Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Engelska språket
818
tande. Latinets inflytande blev starkare tack
vare de klassiska studiernas uppblomstring;
sin höjdpunkt nådde det på 1500-talet men har
oavbrutet fortfarit. Ganska många italienska
och spanska ord inkommo under äldre neng.
tid. Englands kolonialvälde har fört
engelsmännen i beröring med många utomeuropeiska
språk, som lämnat bidrag till ordförrådet.
Huvudelementen i engelskans ordförråd äro
dock det inhemskt engelska och det romanska
(franska och latinska). Det har beräknats,
att de franska och latinska orden tills, äro
mer än dubbelt så talrika som de inhemska.
Men av de romanska orden är en stor procent
i sällsynt bruk eller i huvudsak begränsad till
skriftspråket, medan bland de inhemska
befinna sig språkets allmännaste och viktigaste
ord, särskilt de för satsbildningen
oundgängligaste, ss. hjälpverb, artiklar, pronomina,
pre-positioner och konjunktioner. E:s germanska
karaktär är därför trots de många främmande
elementen obestridlig. E:s sammansatta
karaktär ger å ena sidan tillfälle till stilens
omväxling och uttryckens nyansering, i det
att valet ofta står öppet mellan synonyma
ord, t. ex. help: aid, wish: desire, happnness-.
felicity, fatherly: paternal, men å andra sidan
blir en stor del av litteraturens ordförråd
mer eller mindre främmande för den stora
mindre bildade massan av folket.
Engelskan utanför England. —
Skottland. Den angelsaxiska erövringen
omfattade även s. Skottland (låglandet), som
länge hörde till det northumbriska riket.
Senare kom detta område att för en lång tid
politiskt skiljas från England. Till följd
därav utvecklades ett särskilt skotskt-engelskt
skriftspråk, som ägde bestånd till 1500-talet.
De bildades uttal i Skottland visar ännu stark
påverkan från de skotsk-engelska landsmålen.
— Irland. Den engelska kolonisationen
ägde i huvudsak rum på 1500- och 1600-talet.
Det irländskt-engelska språket har bevarat
åtskilliga ålderdomliga drag från äldre
engelskt talspråk (jfr om uttalet av sea och see
sp. 816) och har även rönt inflytande från
irländskan (gaeliskan). Det irländska uttalet
av engelskan kallas ofta the irish brogrie eller
the brogue. — Om Cornwall och Wales
se dessa ord samt Kymriska språket. —
Utomeuropeiska länder. Med
Englands kolonialvälde spreds engelskan till olika
världsdelar och har därigenom nått sin
ställning av nära nog ett världsspråk. Sin största
landvinning har engelskan gjort i
Nordamerika. I Förenta staterna stod språket till
skilsmässan starkt under moderlandets
inflytande, och även i senare tid har
litteraturspråket varit starkt beroende av engelska
mönster (Irving, Cooper, Henry James m. fl.).
Men i våra dagar gör sig tendensen till
språklig självständighet alltmera gällande.
Starkast framträder den i talspråket men sträcker
sig även till litteraturspråket. I uttal,
ordförråd, ordböjning m. m. uppvisar
ameri
kansk engelska många särdrag, av vilka
några i själva verket bestå i att
ålderdomliga språkbruk bevarats i Amerika, medan
andra bero på senare utveckling eller
särskilda inflytelser. Amerikanska engelskans
krav på att betraktas som en särskild art
av engelska gör sig påmint även i stavningen,
som i mycket går sina egna vägar (t. ex.
ame-rik. honor mot eng. honour). Det är att
märka, att amerikansk engelska utövat och
i våra dagar i allt starkare grad utövar
inflytande på »brittisk» engelska. Särskilt har
denna från amerikansk engelska fått mottaga
ett stort och värdefullt tillskott i form av
träffande och uttrycksfulla ord och
vändningar. Amerikanskan övar även ett tydligt
inflytande på engelskan i Kanada och delvis
även på andra håll, ss. i Australien.
Litt.: E. Sievers, »Angelsächsische
Grammatik» (3:e uppl. 1898); K. Bülbring,
»Alt-englisches Elementarbuch», I (1902); J. Wright,
»Old english grammar» (1908; ny uppl. 1914);
Bosworth och Toller, »Anglo-saxon dictionary»
(1882—1921); Sweet, »Studenfs dictionary of
anglo-saxon» (1897), Clark Hall, »Concise
anglo-saxon dictionary» (2:a uppl. 1916);
Grein, »Sprachschatz der angelsächsischen
Dichter» (ny uppl. av J. J. Köhler 1912—14);
B. ten Brink, »Chaucers Sprache und
Vers-kunst» (ny uppl. av E. Eckhardt 1920); R.
Jordan, »Mittelenglische Grammatik», I (1925);
E. Björkman, »Scandinavian loan-words in
middle english» (1900, 1902); Stratmann,
»Middle english dictionary» (ny uppl. av H.
Bradley 1890); E. Mätzner, »Englische
Grammatik» (2:a uppl. 1873—75); H. Sweet, »New
english grammar» (1892, 1903); F. Kluge,
»Geschichte der englischen Sprache» (Pauls
»Grundriss» 1901); J. Storm, »Englische
Phi-lologie» (1892—96); A. Ellis, »Early english
pronunciation» (1869—89; d. 5 ägnad åt
levande folkmål); K. Luick, »Historische
Grammatik der englischen Sprache», I (1914—21);
E. Einenkel, »Historische Syntax» (Pauls
»Grundriss» 1916); W. Horn, »Historische
neuenglische Grammatik», I (1908); O.
Jesper-sen, »Modern english grammar» (I, 1909; II: 1,
1914) och »Growth and structure of the
english language» (3:e uppl. 1919); H. Poutsma,
»Grammar of late modern english» (1904—26);
»The Oxford english dictionary» av J.
Mur-ray, H. Bradley m. fl. (1884—1927); »Concise
Oxford dictionary» (11 :e uppl. 1923); »The
century dictionary» (1889—91; suppl. 1909);
J. Wright, »English dialect dictionary» (1898
—1905; med grammatik och bibliogr.);
Jamie-son, »Dictionary of the scottish language»
(1808; ny uppl. 1879—82); E. Morris, »Austral
english» (1898); Ch. Pettmann,
»Afrikande-risms» (1913); H. Yule och A. C. Burnell,
»Hobson-Jobson, a glossary of colloquial
anglo-indian words and phrases» (ny uppl. 1903);
G. P. Krapp, »The english language in
America» (1925; se även Amerikanismer);
J. S. Farmer, »Slang and its analogues» (1895
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
