Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelmann, Wilhelm - Engels, Friedrich - Engels, Georg - Engelsburg - Engelska - Engelska högkyrkan - Engelska kanalen el. Kanalen - Engelska komedianter - Engelska kyrkan - Engelska litteraturen - I. Den angelsaxiska tiden omkr. 450—omkr. 1060
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Engels—Engelska litteraturen
798
mönstergilla bibliografier. Firman fortlever i
släktens ägo.
E’ngels, Friedrich, jämte Karl Marx
stiftare av den vetenskapliga socialismen
(1820 28/8—95 5/8). E. var född i Barmen, blev
1843 köpman i Manchester och lärde 1844 känna
Marx. Med honom
knöt E. ett
vänskapsband för livet; han
var från denna stund
Marx’ medarbetare i
nästan alla dennes
företag och blev sin
väns litteräre och
andlige testamentsexekutör samt betraktades
som den
befullmäkti-gade men självständige
uttolkaren av Marx’
lära. — E. utgav 1845
»Die Lage der arbeitenden Klasse in England»,
ett arbete, som ännu äger vetenskapligt värde.
Tills, m. Marx författade E. 1848 det
kommunistiska manifestet och deltog därpå i
upp-rorsrörelserna 1848—49 i Pfalz och Baden.
Efter deras undertryckande flydde han till
England. Där arbetade E. 1850—69 ånyo i
Manchester samt verkade efter
Internationa-lens stiftande (1864) i dess tjänst. Från 1870
var han bosatt i London. Bland E:s övriga
skrifter må nämnas »Herrn Eugen Dührings
Umwälzung der Wissenschaft» (1878), en
uppgörelse med den ekonomiska optimismen, »Die
Entwickelung des Sozialismus von der Utopie
zur Wissenschaft» (1882; sv. övers. 1902; 3:e
uppl. 1922), »Der Ursprung der Familie, des
Privateigenthums und des Staats» (1884), samt
»Ludwig Feuerbach und der Ausgang der
klassischen deutschen Philosophie» (1888).
Efter Marx’ död försåg han en mängd uppl.
av dennes skrifter med företal samt utgav
1885 och 1894 d. 2 och d. 3 av dennes »Das
Kapital». — F. Mehring utgav 1902 »Aus
dem literarischen Nachlass von Karl Marx,
Fr. E. und Ferdinand Lassalle» (4 bd);
»Ge-sammelte Schriften 1852 bis 1862 von Karl
Marx und Fr. E.» ha utgivits av N. Rjasanov
(2 bd, 1917), »E:s Schriften der Frühzeit...
1838—1844» av G. Mayer (1920), vidare
»Ver-gessene Briefe» (till J. Ph. Becker; 1921) och
»Briefwechsel mit K. Marx» (2:a uppl., 4 bd,
1921). — Litt.: G. Mayer, »Fr. E.», I (1920);
Max Adler, »E. als Denker» (1920), och E.
Drahn, »Fr. E.» (1920), jämte art. »Engels»
i »Handwörterbuch der Staatswissenschaften»
(4:e uppl. 1926) med utförlig bibliogr. — Jfr
Socialdemokrati. E. Hkr.*
E’ngels, Georg, tysk skådespelare (1846—
1907). Var 1872—83 anställd vid
Wallner-theater i Berlin, där han blev den populäre
bäraren av det lokala lustspelet, och 1883—
94 vid Deutsches Theater, där han växte med
uppgiften och genom flödande humor och
frodig fantasi snart intog ställningen som den
berömda ensemblens främste karaktärskomi-
ker. Från 1894 ägnade han sig åt gästspel.
Bland E:s roller märkas Reif von Reiflingen
och Falstaff. • G. K-g.
E’ngelsburg [-bork], tyskt namn på Castel
San Angelo i Rom (se d. o. och San Angelo).
Engelska, språk, se Engelska språket.
Engelska högkyrkan, se England,
kyrkliga förhållanden, och Episkopalkyrkan.
Engelska kanalen el. Kanalen, eng.
English channel, fr. La Manche, lat. Ma’re
brita’nnicum, del av Atlanten mellan
Englands sydkust och Frankrike; står genom
Pas de Calais (eng. Strait of Dover),
Kanalens smalaste del, i förbindelse med Nordsjön.
Kanalens medeldjup är 80 m, en smal ränna
från halvön Cotentin till Normandiska (el.
Kanal-) öarna når 174 m, Pas de Calais endast
30 m. Kortaste avståndet från kust till kust
(Dover till udden Gris-Nez) är 31 km. De
västliga vindarna och tidvattnet göra sig
starkt kännbara, mest på den franska kusten.
Floden stiger vid Dieppe 8,55 m, vid Boulogne
7,86 m. Den franska kusten bildas till stor
del av branta kalkväggar, les falaises, eller
av klippor och berg av granit, kristallina
skiffrar m. m. Den saknar därför goda
naturliga hamnar. Den engelska kusten har
däremot djupt inträngande vikar, är väl
skyddad för västliga stormar och äger många
goda hamnar; den förträffliga
Spitheadred-den, i skydd av ön Wight, är en av världens
största naturliga hamnar. Sjöfarten är
mycket livlig men försvåras ofta av dimma. 200
fyrar vägleda fartygen. Se karta vid art.
Frankrike. — Planer på att förbinda
England och Frankrike genom en tunnel
under E. ha från slutet av 1830-talet tidtals
varit uppe men hittills stannat vid mer eller
mindre utarbetade projekt. De tekniska
svårigheterna uppges ej vara avskräckande stora;
i England torde mot dessa planer övervägande
strategiska betänkligheter ha anförts.
Engelska komedianter, gemensam
beteckning för de vandrande skådespelartrupper, som
under senare hälften av 1500- och förra
hälften av 1600-talet bereste den europeiska
kontinenten. Urspr. voro såväl principaler som
skådespelare av engelsk nationalitet, men
sedan upptogos även främmande element i
sällskapen. Litteraturhistoriskt sett ha dessa
sällskap utövat en utomordentligt djupgående
inverkan på teaterns utveckling; det var näml,
genom dem, som det stora engelska dramat
från omkr. 1600 först blev bekant på
kontinenten. Åtskilliga verk av Shakespeare
uppfördes av dessa trupper (bl. a. »Hamlet»,
»Kung Lear», »Othello» m. fl.). Ryktbara
truppledare voro Robert Brown, Thomas
Sack-ville, Will Kemp o. a. Litt.: »Die Schauspiele
der englischen Komödianten, herausgegeben
von W. Creizenach» (1889). O. W-n.
Engelska kyrkan, se England, kyrkliga
förhållanden, och Episkopalkyrkan.
Engelska litteraturen. I. Den angelsaxiska
tiden omkr. 450—omkr. 1060. Den fornengel-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
