Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelska språket - Engelska svetten - Engelsk-egyptiska Sudan - Engelsk konst - Medeltidens arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Engelska svetten—Engelsk konst
820
—1904); W. W. Skeat, »Concise etymological
dictionary» (ny uppl. 1911); E. Weekley,
»Etymological dictionary of modern english»
(1921); Wenström och Lindgren,
»Svensk-engelsk ordbok» (1889); Wenström och
Hårlock, »Engelsk-svensk ordbok» (1904); J. A.
Afzelius, »Pronouncing dictionary» (1909);
D. Jones, »English pronouncing dictionary»
(1919; omtr. 1921). A. E. (E. E-l.)
Engelska svetten, ytterst smittsam
epidemisk sjukdom med stor dödlighet; den
uppträdde i England f. ggn 1486 (senare även
1507, 1518, 1529 och 1551) och yttrade sig
bl. a. i ymnig svettning. Särskilt angrepos
unga kraftfulla personer, och döden följde ofta
efter ett par timmar. 1529 spred sig e. även
till Tyskland, Skandinavien och Ryssland. I
Köpenhamn dogo på en dag 400 personer, och
i Sverige säges e. ha härjat nästan lika svårt
som digerdöden. På varje ort varade
sjukdomen 2—3 veckor, ibland blott 5—6 dagar.
E :s verkliga natur är ej klarlagd; möjligen
har den varit någon form av influensa.
Engelsk-egyptiska Sudän, An gl o - egy
p-tiska Sudan, brittiskt-egyptiskt
kondo-minium i Östafrika under brittisk förvaltning;
omfattar länderna kring mellersta Nilen (från
Faras upp till Nimule) och når i n. ö. Röda
havet; omkr. 2,628,000 kvkm, 5,825,247 inv.
(1924); huvudstad Kartum. I E. ingå det
forna Nubien, delar av Libyska öknen och de
ö. delarna av Sudan, innefattande länderna
Dar Fur, Kordofan och Sennar samt talrika
smärre stamområden. Gränserna mot
Egypten, Eritrea, Abessinien, Uganda, Belgiska
Kongo och Franska Ekvatorialafrika äro i
huvudsak fastställda; gränsen mot Libia är
däremot ännu obestämd. Större delen av E.
bildar ett vidsträckt, jämnt lågland,
avvattnat av Nilen, dess stora källfloder Bahr
el-abjad och Bahr el-asrak samt bifloderna
Ätbara, Sobat, Bahr el-ghasal m. fl. Kustlandet
vid Röda havet är brant och sönderskuret
(Djebel Erba, 2,280 m ö. h.); mot v. höjer sig
landet i Dar Fur (Djebel Marra, 1,830 m) och
vid vattendelaren mot Kongo. De klimatiska
olikheterna inom E. bestämmas av
vindförhållandena och därav beroende nederbörd;
temperaturväxlingarna äro likartade över hela
E. (Kartum har i jan. 21,9° C, i maj 33,4° C).
I n. delarna blåser hela året den torra
nordöst-passaden; landet s. om 18° n. br. har
sommarregn, framkallade av fuktiga
monsunvin-dar från s. v. Nubien är, frånsett Nildalen,
öken; mot s. vidtaga grässtäpper med
galleriskogar, längst i s. torrskogar. Vid Bahr
el-djebel utbreda sig vidsträckta träskmarker
(jfr N i 1 e n).
Befolkningen utgöres i n. (öken- och
stäppområdet) av semitisk-hamitiska folkstammar
(ofta med inslag av negerblod), alla ivriga
muhammedaner. Hit höra de bofasta nubierna
(barabra) i Nildalen och talrika nomadfolk
(bedsja, baggara, kababisch m. fl.); många
stammar tala arabiskt språk och gå under
namn av araber. Negroida rasdrag framträda
hos folken i Dar Fur och Kordofan (forer,
nuba m. fl.). Befolkningen i s. E. räknas till
sudannegrerna, det stora flertalet hedningar.
Vid Bahr el-abjad och dess tillflöden bo
nilo-tiska folk: schilluk, dinka, nuer, bongo, bari
m. fl.; på vattendelaren mot Kongo bo
niam-niam. Utlänningarna anslås till 45,000
(egypter, syrer, greker, italienare, engelsmän).
Missionsverksamhet bland E :s muhammedaner
är förbjuden. Skolväsendet är föremål för
stor omsorg; dess huvuduppgift är att utbilda
infödingar till offentlig tjänst.
E:s huvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel. Det inhemska jordbruket drives
alltjämt primitivt; huvudprodukter äro durra,
vete (prov. Dongola), sesam och jordnötter.
Ur acacieskogarna i Kordofan utvinnas stora
mängder arabiskt gummi. Den brittiska
styrelsen främjar på allt sätt jordbrukets
utveckling och uppmuntrar särskilt
bomullsodlingen. Viktiga bomullsdistrikt äro el-Djezire
(se d. o.) och områdena kring Kassala och
Tokar. I el-Djezire är konstbevattning införd;
dammbyggnader över Bahr el-asrak (vid
Mak-war; färdig 1925) och Bahr el-abjad (vid
Djebel el-Aulija; påbörjad). Boskapsskötseln drives
av öknens och stäppens nomader samt av de
nilotiska folken i s. Kommunikationerna ha
utvecklats snabbt under brittisk styrelse.
Huvudtrafikleden bildas av Nilens segelbara
sträckor samt kompletterande järnvägar och
bilvägar, motsv. den projekterade
Kap—Kairo-järnvägen (jfr kartskiss). Dessutom märkas
linjerna Ätbara—Port Sudan (med bibana till
Kassala) och Kartum—el-Obeid. I allt finnas
omkr. 2,700 km järnvägar. E:s export hade
1924 ett värde av 3,541,866 egypt. pund
(bomull, arabiskt gummi, durra och sesam);
importen uppgick s. å. till 5,474,910 egypt. pund
(metallvaror och bomullsfabrikat). Huvudhamn
är Port Sudan. E. styres av en
generalguvernör, formellt utnämnd av konungen av
Egypten på engelsk rekommendation, och ett råd på
11 medl., alla höga ämbetsmän.
Administrativt delas E. i 15 provinser (se kartan), styrda
av guvernörer. De högre ämbetsmännen äro
engelsmän; lägre poster besättas alltmera med
infödda. Högsta domstolen har sitt säte i
Kartum; specialdomstolar avdöma mål mellan
muhammedanska parter. Engelska och
egyptiska flaggorna användas gemensamt; varor,
importerade från och över Egypten, äro
tullfria. Frågan om E :s internationella ställning
efter proklamerandet (1922) av Egyptens
självständighet är ännu oavgjord; även flera
smärre tvistefrågor mellan Storbritannien och
Egypten rörande E. äro ännu oreglerade. Om
E:s historia se Sudan. Litt.: L.
Jäger-skiöld, »Från Sudan och Sinai» (1903); Budge,
»The Egyptian Sudan, its history and
monuments» (1907); P. F. Martin, »The Sudan in
evolution» (1921). S. F.
Engelsk konst. Medeltidens arkitektur.
Visserligen äro många arkitekturmonument från
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
