- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
875-876

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enköping - Enköping—Heby—Runhällens järnväg - Enköpings-Näs - Enköpingsån - Enköpingsåsen - Enlart, Camille - Enlevera - En-lil - En masse - En miniature - Enna - Enna, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

875

Enköping—Heby—Runhällens järnväg—Enna

876

planterade åsen. Realskola, elementarskola
för flickor och teknisk aftonskola finnas. I
E. utgivas två tidningar (3 ggr i veckan),
E.-Posten och E:s Nyheter.

E. är en av Sveriges äldsta städer;
omnäm-nes f. ggn omkr. 1165 men synes först omkr.
1300 ha blivit stad. Dess äldsta kända
privilegier äro utfärdade 1413 av Erik av
Pommern. I äldre tider, då Mälaren gick ända
upp till staden, var E. en mycket besökt
handelsplats. Där synas under medeltiden ha
funnits ett franciskankloster med kyrka,
skola och hospital samt tre kyrkor, S :ta
Maria el. Vårfrukyrkan (nu stadskyrka), S:t
Egidius’ el. S:t Ilians och S:t Olofs kyrka;
av de två sistnämnda finnas numera inga
rester kvar ovan jord. Efter 1500-talet har
staden gått tillbaka, beroende på
konkurrensen med kringliggande större städer samt
flera svåra eldsolyckor (1572, 1609 och 1799).
På sista tiden har staden fått ett visst
uppsving bl. a. därigenom, att dr E. Westerlund
under ett 30-tal år utövade en omfattande
läkarpraktik i E. med många sjukhem, samt
emedan åtskilliga industrier där ha uppstått.
Litt.: E. W. Eriksson, »E:s kyrka» (1903);
»Uppland», I (1905). I. On.

Enköping—Heby—Runhällens järnväg, se
Stockholm — Västerås —
Bergslagens järnvägar.

Enköpings-Näs, socken i s. v. Uppland,
Åsunda härad, Uppsala län, vid Mälaren;
28,27 kvkm, 631 inv. (1927). Omfattar s. ö.
delen av halvön mellan Svinnegarnsviken och

Oxfjärden samt närliggande öar.
Fastlandsdelen utgöres av
slättmarker och smärre kullar; öarna
upptagas av berg och skog. Inom
socknen Hjulsta färjställe, överfartsort
till Södermanland. Egendomar:
Brunnsholm, Hacksta, Hjulsta och
Nybyholm. 1,271 har åker, 1,259 har
skogs- och hagmark. Pastorat i
Ärkestiftet, Åsunda kontrakt.

Enköpingsån, vattendrag i s. v.
Uppland till Svinnegarnsviken av
Mälaren, bildat av två källarmar
från Sparrsätra och Tillinge
socknar. Genombryter Enköpingsåsen vid
Enköping och är därifrån upprensad
till ett djup av 2,9—3,6 m. Omkr.
20 km lång.

Enköpingsåsen, rullstensås, som
går fram i trakten av Enköping.
Uppträder längst i s. på Persö, 13
km s. s. ö. om Trosa, når på Selaön
i Mälaren betydande höjd (27 m
över slätten) och passerar Mälaren
i flera utdragna holmar och näs. I
ett markerat avbrott ligger
Enköpings stad med kyrkan på åsen. E.
går därefter norrut genom v.
Uppland, passerar Dalälven i två armar,
som utnyttjats av vägar, den ö. över
Hedesundafjärden nästan
samman

hängande, 6 km lång, den v. över
Färnebo-fjärden. Den förra fortsätter förbi Gävle in i
Hälsingland, den senare delar Storsjön
(Gästrikland) i två hälfter och kan följas upp till
Los i v. Hälsingland. Lokala namn
Svältham-maråsen, Dalkarlsåsen, Hedåsen.

Enlart [älä’r], C a m i 1 1 e, fransk
konsthistoriker (f. 1862), chef för komparativa
skulpturmuseet i Paris. E., som företagit
vidsträckta studieresor, bl. a. i ö.
Medelhavsländerna, har bl. a. utgivit »Notes archéologiques
sur les abbayes cisterciennes de Scandinavie»
(1893), »Origines frangaises de 1’architecture
gothique en Italie» (1894), den
encyklope-diskt sammanfattande »Manuel d’archéologie
frangaise» (1902—16; ny uppl. 1919 ff.), »Villes
mortes du moyen age» (1920; bl. a. om Visby)
och »La renaissance en France. L’architecture
et la décoration» (4 bd, 1921), varjämte han
tills, m. A. Michel redigerat »Histoire
géné-rale de 1’art» (1905 ff.). H. W-n.

Enlevèra [aij-] (fr. enlever), bortröva,
bortföra (nästan blott om kvinna, som med våld
el. olagligt, mot sin egen el. målsmans vilja,
bortföres i uppsåt att förmås till giftermål
eller otukt). — Subst.: Enlevéring.

En-lil, sumerisk gud, se B e 1.

En masse [ä ma’s], fr., massvis, i klump.

En miniature [ä miniaty’r], fr., i smått, i
liten skala.

Enna, stad, se C a s t r o g i o v a n n i.

Enna, August, dansk tonsättare (f. 1860).
Framträdde f. ggn 1880 med operetten »En
landsbyhistorie»; två andra sceniska försök

Ord, som saknas under

E, torde sökas under Ä.

ENKÖPING

Skala 1:24000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 14 22:47:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free