Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elsass, Alsace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Elsass
726
Landskapsbild frän Vogeserna.
Viktiga städer: Strassburg, Colmar,
Mülhau-•sen, Belfort. Sträcker sig från Rhen och övre
Rhenslätten upp i Vogeserna och Hardt; s.
■delen, Sundgau, förbindes genom Trouée de
Belfort med Franche-Comté. E. ligger i
Vo-.gesernas regnskugga och har ett torrt, varmt
klimat. Till Rhen flyta Ill (uppsamlar
talrika bifloder från Vogeserna), Moder och
gränsfloden Lauter. Rhen och Ill följas av
sumpiga ängsmarker; på torrare grusmark
växa stora skogar (t. ex. vid Haguenau).
Slätten täckes f. ö. av fruktbar lössjord och
lämnar rika skördar av de vanliga sädesslagen,
potatis, sockerbetor, grönsaker, frukt, tobak och
humle. Framför Vogeserna sträcker sig en
rad lägre höjder i torrt, soligt läge; här
produceras utmärkta vita viner. I Vogeserna
■drivas boskapsskötsel och skogsbruk.
Bergsbruket lämnar kalisalter (n. om Mülhausen),
asfalt och petroleum (trakten av
Soultz-sous-Forèts). Textilindustrien (bomull, ylle) har
fått stor omfattning, särskilt i Mülhausen,
Colmar och Vogesernas dalar. Befolkningens
vardagsspråk är en tysk dialekt med
undantag för Territoire de Belfort och några dalar
av Vogeserna, där, liksom i rätt stor
utsträckning bland stadsbefolkningen, franska talas.
— Litt.: Langenbeck, »Landeskunde von
E.-Dothringen» (1920); Vidal de la Blache, »La
France de l’Est» (1920); Théry, »Les richesses
•économiques de 1’Alsace-Lorraine» (1920). S.F.
Historia. E. har på grund av sitt läge
mellan starka välden ofta varit omstritt. Dess
keltiska invånare underkuvades av Caesar
(58—50 f. Kr.), varefter romarna anlade en
mängd militärstationer och kolonier, bl. a.
Argentoratum (Strassburg) och Tabernae
(Sa-verne el. Zabern), som skulle trygga landet
Ord, som saknas under
mot germanernas infall. Under
folkvandringen blevo alemannerna herrar i E. men
besegrades 496 av frankerna under Klodvig.
Senare styrdes landet ett par hundra år av
en inhemsk släkt, etichonerna, som ett
hertig-döme under frankisk överhöghet, tillföll genom
delningen i Verdun (843) Lothars rike men
lades genom fördraget i Mersen (870) till
Tyskland. E. räknades därefter som en del
av hertigdömet Schwaben, vilket 1079—1268
innehades av ätten Hohenstaufen. Tidigt hade
E. för rättskipningen delats i två
lantgrev-skap, Sundgau (Ober-E.) och N or dg au
(Unter-E.). Sedan 1100-talet innehade
habs-burgarna lantgreveposten i Sundgau och
utvidgade betydligt sina därvarande
besittningar, som delvis voro arv från
hohenstau-ferna. E. var länge splittrat i en mängd
andliga besittningar, främst biskopsstiftet
Strassburg, samt riksomedelbara grevskap och
rid-derskap. För att motverka länsadelns makt
Från en elsassisk by.
E, torde sökas under Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
