Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning - c) Allmänna grundfordringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Elektrisk belysning
632
Bild 6. Skuggornas betydelse. Vid diffus, skuggfri belysning (t. v.) kan
föremålens form icke urskiljas med säkerhet. Skuggorna, som framkallas av
riktad belysning (t. h.), låta formen framträda fullt tydligt.
styrkor ha enkla mätinstrument (luxmetrar)
för praktiskt bruk konstruerats.
Belysningen får icke uppvisa störande
kontraster. Skarpa kontraster, t. ex. djupa
slagskuggor bredvid ljusa fläckar, särskilt på
arbetsplatser och transportvägar, olikformighet i
belysningsstyrkan, med avseende på såväl tid
som rum, böra undvikas. När ögat påverkas
av omväxlande mörka och ljusa ytor,
adap-terar det sig efter den ljusa ytan, pupillen
sammandrager sig, och näthinnans känslighet
anpassas efter det där rådande ljuset. Måste
då plötsligt blicken vändas mot den i skuggan
liggande ytan, dröjer det, innan man där
tydligt kan urskilja föremål på grund av den
ljusa adaptationen; ögat måste först åter
omställa sig, adaptera sig mörkt. Skall
omställning av ögat göras ofta, är detta i längden
mycket tröttande. Ett rum med relativt hög
belysningsstyrka men avsevärda kontraster är
därför kvalitativt sämre belyst, än om
medel-belysningsstyrkan är mindre och
likformigheten större. Även om för skarpa skuggor
böra undvikas, är dock icke heller en
fullkomlig skuggfrihet önskvärd. Skuggor måste
förekomma, för att man skall bliva i stånd att
lätt urskilja föremålens form. Vid
fullkomligt diffus belysning, sådan som är rådande
t. ex. vid dimma, se alla föremål oplastiska ut
på grund av avsaknaden av skuggor.
Egenskuggornas betydelse för urskiljandet av
föremålens form framgår tydligt av bild 6.
Belysningen skall vara bländfri. Såväl
direkt bländning, förorsakad genom själva
ljuskällan, som indirekt bländning genom
reflekterat ljus böra undvikas, enär dessa fel i hög
grad nedsätta anläggningens värde. Bländning
inträffar, när ljusstrålar från en ljuskälla
eller en yta med stor ljustäthet infalla i ögat.
Därigenom uppstå efterbilder i ögat, vilka
momentant nedsätta synförmågan, och i längden
ta ögonen skada därav. I regel äro alla
obehag, som t. ex. huvudvärk, sveda i ögonen
o. dyl., vilka uppträda vid arbete under
artificiellt ljus, att hänföra till blandningen.
Graden av bländning är dels beroende på ögats
adaptationstillstånd, dels
på ljuskällans
ljustäthet; ju större
ljustäthet, desto kraftigare
bländningsverkan. På
bild 2 visades hur
glödlampornas ljustäthet
ökats, och härav
framgår hur oerhört mycket
större bländningsfaran
är vid användandet av
de moderna
glödlamporna än vid tidigare
använda, varför särskilda
anordningar däremot
måste vidtagas. De i
olika länder antagna
be-lysningsnormerna föreskriva, att ögat vid
platsbelysning icke skall direkt utsättas för
ljuskällor med högre ljustäthet än 0,75
normalljus per kvcm. Vid lampor, avsedda endast
för allmänbelysning, äro ljustätheter upp till
5 normalljus per kvcm tillåtna, om lamporna
hänga så högt, att de ligga utanför
bländ-ningsvinkeln.
Belysningen skall vara ekonomisk.
Ljusutbytet, d. v. s. den från lampan avgivna
totala ljusströmmen (i lumen), dividerad med
dess effektförbrukning (i watt), är ett mått
på ljuskällans förmåga att utsända ljus, på
dess ekonomi. En belysningsanläggnings
ekonomi är emellertid ej liktydig med
ljuskällans; här tillkomma många faktorer, till
vilka hänsyn måste tagas. Vill man söka
få ett mått på anläggningens ekonomi, bör
man söka beräkna belysningsutbytet,
d. v. s. hur stor del av ljuskällans totala
ljusström, som är att betrakta som nyttig och
kommer rummet och arbetsytorna till godo.
Hänsyn bör tagas till absorptions- och
reflex-ionsförluster i armatur, förluster genom
oändamålsenliga anordningar, genom
dammavlag-ringar o. dyl. Det gäller även att undersöka
huruvida platsbelysning med kompletterande
allmänbelysning eller allmänbelysning med
kompletterande platsbelysning skall väljas,
om direkt, halvindirekt eller indirekt (jfr avd.
d, sp. 633) belysning bör ifrågakomma,
varvid hänsyn måste tagas till lokala
förhållanden, färgen på väggar, tak, fönster, arbetets
art o. dyl. Ännu en faktor, som bör
beaktas, är utbyte av genom volframtrådens
successiva förgasning svärtade glödlampor.
Genom svärtningen av glaskolven absorberas en
stor del av ljuset (efter 1,000 timmar omkr.
20 %). Detta representerar en förlust, som
icke står i proportion till de relativt
obetydliga kostnaderna för nya lampor. Vidare
bör spänningsvariationernas inverkan
påpekas; en överspänning av t. ex. blott 5 %
kan nedsätta lampornas nyttiga livslängd
med 50 %. Även ljuspunkternas allmänna
anordning samt takens och väggarnas
ljus-reflekterande förmåga spela en stor roll för
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
