Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eleusinska mysterierna - Eleusis - Eleuteriologi - Eleuteropetal - Eleuther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Eleusis—Eleuther
680
Bild 1. Plan av inysteriehelgedomen i Eleusis. 1 stora propyléerna. 2 mindre
propyléerna. 3 Plutons tempel. 4 telesterion. 5 och. 6 pelarhallar från
romartiden. 7 romerskt tempel.
fröjda sig åt kejsargunst och ökad glans.
Under kristendomens ökade inflytande blevo de
en av de sista och kraftigaste härdarna för
den hedniska tron, och kristendomen själv
har icke blivit oberörd av deras inflytande.
När kejsar Valentinianus I förbjöd all
nattlig gudstjänst (364), nödgades han göra ett
undantag för Eleusis. Mysterierna firades sista
gången under kejsar Theodosius II (408—450).
Litt.: D. Philios, »Éleusis, ses mystères, ses
ruines et son musée» (1896); S. Wide, »Eleusis
och de eleusinska mysterierna» (i Ord och
Bild 1896); A. Mommsen, »Feste der Stadt
Athen im Alterthum» (1898); J. E. Harrison,
»Prolegomena to the study of greek religion»
(1903); E. Lehmann, »De eleusinske
mysterier» (i Nord. Tidskr. 1902); P. Foucart, »Les
mystères d’Éleusis» (1914); A. Körte, »Zu den
eleusinischen Mysterien» (i »Archiv für
Re-ligionswissenschsft», XVI, 1913); A. W.
Pers
Bild 2. Telesterion i Eleusis.
son, »Der Drsprung der
eleusinischen Mysterien»
(ibid., XXI, 1922). S. W-e.*
Eléu’sis, lat. (grek.
Eléu-s^s), en av de äldsta
städerna i det forna Ättika,
vid Eginaviken, n. v. om
Aten, med vilket E. var
förbundet genom den
»heliga vägen». Det hade i
äldsta tider egna härskare
men underkuvades redan
tidigt av atenarna. Ät
De-meter och Persefone
ägnades där en berömd kult;
se Eleusinska
mysterierna. E. är nu en
ringa by, L e f s i n a. Dess
ruiner började 1882
utgrävas under ledning av
grekiska arkeologiska
säll
skapet. Helgedomen omfattade ett stort
antal byggnader. Mysteriehallen (grek,
telesté-rion) har ombyggts flera gånger. 480 f. Kr.
förstörde Xerxes en äldre byggnad, som antas
härröra från Peisistratos’ tid, men under denna
ligga rester från mykenska tiden. Över ruinerna
byggdes i slutet av 400-talet f. Kr. en ny, långt
större hall (se planen, 4), vars inre, 54 m långt
och 52 m brett, uppbars av 6X7 pelare. Längs
väggarna löpte trappformigt ordnade
åskådarplatser för omkr. 3,000 pers. I slutet av
300-talet f. Kr. byggdes en pelarhall framför s. ö.
sidan, 56 m lång, 11,5 m djup, med 12
do-riska pelare i fronten (se planen). Utom
rester av byggnader har man i E. funnit en
stor mängd inskrifter och bildhuggeriarbeten,
bl. a. en marmorrelief (bild 3; se sp. 682) i
Feidias’ stil, framställande den eleusinske
na-tionalheroen Triptolemos mellan Demeter och
Persefone, av vilka den förra räcker honom
sädesax och den senare
sätter en krans (nu
försvunnen) på hans huvud. — Jfr
litt. till art. Eleusinska
mysterierna. (A.M.A.)*
Eleuteriologl, läran om
den mänskliga viljans
frihet.
Eleuteropetäl säges en
blomma vara, om kronan är
fribladig, eleuterosepäl,
om fodret är fribladigt.
Eléu’ther, folkstam, som
tills, m. burjäter och
tur-gutstammen bildar den
kal-muckiska grenen av det
mongoliska folket. E.,
också kallade oliutmongoler,
bebo landet från Selengas
och Orochons övre lopp
till Tien-shan och Irtysj.
De underkuvades 1696 av
kineserna under kejsar
Kanghi. B. Kgn.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
