Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engström, Jon - Engström, Lars Magnus - Engström, Otto Ingemar - Engström, Per Leander - Engströmer, Thore - Enhalider - Enharmonisk - Enhetsfort - Enhetsladdning - Enhetspatron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Engström, L. M___Enhetspatron
868
Kalmar. I de romantiska »Nordiska dikter»
(1822), »Eolsharpan» (1830) och
»Förbundsbröderna» (1833—34) visade E. lyriska anlag
och var förtjänstfull folklivsskildrare. R-n B.
Engström, Lars Magnus, präst (f. 1867
28/2); prästvigd 1891, kyrkoherde i Bolstad
1914, kontraktsprost 1918. E. är konservativ
teolog i gammallutersk anda samt nitisk
främ-jare av yttre och inre mission. Skr.:
»Lokalförsamlingen», d. I (1917; ny, utvidgad uppl.
1923), »Nattvardstankar» (1922) och »För det
inre livet» (1920; 3:e uppl. 1923) m. fl. B. A.
Engström, Otto Ingemar, finländsk
läkare (1853—1919). Blev 1882 med. och kir.
dr, 1884 docent i gynekologi vid Helsingfors
univ. Han disputerade 1889 för professur med
arbetet »Förlossningens inverkan på fostrets
respiration» och fick 1892 en personlig e. o.
professur. En av honom upprättad privat
klinik, där han utvecklade framstående
egenskaper som operatör, fick 1895
statsunderstöd; därifrån utgåvos (1897—1919)
»Mittheil-ungen aus der gynäkologischen Klinik des
Prof. D:r Otto E.». På sin femtioårsdag
hyllades E. med en festskrift. H. E. P.
Engström, Per Leander, målare (1886
—1927). F. i Ytterhogdal, studerade vid
Konstnärsförbundets skola samt 1909—12 i Paris,
en tid under ledning av Matisse. Främst inom
E:s mångsidiga alstring stå de energiska, ofta
storslagna landskapskompositionerna med
motiv företrädesvis från Norrlands fjälltrakter;
under ett uppehåll i Italien 1920—23 målade
han stads- och landskapsbilder därifrån.
Fantasirikedom och kraft hos kompositionen
förena sig i hans konst med en flammande, rik
kolorit. Jfr Svensk konst. H. W-n.
Engströmer, Thore, rättsvetenskapsman
(f. 1878 5/«). Blev student 1896, jur. dr och
docent i speciell privaträtt 1908 samt prof, i
processrätt 1912, allt vid Uppsala univ. E. har
deltagit i flera
lagarbeten (förslag till
lagstiftning bl. a. mot
kvacksalveri, ang.
au-tomobiltrafik och
moratorium). E. har
ägnat särskilt intresse åt
lufträtten och deltagit
i såväl svenskt som
skandinaviskt
kommittéarbete i
hithörande lagstiftningsfrågor. Betydande
arbete har E. nedlagt
på förarbetena till rättegångsreformen; han
förordnades 1915 att biträda vid den
förberedande utredningen om denna reform och blev
1919 led. av processkommissionen. E. har
skrivit processuella uppsatser, mestadels i
Svensk Juristtidning, samt »Om
försäkrings-gifvares förpliktelse på grund af
försäkrings-aftalet», I (doktorsavh., 1908),
»Vittnesbevi-set. Reglerna för dess värdering i svensk
ordinär process» (1911) m. m. Å.H.
Ord, som saknas under
Enhallder (av grek. enha’lios, i havet
levande), en intressant biologisk växtgrupp,
omfattande de egentliga s. k. sjögräsen,
d. v. s. sådana i havet levande och helt
nedsänkta växter, som växa på lera, sand, slam
eller annan lös botten, där de bilda den s. k.
enhalidformationen. Algerna spela i
denna formation en mindre roll; i tropiska
länder äro Caulerpa (se Grönalger) och
Penicillus-arter de viktigaste, i europeiska
farvatten förekomma även karacéer (se d. o.).
Fanerogamer bilda emellertid huvudmassan av
formationen. E. utmärkas genom vanl. långa,
smala, bandlika, i spetsen avrundade blad
och ofta långa, krypande rotstockar. Genom
dessas förgrening bildas små ängar på
havsbottnen (bandtång, se d. o., Zostera, i de
nordiska haven, Posidonia i Medelhavet). De
kunna icke leva på djupt vatten, emedan de
äro i hög grad beroende av ljuset. E. spela
i havets biologi en viktig roll, i det att de
bereda skydd för fiskars och andra djurs
äggläggning. De fanerogama e. tillhöra
uteslutande två växtfamiljer, Potamogetonaceae (t.
ex. Zostera, Posidonia samt i bräckt vatten i
Sverige Ruppia och Zannichellia) och
Hydro-charitaceae (t. ex. Halophila, Enalus). N. S-s.
Enharmönisk (grek. enharmoniko’s, av en,
tillnärmelsevis, och harmoni’a,
överensstämmelse) kallas den tonföreteelsen, att två nära
varandra liggande toner i den liksvävande
temperaturen sammanslås till en enda, t. ex.
ciss och dess, fiss och gess. De e. tonerna
spela en viss roll vid notskrivningen, så att
skalrenhet bibehålies. En e. förväxling
anlitar man ibland vid skrivningen för att
underlätta läsandet (för att undvika för
många förtecken och dubbelförtecken). T. N.
Enhetsfort, se Fort.
Enhetsladdning, se Elektriska
urladdningar.
Enhetspatron. Då samtliga
ammunitions-effekter (se Ammunition) medelst en
patronhylsa av metall förenas till ett
helt, kallas detta e. Patronhylsan innesluter
krutladdningen och upptar i sin bakre del
an-E, torde sökas under Ä.
Bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
