Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enare - Enare träsk - En attendant - En avant! - Enaxlig - Enax(l)ig kristall - Enaälven - En bagatelle - Enbasisk - Enberg, Lars Magnus - Enbladstryck, Ettbladstryck - En bloc - Enblom, Fredrik - Enbom, Christina Wilhelmina - Enbom, Per Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Enare träsk—Enbom
768
Finland; 16,204 kvkm, 1,836 inv. (1924), finnar
och lappar.
Enare träsk (fi. 1’nari el. 1’narijärvi), insjö
i nordligaste Finland, Kemi lappmark; 1,421
kvkm; 114 m ö. h. Avflyter norrut genom
Pasviks älv (Paatsjoki) till Varangerfjord av
Ishavet. Sjön är holmrik, djup (över 80 m)
och mottager i s. v. Ivalojoki och Joenjoki.
En attendant [än atädä’], fr., i väntan på.
En avant! [än avä’], fr., framåt!
Enaxlig säges en växt vara, hos vilken det
ur stamknoppen i växtämnet utvecklade
skottet avslutas med en blomma och förgrening
således ej är nödvändig för alstrandet av
blommor, t. ex. vallmo och dvärglin.
Enax(l)ig kristall, se Kristalloptik.
Enaälven, källflod till Indalsälven från
Sy-larna vid gränsen av Jämtland och
Härjedalen. Förenar sig med Handölsälven, likaledes
från Sylarna, kort före utloppet i sjön Änn.
En bagatelle [ä bagatäT], fr., som en småsak.
Enbasisk, se Syra.
Enberg, Lars Magnus, skolman,
författare (1787—1865). Fil. dr 1809 och docent i
naturrätt 1812 i Uppsala, blev 1821 lektor i
filosofi och rektor vid det s. å. upprättade
Stockholms gymnasium, fick
1829 titeln professor
och avgick som
emeritus 1843. E. skrev
läroböcker i flera
filosofiska discipliner, och
för prosaskrifter vann
han tre gånger Sv.
akad :s stora pris (1814
»Äreminne öfver
Johan Banér», 1815
»Af-handling om
sambandet emellan en rätt
smak och en rätt för-
ståndsodling» och 1817 »Äreminne öfver
fältmarskalken grefve Magnus Stenbock»). Han
invaldes där 1824 efter sin gynnare N. v.
Ro-senstein och författade på akad:s uppdrag en
anonym »Svensk språklära. Utgifven af
Svenska akademien» (1836). 1850 utgav han »E.
Youngs Natt-tankar» (metrisk övers.). E. var
beläst och mångsidigt verksam, ehuru utan
originalitet. Se B. E. Hildebrands
inträdestal i »Sv. akad:s handl.», d. 41 (1867).
Enbladstryck, Ettbladstryek (ty.
Ein-blattdruck, eng. broadside), tryckalster, som
tryckts på ett enstaka blad (av papper eller
pergament), varvid merendels blott ena sidan
är upptagen av tryck, medan baksidan är
»blank», och vars innehåll utgör ett för sig
avslutat helt. Under boktryckarkonstens
äldsta skede, särskilt under den första
försöks-tiden, utgjordes tryckalstren så gott som
uteslutande av e. (med el. utan bilder). E.
innehålla vanl. kalendarier, bullor, avlatsbrev,
kungörelser, förteckningar över falska mynt,
s. k. pestblad (helgonbilder med böner mot
pesten), bokannonser m. m. Även under den
följ, tiden fortfor man att använda e. för
an
slag, tillkännagivanden, disputationer (t. ex.
Luthers berömda »teser» i Wittenberg),
flygblad m. m. E. äro ofta intressanta ur
typografisk och historisk synpunkt; åtskilliga
samlingar av dylika ha i modern tid utgivits i
reproduktion, bl. a. av I. Collijn.
Enbladstryckens närmaste förebilder voro
de under 1400-talet flitigt brukade s. k. t r
ä-taveltrycken, som trycktes från
trä-snittsstockar, i vilka text och bilder
utsku-rits. I denna teknik utfördes också serier av
samhöriga blad, som sammanhäftade bildade
s. k. b 1 o c k b ö c k e r (se bild vid art. B i
b-lia pauperu m). — Hantverkare, som
be-drevo framställning av illustrerade
enbladstryck och trätaveltryck, kallades
brevtryckare (jfr Brevmålare). R. G.*
En bloc [ä blå’k], fr., i klump.
Enblom, Fredrik, civilingenjör, väg- och
vattenbyggnadsofficer (f. 1865 17/4).
Utexaminerades 1886 från Tekniska högskolan, var
1893—95 afbetschef för Stockholms gas- och
elektricitetsverks
nybyggnader och har
sedan under olika
perioder utövat den
bygg-nadstekniska ledningen av verkets stora
nyanläggningar:
Vär-tagasverket, elektricitetsverket vid
Värtan och
vattenkraftverket vid Untran i
Dalälven. Bland
mängden av andra uppdrag
E. utfört märkas
kon
struktion och arbetsledning vid byggandet av
ångfärjehamnen i Trälleborg. E. blev 1899
distriktsingenjör i Mellersta väg- och
vatten-byggnadsdistriktet, var 1905—08
distrikts-chef för Södra och 1908—18 för Mellersta
distriktet samt är sedan 1918 byråchef i
Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen. Han blev 1890
löjtnant och 1918 överstelöjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren. Från juni 1926 är E.
t. f. överdirektör och chef för Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen samt t. f. chef för Väg- och
vattenbyggnadskåren. G. H-r.
Enbom, Christina Wilhelmina,
operasångerska (1804—80). Tillhörde Kungl.
teatern 1819—56, utom 1826—30, då hon var
g. m. teaterledaren Anders Lindeberg, samt
1843—50, då hon var anställd vid Mindre
teatern och fru Djurströms sällskap. E:s
röst jämfördes t. o. m. med Jenny Linds,
men hon saknade egentlig utbildning. (T. N.)
Enbom, Per Ulrik, författare (1759—
omkr. 1810). Blev student 1778 och bosatte
sig i Stockholm, där han både som poet och
som polemiker slöt sig till Thorild och
Lidner. »Kärleks- och religionssånger» (1794;
på prosa), det filantropiska dramat
»Fabriksflickan» (1796), »Skaldestycken i strödda
ämnen» (1796, 1799, 1806) samt en övers.,
»Gess-ners idiller» (1794), tillhöra den sentimentala
Ord, som saknas under E, torde sökas under A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
