Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elanto - Elaphomyces - Elaps - El-Araïsch - El-Arisch - El-Asi - Elasmobranchii - Elasmotherium - Elasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Elaphomyces—Elasticitet
520
E. har (förutom två lantegendomar m. m.)
följ, egna produktionsinrättningar:
Tillv.-värde 1925,
tusental mark
Mejeri ....................... 53,049
Brödfabrik ................... 42,215
Kvarn ........................ 10,224
Korvfabrik .......... 14,217
Konservfabrik.................... 341
Kafferosteri................... 5,125
Svagdricksbryggeri ... 2,218
Summa 127,389
Förutom 6 % ränta på insatskapitalet
(452,000 mark) erlades 1925 åt inköparna
3,413,739 mark, utgörande 2 % av deras
in-köpsbelopp under närmast föregående år. För
uppsamling av medlemmarnas besparingar
finnes en sparkassa, vari insättarnas
tillgodohavande 31 dec. 1925 var 12,966,000 mark. O. Brn.
Elaphomyces, ett tryfflarna närstående och
liksom dessa underjordiskt växande släkte
bland, askomyceterna. Ganska vanlig i
barrskogar i Sverige är E. granulatus,
hjortsvampen, vars fruktknoppar äro grå- el.
gulbruna, nästan klotrunda, finvårtiga bollar
av en hasselnöts storlek el. större. Svampen
har brukats som afrodisiakum (se d. o.) för
tjurar (»ståndpers»). G. M-e.
ETaps, se Korallormsläktet.
El-Araisch, stad i Marocko, se A r a i s c h.
El-Arlsch, egyptisk stad, se A r i s c h.
El-Asi, flod i Syrien, se Nahr el-Asi.
Elasmobra’nchii, se Broskfiskar.
Elasmothèrium, utdött däggdjurssläkte av
fam. Rhinocerotidae
(noshörningarta-d e) från s. Rysslands och Sibiriens äldre
kvar-tär. En stor benknöl på pannan mellan
ögonen torde ha uppburit ett stort oparigt horn
(jfr Enhörning). E. sibiricum var nästan
av en elefants storlek. T. O.
Elasticitet (av grek, elastés, som driver fram,
sätter i rörelse). 1. (Fys.) E. el.
Späns-tighet, en kropps strävan att efter
deformation återtaga sin förutvarande form.
Man skiljer mellan e. mot sträckning,
sam-mantryckning, böjning och vridning. Den
förlängning, som uppstår vid sträckning av en
tråd (el. stav), är proportionell mot den
sträckande kraften, mot trådens längd och omvänt
proportionell mot genomskärningsarean. När
kraften upphör att verka, återtager tråden sin
ursprungliga längd. Detta gäller, tills en viss
kraft överskrides, elasticitetsgränsen
för ämnet i fråga, då en bestående
förlängning kan konstateras. Vid stegrad belastning
inträffar, att tråden brister; då har dess
hållfasthet el. brottmodyl passerats.
Med elasticitetsmodyl el. Y o u n g s
modyl (mätt i kg per kvmm) menas den
kraft, som skulle erfordras för att förlänga
en tråd (av 1 kvmm area) till dess dubbla
längd, under förutsättning att den
propor-tionalitet mellan förlängning och sträckande
kraft, som förefinnes vid sträckningar, innan
elasticitetsgränsen är nådd, alltjämt tänkes
gälla. Inverterade värdet av elastieitetsmo-
Ord, som saknas under E, torde sökas under A.
dylen kallas
elasticitetskoefficien-t e n och anger huru stor bråkdel av längden
av en tråd med 1 kvmm area, som erhålles som
förlängning vid sträckning med 1 kg. Motsv.
begrepp gälla även för sammantryckning. —
När en stav sträckes, minskas diametern. Den
relativa minskningen per kg sträckande kraft
kallas
tvärkontraktionskoeffici-e n t e n. Förhållandet mellan denna storhet
och elasticitetskoefficienten kallas
Poissons koefficient. Dess värde ligger för
alla ämnen mellan 0 (för kork) och 0,5 (för
kautschuk och vätskor), vanl. omkr. 0,25.
Härmed sammanhänger det välkända förhållandet,
att en kork kan drivas ned i en flaskhals
genom ett slag med en klubba, något som är
omöjligt med en gummipropp. Korkens
diameter blir näml, oförändrad vid
sammanpressningen, medan gummiproppen vidgar sig. —
De olika storheter, som förekomma inom
elasticitetsteorien, kunna alltid uttryckas med
hjälp av endast två fundamentala storheter,
t. ex. de ovannämnda Youngs modyl och
Poissons koefficient.
Om en tråd är fast i ena ändan och den
andra ändan utsättes för en vridande
(torde-rande) kraft, erhålles jämviktstillstånd, när
tråden vridits en viss vinkel. Coulomb fann,
att denna vinkel var direkt proportionell mot
vfidningsmomentet och mot trådens längd,
omvänt proportionell mot fjärde potensen av
radien men oberoende av trådens spänning.
Med torsionsmodylen för en tråd
menas det vridningsmoment, som vrider
trådändan en enhetsvinkel (57° 17’ 45").
En kropp, som varit utsatt för deformation,
t. ex. genom sträckning, återtar icke
momentant sin ursprungliga form, utan det kräves
därtill en viss tid. Företeelsen, som studerats
bl. a. av W. Weber, F. Kohlrausch och
Maxwell, kallades av Weber för elastisk
efterverkan. Denna effekt är
försvinnande liten hos trådar av smält kvarts men
stor hos silkestrådar samt hos kautschuk, glas
och bly. Den tid, som åtgår, för att de genom
deformationen uppväckta krafterna skola ha
nedgått till en e-del (e =2,718), kallas
relaxa-tionstiden. — E. hos vätskor och gaser
framträder vid försök att ändra deras volym.
Vattnets sammantrycklighet har undersökts
av örsted med den av honom konstruerade
piezometern, senare av Regnault,
Ama-gat m. fl. (se Sammantrycklighet).
Litt.: Mathieu, »Théorie de 1’élasticité»
(1890); Bach, »Elastizität und Festigkeit»
(8:e uppl. 1920); Love, »A treatise on the
mathematical theory of elasticity» (2:a uppl.
1906); Helmholtz, »Vorlesungen über
theo-retische Physik», bd II (1902), och
»Hand-buch der Physik», bd VI (under utgivning av
Geiger och Scheel). J. T.
2. Med en stavelses e. menas, att den kan
uttalas såväl längre som kortare än med
normal uttalstid, dels av sakliga grunder (t. ex.
emfas), dels av rytmiska (t. ex. stavelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
