- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
567-568

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetslagstiftning - Elektricitetsmaskin - Elektricitetsmängd - Elektricitetsmätare - Elektricitetstariff el. Elektricitetstaxa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

567

Elektricitetsmaskin—Elektricitetstariff

568

seln; för ändamål, som det tillkommer
kommun el. annan dyl. samfällighet att tillgodose;
för annat ändamål, jämförligt med förutnämnda
och av väsentlig betydelse för det allmänna.

Där elektrisk anläggning fyller något av
dessa ändamål, kan expropriation ske enl.
denna lag, vilket, som nämnts, medför lägre
ersättningsbelopp. Meddelad
expropriationsrätt förfaller efter viss tid, vanl. 1 år.

3) Lag med vissa bestämmelser
om registrering av elektriska
anläggningar samt om rätt till
elektrisk kraft m. m. 22 juni 1920
innehåller bestämmelser ang. a) ledningars
och stationers hänförande till fastighet (r
e-gistrering), b) avtal om rätt till
elektrisk kraft och c)
tvångsförvalt-n i n g av elektrisk anläggning.

a) Genom registrering — som beviljas av
Kommerskollegium — av ledningar och till
dessa anslutna stationer för den elektriska
kraften på en station — huvudstation
— bli dessa ledningar och övriga stationer —
understationer — tillbehör till
huvudstationen. En förutsättning för registrering
är, att huvudstationen är fast egendom: att
stationen skall tillhöra ägaren av den
fastighet, på vilken den är belägen. Genom
registrering av en elektrisk distributionsanläggning
på en kraftstation vinnes det dubbla syftet att
trygga abonnenternas rätt att erhålla
elektrisk kraft — därigenom, att anläggningen
blir en enhet — och att möjliggöra, att
elektriska starkströmsledningar och understationer
kunna på betryggande sätt belånas. Genom att
de bli tillbehör till kraftstationen ökas näml,
dennas belaningsvärde som säkerhet för
inteckningar, som tagas i kraftstationsfastigheten.

Där kraftstation saknas, kan registrering ske
på annan station, transformator-,
omformare-, ackumulator- el. k o p
p-lingsstation, för den händelse
anläggningens ägare jämväl äger den fastighet,
varpå denna station är belägen.

Närmare bestämmelser om registrering
återfinnas i k. kung. 23 dec. 1920 (n:r 867, 1920).

b) Avtal om rätt till elektrisk kraft kan
numera intecknas i fastighet, fri n vilken
rätten upplåtits. Genom särskilda bestämmelser
regleras rättsförhållandet mellan ägare av
kraftstationer och abonnenter, delvis enl.
gällande stadganden om jordägare och
arrenda-tor samt hyresvärd och hyresgäst.

c) Tvångsförvaltning av elektrisk
anläggning el. den del därav, från vilken kraft
till-handahålles annan än ägaren, kan förordnas
av överexekutor, då fråga är om anläggning,
som utgör fast egendom, och underlåtenhet
att tillhandahålla kraft kan medföra skada
el. olägenhet och skyldighetens fullgörande
icke kan omedelbart ernås genom vites
föreläggande. Genom dessa bestämmelser
möjlig-göres ett hastigt återupptagande av en
avbruten kraftleverans, ett rättsmedel, som förut
saknats.

Vad som enl. lagen gäller om fastighet äger
motsv. tillämpning om tomträtt el.
vatten-fallsrätt; i sådan rätt får dock ej meddelas
inteckning till säkerhet för rättighet till
elektrisk kraft. Se f. ö. Elektrifiering
och Elektrisk installatör. Bg.

Elektricitetsmaskin. För att erhålla
mindre-elektricitetsmängder av relativt hög
spänning, närmast för elektrostatiska mätningar
och demonstrationsförsök, använder man med
fördel e. — Den
äldsta e.
konstruerades av O.
v. Guericke (se
d. o.) och var en
friktionsmaskin.
Senare former
av
friktionsma-skinen bruka
bestå av en
glasskiva (el.
glascylinder), som
kringvrides med
hjälp av en vev,
ett rivtyg, mot
vilket glasskivan
gnides, och en
konduktor, en
isolerad metall-

cylinder med avrundade ändar, på vilken
elektriciteten uppsamlas. Rivtyget är av läder,
be-struket med ett amalgam (lämpligen 1 d. tenn,.
1 d. zink, 2 dir kvicksilver). Konduktorn är
förenad med en metallkam, som är riktad mot
glasskivan. Vid glasskivans kringvridning
blir konduktorn laddad positivt, rivtyget
negativt. — En annan princip ligger till grund
för influensmaskinen, först konstruerad av
Holtz (1865). Den kräver en viss ringa
begynnelseladdning, som sedan genom influens
förstärkes och alstrar obegränsat med
elektricitet. Till sin funktion kan denna maskin
sägas vara en kontinuerligt verkande
elektro-for (se d. o.). Nyare konstruktioner av
Töp-ler och Wimshurst ha nått en hög grad av
fullkomning. Dock mäkta
influensmaskinerna icke konkurrera med
induktionsappara-ter eller transformatorer, när det gäller
mera krävande prestationer. Den strömstyrka,
som medelstora e. kunna leverera, mätes
näml, endast i ett fåtal mikroampère. J. T.

Elektricitetsmängd, se Elektron.

Elektricitetsmätare, se Elektriska
mätinstrument.

Elektricitetstariff el. Elektricitet
s-t a x a anger de grunder, efter vilka elektrisk
energi tillhandahålles avnämare av producent.
Många olika tariffer förekomma, men de
kunna indelas i följ, tre grupper: sådana, som
äro baserade på 1) enbart den disponerade
effekten, 2) enbart den levererade energien
samt 3) både de effekt- och de energibelopp,
som ifrågakomma.

1) Effekttariffer bestämma viss
årlig avgift för den effekt, uppmätt i hkr eller

Ord, som saknas under

E, torde sökas under Ä.

Influensmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free