Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elmblad, Per Magnus - Elmgren, Sven Gabriel - Elmina - Elmira - Elmlund, Axel Wilhelm Julius - Elmquist, Gustaf Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Elmgren—Elmquist, G. H.
720
organiserad »inre mission». Sedan han i
början av 1850-talet under C. O. Rosenius’
inflytande närmat sig dennes »nyevangelism»,
blev E. under ett
kvarts sekel framåt
en av det s. k.
Engelska kapellets
(Betle-hemskyrkans) ord.
predikanter och en av
förgrundsfigurerna inom
den under hans
medverkan 1856 grundade
Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Jämte
A. P. Falk och G. S.
Löwenhielm utgav E.
1863 en övers, av N.
T., som med troheten mot grundspråket ville
förena största möjliga hänsyn till modernt
språkbruk. E. Nwn.
Elmgren, Sven Gabriel, finländsk
bi-blioteksman (1817—97). Blev 1848 amanuens
och var 1862—-91 vicebibliotekarie vid
Helsingfors universitetsbibliotek. Han
upprättade en katalog över dess inhemska avd. och
utgav »öfversigt af Finlands litteratur ifrån
år 1542 till 1863» (två avh. 1861 och 1865), ett
bibliografiskt arbete, som ännu gör sin tjänst.
En upptäckt av rang var E:s fynd av ett
fragment av »Konunga- och
höfdingastyrel-sen» (1867), varigenom äktheten av denna
skrift kunde bevisas. Han utgav ett urval
av H. G. Porthans skrifter (5 bd, 1859—73)
och G. A. Wallins reseanteckningar (4 bd,
1864—66). — Litt.: E. G. Palmén, »S. G. E.»
(Historiallinen arkisto, bd 30: 1). H. E. P.
Elmina [elmi’no], hamnstad i britt. Gold
coast colony (övre Guinea), 20 km v. om Cape
Coast Castle; omkr. 6,000 inv. E. var
européernas första koloni på Guldkusten; grundad
av portugiserna 1482. Brittiskt 1872.
Elmira [elmåFro], stad i staten New York,
U. S. A., vid Susquehannas biflod Chemung
river, 190 km ö. s. ö. om Buffalo; 45,393 inv.
(1920). Stor industri: valsverk, fabrikation
av järnbroar, automobildelar, järnvägsvagnar
m. m. (8,000 arb., 33 mill. doll.
produktionsvärde 1919).
Ryktbar blev staden genom det 1870 där
av staten New York anlagda Elmira
refor m a t o r y, en straff- eller
tvångsupp-fostringsanstalt för ej förut dömda
brottslingar i åldern 16—30 år. Anstalten har plats
för 1,700 fångar men inrymmer numera
endast omkr. 800, de flesta dömda för brott mot
äganderätten. Endast sådana intagas, som
domstolen ansett mottagliga för moralisk
inverkan. Vid fångbehandlingen lägges
alltigenom vikten vid uppfostran genom
skolundervisning och handledning i yrken, även
jordbruksarbeten. Gymnastik och
kroppsövningar intaga en framträdande plats och
försiggå i stor utsträckning under musik.
Exercis och marscher övas dagl. till stärkande av
disciplin och självbehärskning. Fångarna
in
delas i tre grader; uppflyttningar — och ev.
påskyndad frigivning — bero på framsteg i
arbete, kunskaper och uppförande. Synnerligen
oförbätterliga fångar kunna av styrelsen
hänvisas till vanliga fängelser. Föredrag,
musikaliska aftonunderhållningar o. s. v.
anordnas; en veckotidning, redigerad av en fånge,
utges. Varje söndagseftermiddag ges
biografföreställning i kyrkan. Efter inrättandet av
denna anstalt ha flerstädes i Amerika
upprättats liknande »State reformatories».
Elmi-rasystemets upphovsman var Z. R.
Broek-w a y (1827—1920), en av Amerikas mest
berömda fängelsemän. V. A-t.
Elmlund, Axel Wilhelm Julius,
skådespelare (1838—1901). Elev vid Kungl.
teaterns balett 1850, vid dess talscen 1856 och
anställd vid de kungl. teatrarna 1858—91.
Bland E:s roller
märkas Othello,
Coriola-nus, Romeo i »Romeo
och Julia», Antonius i
»Antonius och
Kleo-patra», Leontes i »En
vintersaga», Torquato
Tasso, Karl Moor i
»Rövarbandet», Max i
»Wallensteins död»,
Hernani, Dagvard
Frey, Bengt Lagman
i »Bröllopet på
Ulf-åsa», Thumelicus i
»Fäktaren i Ravenna», Stephenson i »En
arbetare», Bothwell i »Maria Stuart i
Skottland», Sigurd i »Härmännen på Helgeland»,
Rank i »Ett dockhem» och Wangel i »Frun
från havet». — E. var en typisk
hjälteskådespelare, som med ett flammande temperament
förenade de lyckligaste yttre förutsättningar
och vars senare framställningar inom det
borgerliga skådespelet präglades av lika mycken
nobless som mänsklig sanning. G. K-g.
Elmquist, Gustaf Henning,
ämbetsman, socialpolitiker (f. 1871 5/12). Blev fil.
kand, i Uppsala 1891, fil. lic. 1895 samt fil.
dr i Lund 1900. Han blev 1896 tjänsteman
i Kommerskollegium
och 1898 ledare av den
officiella
arbetsstatis-tiken samt 1902 förste
aktuarie (1908
byråchef) och chef för
kollegiets avd.för
arbets-statistik. 1912 blev
han chef (1914
generaldirektör) för den
nyinrättade
Socialstyrelsen och 1919
förordnad till ordf, i det
då upprättade Arbets-
rådet, var statsråd och chef för
Socialdepartementet i ministärerna De Geer och von Sydow
27 okt. 1920—4 okt. 1921, utnämndes i dec.
1921 till envoyé i Helsingfors samt blev i okt.
1925 landshövding i Örebro län.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
