Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elisabethemmet - Elisabethville - Elisabetinnor - Elisabetssystrar el. Grå systrar efter Augustinus’ regel - Elisifs visa - Elision el. Elidering - Eliska skolan - Elit - Elivågor - Elixir - Elizabeth (New Jersey) - Eljakim - Eljaröd - Éljen! - Elkan, Sophie, f. Salomon - El-Kantara (Algeriet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Elisabethville—El-Kantara
708
förenade av en mittbyggnad med bl. a. loggia
samt sällskapsrum, innehåller 48 lägenheter
och sjukavd. samt inrymmer f. n. (1927) 22
pensionärer och 26 hyresgäster. Tillgångarna
voro 305,435 kr. 1925.
Elisabethville [ilFzebepvil], huvudstad i
prov. Katanga, s. ö. Belg. Kongo, vid
järnvägen Bukarna—Bulawayo; 2,059 vita inv. (1921).
Grundat 1910, har E. nu många ståtliga
byggnader. I trakten rika kopparlager.
Bibana till gruvan Étoile du Congo i närheten.
ElisabetFnnor, romersk-katolsk nunneorden
under medeltiden, uppkallad efter Elisabet av
Thüringen och tillhörande franciskanerna;
numera av ringa betydelse. (L. W-r.)
Elisabetssystrar el. Grå systrar efter
Augustinus’ regel, en kvinnlig katolsk
sammanslutning av 1842 för fält-, sjuk-,
fattig- och barnavård samt undervisning.
Stadfästes av påven 1887, är rikt utbredd i
Preussen och verkar jämväl i norden. L. W-r.
Elisifs visa (»I Östgiötha bodde en herre
sva bold» o. s. v.), en dikt i folkviseton om
ett av konung Albrekt och hans tyske
gunstling »den långe Bernhard» utfört klosterrov,
varvid den fagra och högborna Elisif
bortfördes ur Riseberga kloster (i Närke). — Visan
utgavs, efter en i Köping funnen handskrift,
f. ggn 1732 av J. G. Hallman med uppgift,
att den författats av biskop Nicolaus
Her-manni i Linköping och 1520 avskrivits av
franciskanmunken Laurentius Andreæ. Visan,
som länge gällde som en av dé yppersta
svenska folkvisorna, är av både språkliga och
historiska skäl att anse som understucken,
tydligen författad på Hallmans tid eller
något tidigare. Möjl. är Hallman dess
författare, möjl. prosten N. Rabenius, vars
förfalskningar Hallman kan visas ha omedvetet tagit
i bruk i andra fall. Jfr N. Ahnlund, »Nils
Rabenius» (1927). N. A.
Elisiön el. E 1 i d é r i n g, utelämnande av
obetonad slutvokal i ett ord framför vokal
el. h i början av följande. Stundom betecknas
detta utelämnande med en apostrof (’), så i
franskan, t. ex. 1’homme, Vavenir.
Eliska skolan, filosofisk skola i Grekland,
efter Sokrates’ död stiftad av dennes lärjunge
och vän Faidon, som var bördig från Elis,
vilken stad till en början var skolans
huvudhärd. Till sitt allmänna skaplynne var denna
skola nära befryndad med den megariska.
Menedemos (se d. o.) förläde skolan till
Ere-tria på Eubea, där den under namnet e r
e-triska skolan bestod till omkr. 260 f. Kr.
Ellt (fr. élite), urval; de bästa (av en grupp
människor), kärnan; »gräddan».
Elivågor (isl. Élivägar, »stormpiskade
böljor»), i Eddorna omtalade iskalla älvar i
Ginnungagap. Av etterstänket och de
kalla dimmorna bildades ismassor, som smälte
för de varma vindarna från Muspelhem.
Därigenom uppkom urjätten Ymer.
Elixir (av arab, el-iksir, kvintessens), äldre
namn för läkemedel, särskilt för sådana med
förmodad undergörande kraft (»livselixir»); i
äldre farmakopéer förekommande benämning
för en del spritextrakt ur växter med
varjehanda tillsatser. Hit höra t. ex. Hjärnes
beska e. (se Hjärnes testamente) och
Hoffmanns tempererade magelixir.
Elizabeth [ilfzobøp], stad i New Jersey, U.
S. A., vid Newark bay, s. om Newark; räknas
som v. förstad till New York; 95,783 inv.
(1920). Maskin- (Singers symaskinsfabriker,
6,000 arb.), olje-, kemisk och trävaruindustri.
Stor utskeppning av kol från Pennsylvania.
E. var 1755—57 New Jerseys huvudstad.
Eljakim, hebr., se J o j a k i m.
Eljaröd, socken i s. ö. Skåne, Albo härad,
Kristianstads län, på s. ö. Linderödsåsen;
24,32 kvkm, 536 inv. (1927). Upptager ett
något ojämnt höjdparti av omkr. 130 m ö. h.
och skäres i n. av Värkeåns djupt nedskurna
dalgång. Stenig mark; ljunghedar. 898 har
åker, 615 har skogs- och hagmark. Ingår i
Andrarums och E:s pastorat, Lunds stift, Albo
och Järrestads kontrakt.
Éljen! [èTjän], ungerskt leverop, »han må
leva».
E’lkan, Sophie, f. Salomon,
författarinna (1853—1921), 1872—79 g. m.
musikhandlaren N. Elkan. Vorden änka, började
fru E. ägna sig åt författarskap och
debuterade 1889 med
berättelserna »Dur och
moll» under pseud.
Rust Roest (flamskt
ordspråk, som betyder
»dådlös vila rostar»).
I snabb följd
utkom-mo novellerna »Med
sordin» (1891),
romanerna »Rika flickor»
(1893) och »Säfve,Kurt
& kompani» (1894),
novellsamlingen »Skiftande stämningar»
(1896), den stora
historiska skildringen
»John Hall» (1899),
»Drömmen om
österlandet» (1901), två
böc
ker om Gustav IV Adolf, »Konungen. En
sannsaga» (1904) och dess forts.,
»Konungen. I landsflykt» (1906), berättelserna »Från
östan och västan» (1908) och »Anckarström»
(1910). Fru E:s noveller äro älskvärda, milt,
realistiska historietter; »John Hall», hennes
bästa verk, är en omsorgsfullt studerad
tidsskildring. Skildringarna av Gustav IV Adolf
och Anckarström äro i berättelseform givna,
på dokumentariskt material grundade
levnadsteckningar; de präglas av vek sympati
för huvudpersonerna. R-n B.
El-Ka’ntara, oas i Algeriet, prov.
Constan-tine, framför en 40 m bred klyfta i Atlas, som
i s. -öppnar sig mot öknen, »Fum es-Sahara» (=
öknens mun). E. ligger vid järnvägen
Constan-tine—Biskra och är en livligt besökt turistort.
Sophie Elkan.
Teckningav L. Alma-Tadema 1889.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
