Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrektskyrkan - Engelbrektsson, Olav - Engelbrektsvisan - Engelhard, Wilhelm - Engelhart, Johan Henrik - Engelholms Tidning - Engelhorn, J. C. - Engelmann, Rudolf - Engelmann, Theodor Wilhelm - Engelmann, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Engelbrektsson—Engelniann
796
Engelbrekts församlings församlingshus vid.
Engel-brektskyrkan i Stockholm.
klippan och höra ihop med denna. Den är ett
helt modernt byggnadsverk; arkitekten har
sökt uttryck för sin individualitet utan att
kopiera någon av de historiska stilarterna.
Originell och kärnfull, gör kyrkan med sin
djärva resning ett trots de ej stora måtten
ganska mäktigt intryck — det gäller framför
allt den enkelt hållna interiören med dess fasta
och slutna linjer och former — ett verk av
helt personlig skapande fantasi. Kyrkan är
smyckad med freskomålningar i koret av O.
Hjortzberg, med målningar al secco flerstädes
av F. Månsson samt med skulpturer av T.
Strindberg, A. Gerle och O. K. Sundström.
En verkningsfull enhet med kyrkan bildar
det invid denna placerade låga
församlingshuset med hörsal, tjänste- och boställsrum.
— En monogr. utkom 1925. G-gN.
Engelbrektsson, Olav, norsk ärkebiskop
(d. 1538), se Olav Engelbrektsson.
Engelbrektsvisan, biskop Tomas S
i-monssons av Strängnäs (d. 1443) berömda
dikt om Engelbrekt och Sveriges frihet. Den
börjar med en av djupaste beundran buren
karakteristik av Engelbrekts befrielseverk,
skildrar därefter folkhjältens död. och
skisserar från nationell synpunkt den politiska
utvecklingen under de tre närmast följ, åren;
på detta historiskt-episka parti följer så
ett didaktiskt-lyriskt, utmynnande i en
lovsång till friheten (»Friiheeth är thet betsta
thing» o. s. v.), vilken i senare tid ofta, men
med orätt, har uppfattats som en fristående,
i E. icke från början ingående dikt, ehuru av
samme författare. Skriven 1439 eller 1440,
har visan blivit kallad »den nya svenska
fosterlandskänslans äldsta litterära urkund».
Den är tryckt flerstädes, bl. a. av G. E.
Klem-ming i »Svenska medeltidsdikter och rim»
(1882), där dock slutstroferna (om friheten)
på grund av ovannämnda felaktiga
uppfattning avskilts som en särskild dikt. Se
uppsatser av E. Hjärne i Hist. Tidskr. för
Finland 1919 och L. Sjödin i Hist. Tidskr.
1925. G. C-n.
E’ngelhard [-hart], Wilhelm, tysk
skulptör (1813—1902). Var elev av Thorvaldsen
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
och Schwanthaler, efter sin vistelse i Rom
verksam i Hannover från 1857. E. utförde
statyer, en Psykegrupp och även över
fornnordiska ämnen, bl. a. en kolossal sittande
Oden, 1902 uppställd framför provinsmuseet
i Hannover. E. var även målare. G-g N.
Engelhart, Johan Henrik,
universitetslärare, präst (1759—1832). Blev i Lund
1778 fil. dr och 1780 med. dr, företog en
utrikes studieresa till 1786, blev 1787 lektor i
medicin och anatomi
vid Göteborgs
gymnasium och 1788 prof,
i praktisk medicin
vid Lunds univ. Han
prästvigdes 1815 och
utnämndes 1816 till
kyrkoherde i
Fellings-bro. E. var under sin
kraftigare ålder en av
Lunds univ:s mest
framstående lärare.
Han uppges ha
författat det utlåtande
me
dicinska fakulteten där avgav om orsakerna
till kronprins Karl Augusts död. E. var även
främjare av den s. k. prästmedicinen, en under
en kortare tid ofta förekommande förening
av medicinska och teologiska studier.
Engelholms Tidning, morgontidning i
Ängelholm. Uppsattes okt. 1867 av C. F.
Blomberg (1828—78), som genom sin humoristiska
stil gjorde tidningen känd utom det egentliga
spridningsområdet, n. v. Skåne. Den utges
från 1901 alla vardagar, tryckes sedan 1920
i rotationspress, har 6—7-spaltigt format och
vanl. 8—12 sidor. Utgivare är sedan 1909
redaktör Folke Palm (f. 1884).
Lokalredaktioner finnas bl. a. i Klippan (för avläggaren
Åsbo Häraders Tidning) och i
Höganäs (för Höganäs Tidning). Tidningen
är väl redigerad; politiskt är den närmast
allmänt borgerlig.
E’ngelhorn [-hårn], J. C., stort bokförlag i
Stuttgart, mest känt för sin billiga
romanserie »E:s Romanbibliothek» (omkr. 1,000 bd).
E’ngelmann, Rudolf, tysk astronom (1841
—88), son till W. E. Var 1863—74 observatör
vid observatoriet i Leipzig och övertog
därefter det av fadern grundade bokförlaget.
Mest bekanta äro E:s observationer av
dubbelstjärnor. E. utgav bl. a. en samlad uppl.
av F. W. Bessels avh. samt det förträffliga
verket »Newcomb-E., Populäre Astronomie»
(1881; 7 :e uppl. 1924). S. A-f.
E’ngelmann, Theodor Wilhelm, tysk
fysiolog (1843—1909), son till W. E. Blev
1871 prof, i biologi och histologi i Utrecht
och kallades 1897 till fysiologie prof, i
Berlin. E:s vetenskapliga verksamhet var
mångsidig och omfattande. Hans viktigaste
arbeten berörde muskelkontraktionen. (Ljd.)
E’ngelmann, Wilhelm, tysk bokförläggare
(1808—78). Utvidgade det av hans fader
grundlagda förlaget i Leipzig och utarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
