Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emmaboda - Emmahaven - Emmaus - Emme - Emmen - Emmentalalperna - Emmerymedaljen - Emmet, Robert - Emmetropi - Emmich, Otto von - Emmån (Emån)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Emmaboda—Emmån
756
Emmaboda, stationssamhälle i s. ö.
Småland, Vissefjärda socken, Kalmar län. Har
uppstått kring E. station på Karlskrona—
Växjö järnväg, tillika ändpunkt för
järnvägslinjen Kalmar—E. (57 km från var och en
av städerna Karlskrona, Växjö och Kalmar).
E’mmahaven [-häfen], hamn på Sumatras
västkust, uthamn till Padang. Fullt modern
och kringbyggd av vågbrytare. Utskeppar kol
från Oembilingruvorna.
Emmaus, en by, enl. Luk. 24: 13 belägen
på 60 stadiers avstånd från Jerusalem. En
äldre tradition sökte E. i det nuv. ’Amväs, en
by 23 km n. v. om Jerusalem, på vägen till
Jaffa. Franciskanerna ha sedan 1400-talet
utpekat E. i en by, él-Ikbebe, vars läge
närmare Jerusalem (ll1/2 km) noga svarar mot
de 60 stadierna hos Lukas; 1873 funno de
utanför denna by resterna av en
korsfarar-kyrka. En tredje åsikt sammanställer E. med
det vid Jaffavägen vida närmare Jerusalem
belägna Kalönie. Jfr G. Dalman i »Orte und
Wege Jesu», III (3:e uppl. 1924). E. A.
E’mme, två floder i Schweiz. 1. G ros se
E., E m m a t, biflod till Aar i Berner
Mittel-land, genomflyter den för sin osttillverkning
berömda Emmental. 73 km lång. — 2.
K 1 e i n e E., W a 1 d e m m e, 60 km lång,
genomflyter Entlebuchdalen och utmynnar i
Reuss nedanför staden Luzern.
E’mmen, kommun i nederl. prov. Drente, 53
km s. s. ö. om Groningen; 44,862 inv. (1925).
Till E. hör ett vidsträckt område med stora
torvmossar (omkr. 6,000 arb.); biskötsel.
Emmentalalperna, n. delen av Bernalperna,
n. om Thun- och Brienzsjöarna, mellan Aar
och Reuss. Toppar: Brienzer Rothorn (2,351
m), Pilatus (2,133 m) m. fl.
Emmerymedaljen [emeri’-], en medalj,
försedd med nautiska emblem och inskription;
utdelas av
Patriotiska sällskapet som
belöning, urspr.
för att främja
handel och
sjöfart, numera för
långvarig och
trogen tjänst på
fartyg el. eljest
i sjöfartsnäring.
Medaljen, av
11 :e storleken,
graverad av G.
Ljungberger,
slagen f. ggn
1781, präglades i början för medel, som F r
é-déric F r a n s o i s Joseph E m m e r y
(svensk konsul i Dunkerque från 1754, d.
1786) åren 1779—86 donerade till Patriotiska
sällskapet (300 livrés årl.). Den präglas i
såväl guld som silver och bäres i gult och
grönt band, efter sällskapets beprövande, om
halsen el. på bröstet. S. Drbg.
Emmet [e’mit], Robert, irländsk patriot
Emmery medaljen.
Ord, som saknas under
(1778—1803). Avbröt 1798 av politiska skäl
sina studier vid Trinity college i Dublin och
tog verksam del i sällskapet United
Irish-men’s strävanden för Irlands frigörelse. Efter
ett par års vistelse utomlands återvände E.
okt. 1802 till Irland i syfte att där framkalla
en resning i samband med Napoleons till nästa
år påtänkta invasion i England. Ett förhastat
resningsförsök i Dublin 23 juli 1803
misslyckades, och E. flydde men fängslades 25 aug.,
dömdes till döden för högförräderi och
avrättades 20 sept. Han var en modig
frihets-entusiast men saknade i övrigt alla
förutsättningar att leda ett uppror. — E:s äldre bror
Thomas Addis E. (1764—1827) var jurist
och tillhörde ledarna för United Irishmen.
Han häktades 1798, frigavs 1802, förhandlade
i Paris med Napoleon om fransk vapenhjälp
och emigrerade, sedan broderns upprorsförsök
1803 misslyckats, till Förenta staterna, där
han blev en bland New Yorks främsta
advokater. V. S-g.
Emmetropl (av grek. e’mmetros, väl
avvägd, och o’psis, öga), beskaffenheten hos ögon
med sådan (s. k. normal) ljusbrytning, att de
vid ackommodationsvila äro inställda för
oändligt avstånd. (K. G. P-n.)
ETnmich, Otto von, tysk militär (1848
—1915). Deltog som löjtnant vid infanteriet
i 1870—71 års krig,
blev 1909 general av
infanteriet och chef
för 10 :e armékåren
(Hannover) samt
adlades 1912. Vid
världskrigets början blev
han befälhavare för
Maasarmén, med
vilken han 4 aug. 1914
ryckte in i Belgien
och genom ett
skickligt lett anfall intog
Liége, som
kapitule
rade 16 aug. Han deltog sedermera med 10 :e
armékåren i striderna på östfronten. H. J-dt.*
Emmån (E m å n), vattendrag i ö. Småland
till Kalmarsund; avvattnar genom sina
käll-åar de sjörika trakterna mellan Eksjö och
Sävsjö. En västlig huvudarm, från gränsen
mellan Almesåkra och Nässjö socknar, omkr.
320 m ö. h., mottager en kort å från Vallsjö
(229 m) och från s. Linnöån el. Kroppån samt
flyter därefter österut genom ett antal mindre
sjöar (Tjurken, 195 m, m. fl.) nära förbi
Vetlanda. Vid Holsby i Alseda socken (143 m
ö. h.) förenar sig denna arm med den ö.
huvudarmen, S k e d e å n, som över sjön Solgen
i sig uppsamlat övriga källvattendrag; det
västligaste av dessa, från samma trakt som
v. huvudarmen, genomflyter Spexhultsjön
(301 m) och sjön Nömmen (219 m), upptar sedan
övriga källåar (avlopp från S. och N.
Vixen-sjöarna, Eksjöån m. fl.) och inflyter i Solgen
(195 m). Den förenade huvudån flyter från
Holsby vidare genom den breda och djupa
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
