Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elmquist, Gustaf Henning - Elmquist, Karl Hugo Magnus - Elmseld, Sankt Elmseld el. Eliaseld - Elmshorn - El-Mutasim-billah - Eloah - El-Obeïd - Elobey - Elodea - Eloesser, Artur - Elofson, Anders - Elofsson, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Elmquist, K. H. M.—Elofsson
722
Bland mängden av offentliga uppdrag E.
innehaft må särskilt nämnas, att han var
sekr. (1897—1902) i kommittén för Sveriges
deltagande i världsutställningen i Paris 1900
m. fl. kommittéer, led. av kommittén för
lagförslaget om medling i arbetstvister 1906, för
Kommerskollegiums ombildning (1908—14), för
San Franciscoutställningen (1913—15), för det
skandinaviska varuutbytet (1917—19) samt
ordf, i svenska delegationen för det nordiska
och internationella socialpolitiska arbetet
(1919—20), för Rysslandshjälpen (1920—21),
i arbetsfredsdelegationen 1926,
sockerkommissionen 1926 m. m. Under krigs- och kristiden
togs E :s förmåga starkt i anspråk. Han var
1914—17 led. av statens livsmedelskommission
och 1916—19 ordf, i
folkhushållningskommis-sionen samt utvecklade därvid en verksamhet,
som vann allra högsta erkännande. Som
minister i Finland inlade E. ock stora
förtjänster. Mest känd torde han dock ha blivit
genom sin framgångsrika verksamhet som
förlikningsman och skiljedomare i större
arbets-konflikter. — 1895—1906 var E. notarie
(stenograf) i riksdagen och 1899—1905 hos
Stockholms stadsfullmäktige, där han 1906—10 var
led. och både förut och efteråt innehade ett
stort antal kommunala uppdrag. Han har ock
utövat flitigt skriftställarskap i
socialpolitiska frågor. G-r H.
Elmquist, Karl Hugo Magnus,
skulptör (f. 1862 13/io). Började som
ornaments-bildhuggare, studerade i Stockholm vid
Tekniska skolan och Konstakademien, vann kungl.
medalj 1892, vistades sedan som stipendiat i
Paris och i Italien, där han även under de
senaste åren varit bosatt. Bland hans
arbeten äro statyerna »Ålderdomen», »Drömmen»,
»Fridlös», gruppen »Religionen» och
barnbilden »Gryning» (Nationalmuseum).
E. uppfann 1902 en ny konstgjutningsmetod,
kännetecknad därav, att konstnären
modellerar direkt i en särskilt beredd pasta, som blir
så fast, att på densamma kan anbringas en
formmassa, som stelnar till en form, ur vilken
pastan sedan lätt kan utsmältas.
Uppfinningen kompletterades av anordningar för att
förebygga förändringar i formen under
torkningen. »Den Elmquistska gjutningsmetoden»
undviker sålunda mellanstadier vid
gjutformens framställning och lämnar möjlighet att
återgiva de mest individuella drag i modellen.
Genom en mängd förträffliga konstindustriella
arbeten har E. visat den praktiska
utförbar-heten av uppfinningen. G-g N.
Elmseld, Sankt E 1 mse 1 d el.
Eliaseld, det kvastformiga ljusfenomen, som vid
ovanligare spänningsskillnad mellan luften
och uppskjutande föremål uppstår vid den
elektriska utjämningen. E. är vanligast i
berglandskap och på högslätter, särskilt
vid yrsnö, och har iakttagits på torn,
åskledare, Egyptens pyramider, fartygsmaster,
uppsträckta händer o. s. v. E. åtföljes av ett
svagt väsande till starkare sprakande ljud;
Elmseld.
i radioapparater med utomhusantenn höres
ett karakteristiskt s. k. »norrskensljud». På
sjön räknas e. under storm som förebud till
dennas upphörande. B. R.
E’lmshorn [-hårn], stad i preuss. prov.
Schleswig-Holstein, vid Elbes biflod Krückau;
15,264 inv. (1925). Järnvägsknut. Skeppsfart
(1,650 fartyg, 119,000 ton gods 1925).
El-Muta’sim-billäh, kalif 833—842, se K
a-1 i f a t.
Elöah, hebr. ord för Gud. Det är trol. avlett
av e 1, det ursprungliga semitiska ordet för
samma begrepp. I allm. brukas pluralformen,
e 1 o h I m, med betydelse av singularis. Ordet
begagnas f. ö. även om hedniska
gudomligheter. P. L.
El-Obeid, huvudstad i prov. Kordofan,
Eng-elsk-egyptiska Sudan; omkr. 25,000 inv. Av
gammalt betydande utförsel av gummi,
strutsfjädrar, förr även slavar, till Dongola.
Järnväg över Kosti och Sennar till Kartum.
Elobey [elåbä’j], två små öar, Stora E. (E.
Grande) och Lilla E. (E. Chico el. Pequeno),
vid Afrikas v. kust, Nedre Guinea, i Bahia de
Corisco (se d. o.); tillhöra Spanien. 2,2 kvkm,
345 inv. (1921).
Elödea, se Vattenpest.
Eloesser [elö’ser], Artur, tysk kritiker (f.
1870). Verksam som litteratur- och
teaterhisto-risk författare (»Das bürgerliche Drama», 1898,
»Aus der grossen Zeit des deutschen Theaters»,
1911, »Thomas Mann», 1925) och utgivare.
Elofson, Anders, agronom (f. 1873 25/b).
Utbildad vid Alnarp, 1899—1911 assistent vid
Sveriges utsädesförening, 1911—18 t. f., 1918
—24 ord. statskonsulent för fröodling, sedan
1917 sekr. och 1924 föreståndare i Svenska
betes- och vallföreningen, till vars stiftande
han tog initiativ. E. har lett en omfattande
försöksverksamhet rörande vallanläggning
och betesmarkers förbättring. Skrifter:
»Fröodling av klöver och timotej» (1913), »En
rationell betesskötsel» (1914), »Lönande
betesdrift på våra hagmarker och vallar» (1914;
2:a uppl. 1915) och »Vår svenska
hagmarks-skötsel» (1918) m. fl. broschyrer och uppsatser
om vall- och fröodling. H. J. Dft.
Elofsson, Sven, se Sven Elofsson.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
