Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Elektriska järnvägar
584
Bild 1. Släpsko och skena vid likströmsjärnväg.
lare, vilka, i sin tur påverkade av relativt
svag ström från ett körställ,
»master-control-ler», utföra samma in- och urkopplingar av
motstånd och omkopplingar från serie till
parallell av motorerna som det för hand
manövrerade körstället vid de elektriska
spårvägarna. Om två eller flera elektriska
lokomotiv eller motorvagnar, försedda med
»mas-ter-controllers», sammankopplas för framfö-
Bild 2. Elektriskt likströmslokomotiv av amerikansk
typ (1904).
rande av tyngre tåg, kunna samtliga dessa
manövreras från samma körställ, ett system,
som därför kallas »multiple unit control
system». Bild 2 visar ett sådant amerikanskt
lokomotiv, som är försett med 4 motorer,
vardera om 550 hkr vid 625 volts spänning, och
utfört utan utväxling (motorerna direkt på
var sin vagnsaxel) 1904. — Den relativt låga
spänningen, 500—700 volt, nödvändiggör
in-matningspunkter på relativt kort avstånd från
varandra. Därav följer även ett relativt stort
Bild 3. Elektriskt likströmslokomotiv om 4,000 hkr.
Schweizisk tillverkning, 1925.
Ord, som saknas under
antal stationer, i vilka den från kraftkällan
överförda energien nedtransformeras och
omformas till likström, vilket uppenbarligen
medför avsevärda kostnader.
Likströmsjärnvägarnas utveckling är därför beroende av
möjligheterna att konstruera likströmsmotorer för
höga spänningar. 1907 byggdes i Amerika den
första järnvägen för 1,200 volts spänning, och
1913 öppnades en bana för 2,400 volts
spänning, avsedd för malmtåg från
koppargruvorna i Anaconda. Lokomotiven där ha en
kapacitet av omkr. 1,000 hkr och äro
utrustade med fyra motorer, anordnade parvis i
boggier och kopplade två och två i serie. Vid
den 1915—17 utförda elektrifieringen av
Chicago, Milwaukee & S:t Paul railway höjdes
spänningen f. ggn till 3,000 volt, varigenom
möjlighet bereddes att överföra betydande
kraftbelopp utefter relativt långa linjer, utan
att kostnaderna för trefasenergiens
omformning till likström ställde sig alltför höga.
Medelavståndet mellan omformarstationerna är
omkr. 50 km. Lokomotivet på bild 3 är det
största hittills konstruerade för likström,
näml, om 4,000 hkr. Likströmssystemet synes
komma till användning, förutom i Amerika,
i England, Frankrike, Belgien och Holland,
ehuru i dessa länder en lägre spänning, omkr.
1,500 volt, såsom lämpligare för
motorvagns-trafik i allm., torde ifrågakomma och högre
spänningar komma till användning endast där
övervägande tung trafik förekommer.
Trefasjärnvägar. Under det att
amerikanerna vid utbildandet av den
elektriska driften för järnvägsbehov fullföljde
likströmssystemet, slog man i Europa in på
användandet av trefasig växelström. För detta
system behövas tre ledningar, så att, om
skenorna, som oftast händer, utgöra en ledare,
det dock erfordras minst två isolerade
tilled-ningar för den elektriska energien.
Trefassystem har tidigt kommit till användning i
Schweiz vid bergbanor och vanliga järnvägar
samt mera försöksvis i Tyskland men framför
allt i Italien. Bergbanorna äro
kuggstångs-banor, drivna med elektriska lokomotiv, som
skjuta en eller två vagnar uppför
stigningarna; nedför gå lokomotiven först och bromsa.
Lokomotiven ha två eller fyra trefasmotorer,
vanl. om tills. 200—300 hkr. Motorerna driva
medelst kugghjulsutväxlingar de kugghjul,
som verka på den mellan spåren förlagda
kuggstången. Vid färd utför bromsas tågen
vanl. därigenom, att motorerna gå som
asynkrona generatorer, återgivande energi till
linjen. Bland elektriska trefas järnvägar, som
trafikeras som vanliga järnvägar, må
framhållas Val Tellinabanan vid Comosjön i Italien.
Banan drives med trefasig växelström, 3,000
volt, varav två faser tillföras tågen genom
parallella, över spåret monterade luftledningar,
den tredje genom skenorna. Från
kontaktledningarna uttages strömmen genom två
kontaktrullar, som äro isolerat monterade
bredvid varandra på en och samma bygel till
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
