- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
581-582

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska isolatorer - Elektriska isoleringsmaterial - Elektriska järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

581

Elektriska isoleringsmaterial—Elektriska järnvägar

582

anordningar, som i varje fall erfordras. Med
avseende på sin användning kunna
isolato-rerna indelas i följ, tre huvudgrupper.

1. Stödisolator (bild
1—2) kallas en av en el.
flera fast förbundna delar
bestående isolator, som,
fäst på ett underlag el. på
en vägg, är avsedd att
uppbära en ledning. Den
utsättes därvid huvudsaki.
för tryck och böjning. I
vissa fall (se bild 3 vid
Elektrisk
strömstäl-lare) förekommer, att två
el. flera stödisolatorer för-

Bild 2. Stödisolator. enas med varandra till en
pelare (tandemisolator).

2. Hängisolator (bild 3) kallas en av
en el. flera fast förbundna delar bestående
isolator, som, ledande fäst på en
upphäng-ningspunkt, är avsedd att uppbära en ledning.
Den upptager dragkrafter. En serie av två
el. flera hängisolatorer benämnes k e d j
e-isolator. En hängisolator, som är avsedd
att användas i
horisontalt läge och upptaga den
dragkraft, som
förekommer i upphängningslinan,
benämnes sp än n i s
o-I a t o r. Den förekommer
bl. a. vid elektriska
spår-och järnvägar.

3. Genomföring (bild
4) kallas en rörformad
isolator, som. utan att
upptaga avsevärd
mekanisk påfrestning, avser
att isolera den genom
isolatorn gående ledaren
från den konstruktion,
genom vilken isolatorn
föres. För mycket höga
spänningar användas ofta
s. k. k o n d e n s a t o r-

genomf örin gar (bild 5), som utföras av
bakelitpapper, lindat direkt på den
genomgående ledaren med stanniolmellanlägg.
Spänningen uppdelas mellan den så bildade
kon-densatorns beläggningar. Den nedre delen av
genomföringen på bilden är oskyddad och
avsedd att sänkas ned i transformatorolja; den
övre är skyddad medelst en porslinsmantel. Bg.

Elektriska isoleringsmaterial, sådana ole-



Bild 3. Hängisolatorer.

Bild 4. Genomföringar.

dande material, som användas vid elektriska
maskiner, apparater och ledningar. För
isolering av lindningar användas bomull, silke,
linne och olika slag av papper.
För isolering av ledare eller
lindningar från jordförbundna stativ
eller från andra lindningar inom
maskiner och apparater användas
vulkanfiber, i olja kokt trä,
glim-mer eller därav framställd
mika-nit, porslin och ibland glas samt
kompositioner, vanl. av papper,
träspån, fiber el. dyl. med
isolerande lacker eller fernissor som
bindemedel. Viktigast av dessa
kompositioner torde vara
bakelit (se d. o.; i papper och
formstycken), som praktiskt taget är
okänslig för fukt och de högsta
inom elektriska maskiner
förekommande temp. Särskilt för
transformatorer och högspända
apparater brukas s. k.
transformatorolja, vari apparaterna
nedsänkas. För ledningsmateriel
användas huvudsaki. gummi,
impregnerat papper, tråd el. väv och
iso-leringsmassa, där ledningarna ej
förläggas i luften, uppburna av

porslinsisolatorer. Bg.

Elektriska järnvägar, större elektriska
banor (se d. o.), som till byggnad och
trafikförhållanden äro jämförliga med ångjärnvägar.
Till skillnad från de elektriska spårvägarna
(se d. o.) äro e. anlagda på särskilda för dem
reserverade områden och vanl. utförda med
banvallar el. dyl. överbyggnad. Förutom i de
fall (se nedan), då energi ej genom
kontaktledning tillföres de elektriska lokomotiven
eller motorvagnarna, indelas e. efter arten av
den tillförda drivkraften i likströms-,
trefas-och enfasjärnvägar.

Likströmsj ärnvägar äro de äldsta,
och i synnerhet i Amerika har
likströmssystemet kommit till användning som en
fortsättning av den där tidigt utvecklade elektriska
spårvägstekniken. Denna utveckling krävde
emellertid, att likströmsbanorna kunde drivas
med högre spänning än omkr. 600 volt, för
vilken spänning de elektriska spårvägarna
standardiserats. Vid tung trafik blir med
en så relativt låg spänning strömstyrkan så
stor, att man ej kan använda
kontaktledningar, upplagda i luften, utan måste lägga
dem på konsoler på marken mellan eller
utanför skenorna, »system med tredje skena».
Strömmen överföres från denna »tredje skena»
till vagnarna genom solida släpskor (bild 1).
Där relativt mindre effekter förekomma, föres
strömmen genom manöverapparaten (k o
n-t r o 11 e r n eller körstället) till
motorerna. Körstället är i så fall anordnat som
vid elektriska spårvägar, fastän i regel av
större dimensioner. Vid större effekter ledes
strömmen emellertid till s. k. reläströmstäl-

Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.

Bild 5.
Kon-densatorge-nomföring
för 110,000
volt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:07:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free