Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner, Dynamomaskiner - Växelströmsmaskiner - Elektriska mätinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Elektriska mätinstrument
604
öppna trefasmotorer, var och en om 3,000
hkr, 1,100 volt, 25 perioder, med släpringarna
mellan rotorn och lagret. För att minska
brandfaran vid de nu allmänt använda
trefasmotorerna har man inkapslat släpringarna och
samtidigt placerat dem utanför lagret (bild 22).
Då trefasmotorns hastighet är beroende av
period- och polantal, kan hastigheten i allm.
ej regleras. Olika hastigheter kunna
emellertid erhållas, t. ex. genom omkoppling av
pol-antålet eller genom dubbelmotorer (bild 26).
Dubbelmotorn består av två
induktionsmoto-rer med olika polantal, vilka kunna drivas
var för sig eller i tandem —
tandemmoto-rer —, varvid en hastighet erhålles, som
motsvarar summan av båda motorernas polantal.
Större regleringsmöjligheter medföra de nyare
s. k. trefaskommutatormotorerna (bild 23), vid
vilka eftersläpningen kontinuerligt förändras
genom förändring av sekundärlindningens
spänning medelst reglerbara, i primärfältet
transformerade spänningar, vilka tillföras
rotorn genom en kommutator. Hastigheten kan
uppdrivas även över den synkrona.
Som ovan nämnts, har synkronmotorn
endast vunnit relativt ringa användning på
grund av sin oförmåga att starta av sig själv.
Genom den s. k. autosynkronmotorn
(bild 27) har denna olägenhet helt undvikits.
Denna motor består av en vanlig
asynkronmotor, i vars rotor likström inkopplas, sedan
motorn startats som vanlig induktionsmotor,
varefter motorn själv går in i synkronism.
Induktionsmotorer kunna byggas även för
enfasström. De ha emellertid, som ovan
nämnts, den olägenheten, att, då fältet endast
är oscillerande, de ej kunna komma i gång av
sig själva utan fordra särskild igångsättning,
antingen på mekanisk väg eller genom ett
på konstlad väg åstadkommet tvåfasigt
startfält. Särskilt behovet vid järnvägsdrift av en
lämplig motor för enfas växelström har
framtvingat den s. k. enfaskommutatormotorn. En
likströmsseriemotor ändrar ej
rotationsrikt-ning, om polariteten på tilledningarna
omkastas. Den kan därför — med laminerade
poler — användas även för växelström. En sådan
motors koppling framställes schematiskt på bild
29. Utan särskilda anordningar kunna
emellertid ej dessa motorer användas för
växelström. Kommuteringen försvåras här av den
i de under borstarna kortslutna spolarna av
huvudfältet inducerade s. k.
transformatorspänningen. Med den moderna kompenserade
seriemotorn för banändamål med
seriekom-muteringslindning och lågt periodantal, 15—
162/3 perioder, har numera vunnits en
drift-säker motor även för stora belastningar, upp
till 3,000 hkr. En dylik avbildas på bild 28.
En annan form av enfasmotorer är den s. k.
kompenserade repujsionsmotorn, vars
koppling schematiskt framställes på bild 30. Den
lämpar sig väl för mindre kraftbehov och har
särskilt på grund av sitt stora startkraftpar
vunnit en avsevärd användning, bl. a. vid
hissar. Hissmotorer och andra utföras jämväl
som enkla repulsionsmotorer (bild 31) med
centrifugalapparat, som vid synkron hastighet
kortsluter rotorlindningen, varefter motorn
går som vanlig induktionsmotor. Bild 32 visar
en sådan motor med centrifugalkopplare.
Slutligen må anföras en maskintyp, som
särskilt i Amerika fått stor användning,
näml, den roterande omformaren. Denna
kan karakteriseras som en likströmsmaskin,
från vars lindning uttag äro gjorda till
släpringar. Maskinen kan därför drivas som
likströmsmotor och avgiva växelström eller tvärt
om. För transformering av likström till
annan spänning och av växelström till annat
periodtal eller aänan strömart
sammankopplar man vanl. två normala maskiner till en
s. k. motorgenerator. Bg.
Elektriska mätinstrument, instrument för
uppmätning eller registrering av elektriska
storheter. Dessa storheter äro 1)
strömstyrka, som mätes i ampère (a), och
spänning, som mätes i volt (v); 2) effekt,
som mätes i voltampère (va) eller watt (w);
3) motstånd, som mätes i ohm (m); 4)
periodtal per sek. eller frekvens vid
växelström samt 5) energi, som mätes i
wattimmar (wh). Sambandet mellan
strömstyrka, spänning och motstånd bestämmer
man genom Ohmska lagen: spänning =
strömstyrka X motstånd (v = am), varför man
ofta kan undvara instrument för
uppmätande av motstånd och beräkna dessa, sedan
strömstyrka och spänning uppmätts. För
mätning av strömstyrka, spänning och effekt
användas numera indikerande instrument,
vid vilka ifrågavarande värden direkt angivas
av visarens ställning på skalan. För att
bekvämt kunna följa förekommande variationer
använder man registrerande instrument,
vid vilka de momentana värdena registreras på
ett fortlöpande pappersband. Förutom nämnda
mätningar är det av vikt att uppmäta det
elektriska arbete, som antingen levereras eller
mot-tages. Detta mätes i wattimmar eller vanligare
i kilowattimmar (kwh), d. v. s. produkten av
den elektriska effekten i kilowatt (kw) och den
tid i timmar (h), under vilken effekten varar.
1. Ampère- och voltmätare byggas
enl. samma princip, strömmätning; skillnaden
är endast, att ampèremetern, som är avsedd
att inkopplas i huvudströmmen, i regel har
ett litet motstånd, under det att voltmetern,
som inkopplas mellan polerna och endast
genomgås av en så liten ström som möjligt,
bör ha stort motstånd. För stora
strömstyrkor parallellkopplas ampèremetern med ett
motstånd, en shunt, som upptager större delen
av strömmen; för stora spänningar anbringas
i serie med voltmetern ett
förkopplingsmot-stånd. Sålunda kan i allm. samma instrument
användas antingen som ampèremeter eller som
voltmeter. Alltefter de förhållanden, vid vilka
strömmens inverkan nyttjas för mätarnas
konstruktion, särskiljas 4 grupper:
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
