefter det tillhört ätten Klingspor.
Ekenäs (fi. Ta’mmisaari), stad i Nylands
län, Finland, vid det smala inloppet till
Pojo-viken och vid järnvägen Hangö—Karis
(—Hyvinge); 3,281 inv. (1924), nästan uteslutande
svensktalande. Idylliskt läge med buktande
gator och ålderdomliga hus, inbäddade i
grönskande planteringar; gråstenskyrka, uppf. 1653
—66 på bekostnad av riksrådet G. A.
Leijon-hufvud. Handeln och industrien äro
obetydliga. I E. finns ett av staten upprätthållet
svenskspråkigt seminarium för utbildning av
folkskollärarinnor. Känt är utvärdshuset
Knipan, vid Pojoviken, med sina tama idar. —
E. var redan under medeltiden en betydande
handelsort; stadens grundläggning säges ha
påbörjats av Erik Fleming 1528, men
egentliga stadsprivilegier utfärdades först 1546. E.
stads dombok 1623—60 och 1660—75 är utg.
av E. Hultman (i »Ekenäs-samfundets skr.»,
I, 1—2, 1913, 1924).
E. landskommun, areal 124 kvkm, har
2,365 inv. (1924), svensktalande; stads- och
landsförsamlingarna utgöra ett gemensamt
pastorat. O. Brn.
Eker, socken i n. Närke, Örebro härad,
Örebro län, på slätten n. v. om Örebro; 19,61
kvkm, 470 inv. (1926). Bygden ligger kring
en biå till Svartån; på bägge sidor därom
högre skogs- och myrmarker. 721 har åker,
987 har skogs- och hagmark. Ingår i Ånsta,
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
