Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk ugn - Elektrisk uppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Elektrisk uppvärmning
656
Bild 4.
1,300°C temperatur. Kryptolugnen (bild
1) kännetecknas därav, att strömbanan, där
värmet alstras, utgöres av ett svårsmält,
kor-nigt material, s. k. kryptol. Föremålet, som
skall uppvärmas, kan
placeras direkt på
denna massa.
Motstånds-ugnar ny ttj as även
för metallurgiska
ändamål. Materialet, som
skall upphettas,
packas här omkring
mot-ståndskroppen, som
vanl. utgöres av en
kolstav el. dyl., i direkt
beröring med densamma.
Denna princip
tillämpas av Acheson m. fl.
för framställning av
karborundum,
konstgjord grafit etc. I
flertalet motståndsugnar
ledes emellertid
ström-imen genom just det
^material, som skall
upphettas, i synnerhet
om det är i smält
till
stånd, och värmet bildas sålunda inuti badet
eller massan. Sådana ugnar användas för
framställning av aluminium, stål m. fl.
metaller av Héroult (bild 2), Hall m. fl. samt
för framställning av kalciumkarbid.
I ljusbågsugnarna (bild 3 och 4) är
den direkta strömledningen avbruten
någon-städes i ugnen, vilket ger
anledning till uppkomsten
av en ljusbåge, som sålunda
blir den huvudsakliga
värmekällan och varifrån
värmet av ugnstaket och
väggarna reflekteras mot den
smälta massan. Dessa
ugnar erfordra större
spänning och relativt mindre
strömstyrka. Moissans
ugn (bild 6) är typ för en sådan ugn, där
ljusbågen bildas mellan två kolelektroder och
värmet genom strålning överföres till det
föremål, t. ex. en degel, som skall upphettas;
samma princip tillämpas av Stassano och
Ren-nerfelt vid framställning av järn och stål.
Medelst inverkan av en yttre magnet kunna
åt ljusbågen givas den form och riktning, som
önskas; i Birkeland-Eydes ugn (1904) för
framställning av salpetersyra ur luftens kväve har
ljusbågen formen av en cirkelrund tunn skiva.
Bild 5.
Bild 6.
B. Ugnar utan elektroder, s. k. i n d u
k-tionsugnar. De representeras bäst av
Kjellins ugn (1900) för stålframställning
(bild 5). Metallen eller badet, som skall
upphettas, bildar här en sluten ring kring ena
skänkeln av en sluten elektromagnet.
Elektriska strömmen för upphettningen alstras i
badet utan hjälp av elektroder genom
induk-tion från en kring elektromagneten lindad
växelströmskrets. J. O. R-s.*
Elektrisk uppvärmning förekommer inom
industrien i ganska omfattande utsträckning dels
vid olika elektriska ugnar (se
Elektrisk ugn), dels i vissa fall för
arbetsstyc-ken, ss. nitar vid nitvärmare och vid
svetsning, dels för en del verktyg, ss. lödkolvar, dels
för torkning av våta produkter, t. ex.
trämassa, och vid bakugnar i industriella
bagerier, dels slutligen vid elektriska
ångpannor (se Ångpanna).
För uppvärmning av bostads- och andra
lokaler kan den elektriska energien på grund
av relativt hög framställningskostnad endast
undantagsvis ifrågakomma. Överflödsenergi,
»billig nattström», har dock med fördel
använts för uppvärmning av kyrkor och andra
samlingslokaler, som sällan användas, samt
för bostadsuppvärmning, oftast i samband med
ackumulering i täljstenskaminer el. dyl. Den
elektriska energien har däremot vunnit allt
större användning för andra, så att säga
mera kvalificerade, värmebehov, särskilt inom
hushållen för strykning, vattenvärmning i
mindre skala, för matlagning m. m. Därvid
brukade apparater erhålla värme från element,
utförda av en legering av nickel och krom,
som uthärdar långvarig upphettning ända till
omkr. 1,000° C. Det elektriska strykjärnet
torde alltjämt vara den mest använda
värmeapparaten. Det har, kvarglömt inkopplat till
ledningen, givit upphov till flera eldsvådor,
vilket numera utan svårighet kan förebyggas
(liksom vid andra värmeapparater) genom
användande av automatiska regleringsapparater
(Birkaregulatorn), vilka bryta strömmen, då
strykjärnet erhållit för hög temp., för att åter
sluta den, sedan temp. nedgått under den
normala. För varmvattenberedning förekomma
dels s. k. genomströmningsapparater, i vilka
vattnet uppvärmes, allteftersom det passerar
uppvärmningsstället, dels ackumulerande
varmvattenberedare, vid vilka värmen
magasineras i vattnet, som är inneslutet i ett
värme-isolerande kärl, från vars övre del det
utpressas genom påfyllning från vattenledningen
nedifrån. De för matlagning använda
elektriska värmeapparaterna äro dels kokkärl med
inbyggda värmeelement, dels kokplattor, vilka
vanl. sammanbyggas till en häll eller spis, som
ofta förses med värmeugn för bakning och
stek-ning eller för fortsättande av den på spisens
kokplattor påbörjade matlagningen. En dylik
spis erfordrar relativt stor effekt under den
tid den nyttjas (2 kokplattor samt stek- och
bakugn omkr. 3,000 watt). För att minska
Ord,
som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
